Så börjar livet i Lesjöfors 1954.

Idag i Örebro när jag tränat, varit ute med Isak, spelat Racko med Tobias och skulle gå hem för att klippa gräset; så kom både åska och regn och det ska bli regn i 2 dagar till så jag behöver ej anstränga varken mig eller barnbarnen med gräsklippning.

I går och i dag har jag förresten varit så trött så det är lika bra att få ta det lugnt.

Egentligen är jag ej färdig med Kil ännu för jag skulle fått in några foton därifrån, men "ängeln" har flyttat och trots hans undervisning minns jag ej hur man gör.Så nu blir det barnbarnen som åter få träda i tjänst.Men de är så upptagna så jag får ha tålamod. Jag slänger väl in fotona efteråt som gubben gjorde med jästen som han glömt lägga i degen, när han skulle byta jobb med sin gumma och hade satt in brödet i ugnen.

Nu var vi alltså i Lesjöfors, Georg ,Sven och jag. Gick ut i ladan och letade efter kläder och annat vi kunde behöva.Vi hade tillgång till el så vi kunde koka kaffe och fixa frukost. Minns att vi roade oss med att göra äggtoddy att njuta av.
Utan någon som helst betänketid gick vi till affären och tog itu med arbetet där. Jonasson, snäll och trevlig, berättade ett och annat för oss och vi fick träffa hyresvärden som bodde i samma hus. Ska visa foto senare. I en liten lokal bredvid vår fanns en damekipering och i en lokal bredvid den en herrfrisör. På övervåningen fanns två lägenheter.Jag kan försäkra att det inte var en toppenaffär vi köpt. Men vi tog itu med att göra i ordning. Jonasson var glad över att få lämna det hela.Efter något år flyttade han med sin familj till Karlstad. Duktig bandyspelare som han var behövdes han säkert i Karlstad, f.ö. hans hemstad.

Vi hade beställt en del nya inventarier som kom på plats. Kunderna var få om ens några. Vår företrädare hade jobbat med att klä om möbler och att spela bandy, så man kan säga att affären var mer eller mindre "nerkörd".Men vi var unga och vi var två och vi behärskade vårt yrke och såg framåt med förväntan.

I kyrkan blev vi väl mottagna och genom våra vänner sedan vår tid i Stockholm fick vi snabbt kontakt med andra. I samma veva bytte församlingen pastor så vi fick ju sällskap med fler nykomlingar.

Själva samhället Lesjöfors upplevde jag som ganska trist.Den långa gatan,eller vägen som gick genom samhället med infart från Filipstadshållet,där bandyplan fanns på höger sida, en bensinmack en bit därifrån,några gamla röda hyreshus innan den ganska nybyggda Konsumbutiken låg. Mitt emot den låg vår affär. Inte bästa läge för gatan var lång och vi "låg" i ena änden.Gatan kantades av en klädaffär, en mjölkaffär och en matservering.På Konsumsidan en järnaffär, ett litet pensionat, Brukshandeln (som var vår stötesten eftersom de också hade en separat färgavdelning med en trevlig kille som skötte den.)Vi kom senare att hjälpa varandra med att låna färgburkar av varandra för att bevara var och en sin kund.Efter Brukshhandeln,det stora kommunalhuset där även en distriktssköterskemottagning hade sina lokaler. Begravningsbyrån, en cykelaffär, en brödaffär och ett litet hus där postkontoret var inrymt avslutade gatan som sedan fortsatte förbi Järnvägsstationen och vidare norrut.
I sanningens namn ska sägas att vi nog kom till samhället i en "lycklig" tid då det ganska snart började byggas både villor och hyreshus Bruket ökade sin omsättning och anställningarna av folk "utifrån" ökade. Men innan dess hade vi lagt ner mycken möda för att få det hela att gå ihop. Som tur var hade vi vårt väl tilltagna "rörelsekapital" som räckte till inventarier och inköp av en liten bil,en Morris, ett bilmärke jag för alltid kommer att älska.

Jag tror att jag ska avsluta detta inlägg nu men ska berätta mera i nästa.
I morgon är lördag och vi har blivit lovade mera regn,som om vi inte fått nog av den varan. Men vi får ta det som det blir. Ha en fortsatt trevlig kväll, som tv säger. Själv somnar jag med tack till Gud för allt gott denna dag. I min ålder är det hälsan man särskilt tänker på och är särskilt tacksam för. Gud är god!