Denna dag ett liv. Som hon skrev Astrid Lindgren.
Så blev det att dagen avslutades med att "ta igen" programmet i TV om Astrid.
Hade missat TV. Filip kom och såg till att jag kunde se första avsnittet på "paddan". Välsignade padda och välsignade Filip.
O vad jag njutit av att titta. Och minnas. "Stockholm Motala", alla bilder från Stockholm, spårvagnarna, gatorna, Hitler, hakkorsen, PerAlbin Hanssons röst, låtarna som spelades på radion under kriget. Jag blev gråtfärdig av att minnas och påminnas!
Sent blev det. Hostar gör jag och har snuva. Blir en Alvedon igen och sedan sova. Om jag kan komma till ro efter att ha sett filmen om Astrid Lindgren. Den kom mig så nära, möjligen eftersom jag själv växt upp, inte så långt från Vimmerby.
I dag hämtades jag av Sven och Maria som skjutsade mig till banken för lite påfyllning av kontanter. Efter det åkte de och handlade åt sej och åt mej för att sedan dricka julkaffe här. Det är så roligt när barnen kommer. Det blev också lite musik av Sven på hans gamla piano, som står här hemma.
Sven och Maria är farfar och farmor till Alfred, som fyller tre år i morgon. Så tacksam jag är som fått leva så länge och fått följa barnbarn och bbbarn.
Nu säger jag GodNatt till er alla. Citerar lite ur den lilla boken som ligger här.
"Att vara medmänniska är att vara rädd om någon." "Omtanke och omsorg skänker trygghet." Sov Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar