Att vara ensam har egentligen aldrig stört mig. Under mina första år hemifrån användes en stor del av fritiden till brevskrivning. Som 15-åring, kom jag till Stoskholm för att jobba och för att hålla kontakten med familj, 40 mil hemifrån, samt mina vänner blev det mycket brevskrivande.
Att ringa var ej att tänka på. Det kostade för mycket pengar. Ett frimärke kostade 15 öre och det hade jag råd med även om de blev många till antalet. Det gällde att se till så de 50 kronorna jag fick som lön, utöver mat och husrum eftersom jag bodde i köket hos chefen och hans fru, räckte 30dagar pr månad. Att åka spårvagn kostade 20 öre. om man behövde "övergångsbiljett" för byte till annan linje kostade det 30 öre. Jag anlände i januari 1943 och i maj, samma år skickades min cykel från Oskarshamn med tåg till Stockholm. Sedan blev det cykel som gällde. I en ställning på cykeln satt det en cykelpump. Viktigt att ha luft i ringarna så man ej fick punktering.
Ja så gick det till på den tiden! Kanske kom jag att tänka på det av anledning att jag i dag var på besök hos min goda vän Malla vars dotter Thea håller ihop med mitt barnbarn Filip. De bor båda i Göteborg och studerar men var över helgen i Örebro för att räcka en hjälpande hand till Theas mamma, som flyttat till annan lägenhet. Malla berättade så intressant om sina turer i andra länder under ofta miserabla förhållanden. Hon var sjuksköterska och reste iväg och var borta ett helt år och besökte olika länder. SÅ intressant att lyssna in. Hoppas att få fler tillfällen att få höra om denna resa.
Vi jämförde ungdomars resande i dag med resandet på den tiden. "Cool du var mamma", sa Thea och jag var högst imponerad och höll verkligen med Thea i hennes berömmande ord! Den där resan hoppas jag få ta del av också vid senare tillfällen!
Tidigare på dagen hade jag, efter att ha deltagit i TVgudstjänsten, av Maria hämtats till lunch tillsammans med Kristin i Hovsta där också Aline, barnbarnet fanns för att hjälpa farfar Sven med att laga god mat. "Jättegott", som kocken Tina i TV brukar säga!
Fick skjuts av Sven till fika och intressanta reseskildringen. Den nya lägenheten i stadens centrum var så ljus och trivsam! Fick skjuts hem.
Resten av dagen tillbringades med att göra samma som jag gjort de två senaste dagarna. Ingenting.
Hade mamma läst detta skulle hon ha reagerat stort!
Vädret är grått och kallt men tyckte mig höra att om en vecka ska det bli ändring på det.
Jag planerar nu för resan till Island och ska väl se till att läsa in lite om landet före resan.
Kom i dag att tänka på att år 1990, efter Georgs död fanns på hans jobb i Linköping biljetter klara för just en färd till Island tillsammans med kollegor. De fick göra den resan utan Georg medan han redan hade gjort sin sista resa med adress Himmelen.
Många utlandsresor för jobbet hade han gjort och trivts med det men Island fick han ej besöka!
Sådärja! Nu har dagen tagit slut och jag är sen som vanligt! Sov Gott, mina vänner! Gud är god!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar