Tja, lika bra att prata lite om gårdagens vandring genom staden.
Jag hade alltså varit med om en frustrerande grej i affären angående batteriet till armbandsuret. Lyckligt slut kan man väl ändå säga, men nog fick jag mig en tankeställare!
Två grejer till förorsakade av glömska var att jag efter mitt besök hos hårfrisörskan på förmiddagen stod utanför ytterdörren ivrigt letande efter nyckeln, som jag nästan alltid lägger i handväskan. Reservnyckeln låg i hallen. "Gode Gud, hjälp"!
Tänk om jag glömde låsa? Precis så var det!! På insidan av dörren satt nyckeln.
Så var det det där med jordgubbarna. När jag klarat av historien med batteriet till klockan gick jag glad i hågen till det närbelägna Våghustorget för att köpa jordgubbar och därifrån ta bussen hem.
Men SÅ enkelt var det inte. Ingen stod där för att sälja jordgubbar. Jag gick till Cityhallen där det utanför dörren brukar sitta någon jordgubbsförsäljare. Dock icke denna dag. Eftersom jag hade tagit med rullatorn så ansåg jag mig kapabel att gå Drottninggatan fram till Stortorget. Där måste det! Nej inte en gubbe, men vädret var skönt och jag är ej så ofta på stan så jag gladdes över att ostörd kunna titta på folk där jag i sakta mak promenerade gatan fram.
Var snart framme vid Järntorget. Där måste det ju bara! Nej, inte där heller!
I en tidigare blogg från förra veckan berättade jag om en jordgubbsförsäljare utanför en affär på Storgatan. Det var DÅ det! Denna dag icke! Mitt emot Polishuset fanns en bänk, på vilken jag slog mig ner för att slå en signal till Elsemarie. Kanske var hon på stan med bilen?
Nej, men det var Lasse fast han hade glömt sin mobil hemma.
Efter en kort stund ringde Lasse, som kommit hem och fått order att hämta mig.
" Stanna kvar där du är! Jag kommer strax." Vilket han gjorde. Skjutsade mig hem.
På trappan stod en papperskasse och jag förstod att någon av barnen ställt den där.
Den innehöll många godsaker. Bl.a. Bigarråer, som jag är synnerligen förtjust i och som Georg brukade överraska mig med ibland. Nu har barnen tagit över den grejen.
Varför det var så viktigt med jordgubbar? Jo, jag har en väninna, som heter IngaLisa och bor i Lillån. Vi har ej träffats på länge och nu var bestämt att jag skulle i dag åka och hälsa på henne och ha med morotssoppa och paj med rabarber och jordgubbar.
I min frys fanns lite rårörd jordgubbssylt, som jag silade och tog det fasta av sylten, blandade med lite färsk rabarber och så en god pajdeg som täcke. Kokade morotssoppa, så god och åkte Färdtjänst till IngaLisa.
SÅ roligt att träffa en" jämnårig" kompis. Vi är båda uppväxta i Frikyrkomiljö och vi pratade gamla minnen. Om misstag som gjordes i församlingar förr i världen, när regler ibland fick gå före kärleken i behandling av andra kristna. Om glädjen över att få ha gemenskap med Gud även på ålderns höst,om våra barn och barnbarn.
Det roliga är att när Georgs far var pastor i Nora så var Georg och hon i ungefär samma ålder. Georg började sitt första skolår i Nora och familjerna umgicks. Så hon var först på plan kan man säga!
IngaLisa har ont i en höft och vi ber till Gud att värken ska ge sig.
Hon bor så vackert. Både inomhus och utomhus. Vi satt ute bland alla blommor, som hon är så duktig med, drack kaffe till pajen och mådde så gott.
Nu ska jag säga vad jag tycker om färdtjänst. Om färdtjänst tycker jag. Att komma från dörr till dörr!!
Nu har dagen tagit slut och i morgon finns det mycket som väntar på att bli gjort, bl.a. träning!!
Önskar er alla GodNatt! Sov Gott! Var inte rädd! Gud är med oss och vill oss väl! Amen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar