måndag 15 december 2014

Måndag 15 december 2014. Kanske lite 90tal.

I dag kom matgästen, som promenerade med Isak och jag fick, som vanligt, skjuts till träningen. Jag var där bara EN gång förra veckan och det är för lite. Två gånger bör det vara. Känns det som!

Brev från den gamle arabiske guiden, numera boende i Betlehem. På 70 talet boddew familjen i Jerusalem. Han skriver alltid om Jesus, så också denna gång. Han skrev om en blomma som heter " Förgät mig ej" och att vi ska komma ihåg varandra så länge vi lever på jorden. Jag har dröjt väldigt länge med att skriva svar på hans förra brev. Ska försöka bättra mig.

I dag har Elsemarie varit i Stockholm och upplevt en positiv dag.
Jag är för trött i kväll för att ta mig an mer än en del av måndagen den 21 maj.
I min dagbok står det att Georg ringde, som han brukar klockan 6. Han var alltid tidigt uppe. Förvånades ofta över att även om kvällen blivit sen var han ändå uppe så tidigt på morgonen.

Han brukade alltid säga " Gomorron, o, vad jag älskar dej!" Jag noterade att han denna morgon sa:" Hej min älskling! Har du sovit gott?"
Han hörde på mig att jag var väldigt trött och sa att han skulle ringa om en timme, vilket han gjorde.
" Vad du låter trött, gå ut och lägg dej i hammocken och vila dej," sa han.
Förmodligen var han tröttare än jag. Men jag skulle skonas från att veta. Han kände mej och min inställning till sjukdom och död. Något jag inte, det minsta, ville tänka på. Till den inställningen får jag anledning att återkomma.

Han ringde igen efter någon timme och vi pratade om gårdagskvällens debatt i TV. Vill minnas att det var Ulf Ekman och Axelsson som debatterade.
Så sa han: "Tänk, mamma, att vi glömde att jag skulle ha bröd med mig, men det är ju bara två dagar innan jag är hemma igen, så jag köper lite."
Detta att ha hembakat bröd med sig var något som hade varit vanligt ända sedan han i flera år hade sitt arbete i Stockholm och då bodde hos vår vän Dagny. Hon var också glad över att få hembakat bröd.
Nu uttryckte både Georg och jag vår förvåning över att vi båda glömt. Nu hade han sin lägenhet i samma hus som Studieförbundet fanns. Nära till jobbet.

Vi pratade om hur roligt vi haft under gårdagen. Att Elon fick tid över för att besöka oss. Hur fin Elsemaries brudklänning var! Jag tänkte vid 12tiden att jag skulle ringa honom igen. Han blev alltid så glad för en liten signal på dagtid. Jag gjorde inte det. Hade en del att plocka med sedan gårdagen.

Nu  är jag tillräckligt sömnig för att gå till sängen. I morgon ska jag baka kakor för att på onsdag åka till kusinen i Västerås och hennes man och överlämna dem som en julgåva. Vi har ju bara ett par års kontakt bakom oss, som ni bloggläsare känner till och är nu nöjda med att träffas ibland.

Säger nu GodNatt till er alla. Tack Gud för i dag, för uppmuntran och glädjeämnen, som jag fått vara med om. Du är så god! Amen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar