Blev ju ett missöde med mitt inlägg för några timmar sedan.Allt jag skrivit efter fotot försvann. Från vänster Margit och Per-Erik Boström med Christer, Ruth och Georg Landh med Sven,Margit och Per Hallin med Per-Erik.
Tack till er som givit mig goda råd för framtiden så att inga fler bloggar ska försvinna. Det känns ju som bortkastad tid. Nu kom jag att tänka på en sång vi sjöng ibland vid lägerelden.
Det blir avslutningen på dagen. " Skönt det är i kvällens timma då all dagens oro dör. Att få Herrens röst förnimma som det sista ord man hör . O, det är att lycklig vara. Det är vila ljuv och skön. Dock det är en försmak bara av de trognas nådelön."
Ungefär så sjöng vi. " Och tills vi möts igen må Gud hålla dig i sin hand"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar