tisdag 21 maj 2019

Fortsättning blogg om dagarna lördag, söndag, måndag, tisdag.18,19,20, 21 maj! 2019!

"Om ni frågar mej om jag vill ha saft och bulle, så säger jag jaatack" sa den väluppfostrade lilla Linn Hallqvist när hon sprang över gatan och ringde på hos grannen, det snälla äldre paret,  dit  hon då och då  försvann när hon kände på sig att lite omväxling skulle göra gott!

Om hennes mors liknande bedrifter för att få lite rotation på tillvaron, sparar jag till nästa tillfälle, för ordningens skull!

Nu fortsätter jag på gårdagens blogg, som avslutades på grund av hastigt uppkommande sömnbehov!
Lördagen blev jag kallad ner från mitt rum till hotellfrukost med äggröra , bacon och gott hembakat rågbröd. Lennart fixade frukosten. Sedan tog Ulla itu med att fixa tre tårtor. (Mandeltårtor och gräddtårta).
 Ullas 65-årsdag, som Lennart barnen hade firat tidigare inföll denna lördag! Nu kom Anders och Margareta för att gratulera svägerskan. Vi hade mysigt födelsedagskaffe  tillsammans. Så roligt att kunna träffas på födelsedagar när den äldre generationen har levt klart sina liv och inte längre finns ibland oss!

Söndagen kom med sol och vackert väder. Den här tiden är grönskan så skir och man njuter i fulla drag. Klockan elva var det konfirmation i Svennevads kyrka där barnbarnet Alva nu avslutat sina studier i bibelkunskap!. Konfirmanderna sjöng så fint och hade i övrigt diverse programpunkter!

Efter gudstjästen åkte vi alla hem till Alvas hem i Pålsboda, där hennes föräldrar, under gårdagen förberett Tacosbuffe för hungriga gäster. Så mycket gott !

Petter och Jenny köpte för flera år sedan detta rymliga hus med en altan, stor och rymlig med plats för ett stort antal gäster. Altan i nära anslutning till det stora vardagsrummet och köket.
Alva fick många presenter som det brukar vara.

Något bra som hänt under årens lopp är att konfirmanderna numera bär vita kåpor på sina vanliga kläder. Inga klädproblem för varken killar eller tjejer.

Med stor tillfredsställelse såg jag detta.
Naturligtvis så gick mina tankar till den dag år 1942 då jag konfirmerades i Lutherska Missionshuset i Figeholm där Svenska Kyrkan hade sina sammankomster eftersom de på den tiden inte hade egen lokal.
Prästen hette Eskil Hvasser och gav oss grundläggande undervisning i Kristen Tro.
Den bibel jag fick använde jag i många år med röda understrykningar av vissa verser. Jag gjorde till vana att läsa ett kapitel varje dag ur min Bibel.

Mina föräldrar var baptister och på den tiden så var det ej vanligt att baptisternas barn konfirmerades.
Frågan kom förstås upp i mitt hem. Mina kloka föräldrar sa att det var en sak jag själv fick avgöra.
Jag hade tagit emot Jesus som min Frälsare och vän redan som 12åring, gått i söndagsskolan och i mitt hem fått se hur det fungerade att tro på Gud, så det var inga problem för mig att bestämma att kunde jag få lära mig mer så varför inte?

Problemet var klänningen. Att skaffa en lång vit klänning för att användas en enda gång när vi inte hade så mycket pengar löstes genom att jag fick låna "MajBritt sotares" klänning som hon hade fått ny förra året: Hon var ett år äldre än jag. (Jag har i tidigare blogg berättat hur denna lilla familj kom vår första julafton i Figeholm då pappa var arbetslös och lämnade en stor kartong för att sedan, utan att säga ett ord, försvann ut i julaftonens mörker. Sotarens fru hade en liten sybehörsaffär och ett papper från denna gav mamma ledtråden till sotarens familj.

När jag i söndags såg dessa kåpor så kom jag ihåg precis hur klänningen såg ut och hur glad jag var över att jag fick låna den!
Alvas små tvillingkusiner var förkylda och fick stanna hemma hos pappa Jonas.
Men minsann hade Alva, Viggo och Hanna fått en ny liten kusin som med pappa Kristian och mamma Ulrika var med.och spred glädje, fem månader gammal.
Självklart så var ju Alvas mormor och morfar från Falkenberg med på den stora dagen.

Det som nu borde, men ej har berättats, ber jag att få återkomma till så jag får gå till nattens vila. Nu på direkten, som jag brukar utbrista!  Sov Gott alla mina vänner! Ingen promenad i dag heller! Inte bra! Jag vet! Det är nog resfebern som i god tid angripit mej! Att det inte finns anledning till sådan ska jag tala om i morgondagens blogg!     








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar