tisdag 12 juni 2012

En vanlig tisdag 2012. Stockholm 1949.

Ringt om el och vattenavslut för sommarstugan. Ringt till några sommarstugeägare och sagt farväl. En familj i området är, liksom vi, örebroare. Andra boende permanent i Oskarshamn.Planterat ut tomatplantor och lagat mat.
Går till tiden i Stockholm . Alltså gifte vi oss i augusti 1948. På den tiden använde man sig av något som hette
Gästbok. I den kan jag se att vi hade många besök under hela hösten. Roligt att läsa och att minnas. Att se varje person för sin inre syn.En del ritade fina bilder. Min bror och Karin gifte sig under hösten och jag vågade mig på att bjuda på middag efter vigseln. Jag visste inte vid det tillfället vilken duktig kokerska jag hade fått till svägerska. Tur var väl det! På julafton var vi hos svärföräldrarna och på juldagen var de m.fl. på besök hos oss.
År 1949 blev året då vi fick en modern lägenhet. Vi annonserade om byte av lägenhet och många svarade. Läget var perfekt men att dela toalett med andra familjer i samma trappuppgång och att elda i kakelugnar och vedspis var inte tänkbart. Så vi fick bli kvar ytterligare några månader innan det fantastiska hände.
Min svärfar hade, sedan familjen flyttat från Västerås till Stockholm, blivit fastighetsmäklare. En dag sålde han en villa strax utanför stan. Den som köpte den hade en lägenhet i Enskede. Mannen som sålt villan ville inte gärna ha köparens lägenhet eftersom det fanns många barn i det området. Min svärfar kunde då erbjuda vår lägenhet i stället. Den gamle mannen blev förtjust över att få en central lägenhet och att få syssla med ved ville han gärna. Han accepterade genast och hastigt och lustigt hade vi en modern trea .
Våra vänner i kyrkan ställde upp och hjälpte oss med flytten. En kväll, några veckor senare, ordnade vi en finare middag i vårt nya hem för våra vänner.
I Gästboken kan jag se att vännen Elsa, som jag gav en traktat när jag jobbade i Sundbergs Färghandel, vilket jag tidigare berättat om,var på besök i Stockholm och även i vårt hem i november 1949.Hon tackar för trofast, uppriktig vänskap. Vi höll ihop så länge hon levde. Många fler besök hade vi hela hösten sedan vi flyttat in i vår moderna lägenhet.Vilken lycka! För att komma till stan hade vi två spårvagnslinjer i närheten. Nr 19 som gick till Svedmyra och nr 8 som gick till Skarpnäck. Båda gick till slussen, där man sedan kunde byta till andra linjer.Vid slussen slutade tunnelbanan. Jag skriver det här bara för att det är kul att upptäcka att det är lått att komma ihåg "gammalt", i motsats till det som händer i nutid...
Men nu publicerar jag för klockan är mycket och jag har kallelse till sjukhuset för den årliga synkontrollen, i morgon bittida. Sov gott alla vänner.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar