måndag 23 maj 2016

Måndag 23 maj 2016. Fönsterputs, Matgäster. Träning? Nej! Trött? Ja!

Se så lovande blåbärsriset blommar! Å vad jag ser fram emot att komma till blåbärsskogen!

Helt förvånad samlar jag dagens  sista krafter för att blogga.  Har en känsla av att jag bör göra det för mina barns och barnbarns skull. De kanske inte läser men Filip säger att det jag skriver finns någonstans långt borta och att det "ej är borta" Nu var jag visst lite rolig för en gångs skull.

Att jag skriver hur jag mår, känner och tänker kan ha sin betydelse för en eventuell framtid.
Jag har många gånger tittat i mammas gamla dagböcker för att se hur hon mådde vid en viss tidpunkt och jämfört med mitt eget tillstånd vid samma ålder.

Mamma var en " arbetsmyra" och slösade ej så många ord om hur hon mådde. Nej hon berättade om vad hon uträttade med sina händer. Hon fick i mycket tidiga år vänja sig vid att arbeta.
Denna vana följde henne hela livet. Vad fick inte detta för betydelse för vår familj då hon utökade inkomsterna genom att mjölka bondens kor, vara med i skördearbetet. väva mattor till försäljning förutom att tillsammans med pappa ta hand om sin stora familj.

Sådana här tankar har jag kunnat tänka i dag. En solig, varm dag då Lennart putsat alla fönster och jag stum av förundran såg hur snabbt det gick och hur fint det blev. En dag i lugn och ro.

Nu är jag så tacksam för en skön säng och att jag nästan säkert vet att inga bomber ska fällas på mitt hus. I ärlighetens namn ska sägas att jag känner lite osäkerhet vad gäller åskan.
Åskrädd sedan barndomen går det inte över. Det är en fin kväll. Om Georg levt hade vi nog tagit en fika på altan. Nu tar jag en bok och lägger mig tidigare än jag brukar.
I morse vaknade jag klockan 5.00 . Klarvaken tänkte jag gå upp men gav efter för lättjan . Somnade om till klockan halv 8. Spännande att se hur morgondagen inleds.

Nu tackar jag Gud för Hans Nåd och Hjälp i dag. Ska be för vänner på FB och sova så gott!GodNatt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar