Åter till torsdagen 16 aug. 2012. Forts julen 1953.

Återgår till torsdagen den 16 aug. Innan jag åkte till "blåbärsstället" så var det dags för "ängeln", som sedan en vecka före sin student bott i min källare, att packa och flytta. Han har varit så nöjd med en soffa att sova i och åt maten som jag lagat En underbar kille. Åt allt, tyckte att allt var så gott. Då är det roligt att laga mat. Ibland försvann han till kompisar ett par dagar. Han och andra har tittat efter lägenhet ,som han ju behöver för att leva ett ordnat liv. I förra veckan var han och tittade på en ledig lägenhet, perfekt för honom. Fyra intressenter hade redan tittat men till slut var det han som fick den. Förstahandskontrakt. Inte dåligt. Centralt läge. Han var helnöjd.Hans mamma kom med en rymlig bil och hämtade honom och grejor han haft med sig hit. Han lovade att komma och hälsa på. Vi har trivts bra tillsammans, trots åldersskillnaden.Som modern tonåring behärskar han också hanteringen av datorer, vilket jag naturligtvis haft nytta av. Han har lärt mig och hjälpt mig även om jag är aningen obildbar.Men jag vet var han finns och vår kontakt kommer att vara mig till stor glädje. Önskar honom allt gott och vi tackar Gud för mycket gott som hänt
senaste dagarna.Det känns meningsfullt att han kom hit och jag har upplevt det som om något av "en förklädd Gud" har bott i huset.En förmån att få hjälpa någon som behöver en hjälpande hand.

I går var jag på en väns begravning.
I dag är det lördag och jag har haft en kaffegäst. Jag brukar ju berätta om den dåliga sommaren men hör här, tre dagar av sol och värme har vi nu haft. I dag är det åter mulet och svalt men då tänker jag på vilken härlig dag och kväll vi hade i går. Då känns det bättre.

Nu åter till Kil julen 1953. Jag minns ej om det var juldagen eller annandagen men
vi hade väldigt trevligt med sällskapsspel osv. Den församling vi tillhörde hade som tradition att ha möte i Fagerås, en av dessa kvällar. Ärligt talat så tyckte vi nog att det var lite tråkigt att inte få ha en"fortsatt trevlig kväll" och Georg var ej glad åt att lämna oss men plikttrogen som han var så åkte han med dit. Det var ej många mötesdeltagare där. En stund efter att Georg åkt till mötet ringde det på telefon. Det var författare Gunnar Wahlström från Stockholm , som ville fråga Georg om han kunde tänka sig att nästa sommar följa med honom, hans fru och två barn till Frankrike,som chaufför.

Jag visste mycket väl hur road Georg var av resor och andra länder fast han saknade möjligheter att förverkliga sina drömmar och sa att jag trodde att Georg ville men tyvärr var han ej hemma men jag lovade att berätta. När Georg kom hem och fick veta detta blev han jätteglad och vi andra tyckte att det var så roligt att han fick detta erbjudande efter att han måst avbryta vår trevliga samvaro.

I mammas dagbok läser jag från måndagen den 28 december:" Skönt att man kan arbeta igen.Stickar vantar till Sven. Flickorna stickar och syr." På den tiden "arbetade" man inte på helgdagar så mamma hade läst böcker hela helgen och var glad åt att nu få arbeta med sina händer. Jag minns från min barndom att på helgdagar fick vi barn använda pennor och färgkritor men inte saxen. Den var tydligen förknippad med arbete.( TV var ej uppfunnen och radion hade bara en kanal, betänk detta!)
Den dagen åkte Sune till Tidan igen.Fru och dotter samt mina två andra systrar två dagar senare. Mamma reste den femte januari till Tidan och fortsatte efter några dagar där till Figeholm via Vaggeryd där hon hälsade på vänner någon dag.

Så skrev vi 1954, ett år som skulle bli avgörande för oss och vår framtid. Till detta återkommer jag i nästa blogg. Isak som kom hit i går kväll ska sova här ännu en natt. I kväll är matte och husse på bröllop. Nu väntar han på att vi ska gå till vila så det är lika bra att vi gör det. Natti. Natti.