torsdag 23 maj 2019

Torsdag 23 maj 2019. Fortsättning om tisdagen. Eventuellt också onsdag och torsdag!

Det går trögt att skriva i kväll men jag försöker och räknar med läsarnas överseende, som vanligt!

På tisdagens morgon kom Ulla och Lennart och lämnade tvätt, som Ulla tagit med sig hem vid sitt förra besök här. Nu var allt rent, struket och manglat! Senare ringde Sven som var på väg till affären. Var det något jag behövde?  Jag är så tacksam för mina fina barn och deras familjer! De bereder mig så mycket glädje! Dagen innan hade Kerstin fyllt på mitt lager av stora flaskor Mineralvatten. Hon vill  att jag ska dricka mycket, Sjuksköterska som hon är så hon kollar mitt förråd och fyller på.
Ulla fyllde på bullförrådet. Jag har det så bra!

Onsdag, i går, tog jag en promenad till Optikern för att höra om något finns att göra för att förbättra synen. För ett år sedan var jag där på synkontroll fick jag veta. Jag tror att jag ska satsa på nya glasögon av god kvalite'. Vet ej men jag hittar alltid på någon orsak till mina skavanker.
Ska gå till audiologen också för mina hörapparater har gått sönder!

Det är fullt sjå för pensionärerna. När jag satt här hemma och var lite deppig så hörde jag att någon kom in i hallen. Det var Tobias , som hade en stund över och ville veta hur jag hade det. Så lagom han kom! Jag blev glad igen! Den 6 juni ska det bli fest för Filip i Göteborg då han tar sin examen på Chalmers. Då ska Tobias och Carro dit och jag som på väg hem från Island har tänkt stanna några dagar hos Elsemarie och Lasse finns där och får skjuts till Örebro.

I dag är det torsdag den 23 maj!  Jag hade bjudit hit Bernard på lunch! Hämtmat från min matleverantör! Schnitzel och potatisklyftor i dag och så den underbara salladen därtill! Bara att hämta på samma gata! Han fick ingen present men löfte om ännu ett par luncher efter min hemkomst från Island!  En annan dag i veckan kom Mikael, Kerstins och Awads  son en liten sväng upp till mormor. "Jag har ett jobb här i närheten så jag ville passa på  och hälsa på en stund", sa han. Han hade nyss ätit lunch så jag fick ej bjuda på något  men vi fick en mysig pratstund.
Tänk så roligt att jag fått leva så länge och nu få träffa dem som vuxna, Dessa som jag följt genom årens lopp!  Tacksam är ordet!

Nu har klockan ilat iväg och det är dags även för en "nattuggla" att gå till nattens vila så jag gör det!
Natti , Natti! Sov Gott!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar