Bloggsammandrag julhelgen 2014.Både tiggaren och jag grät.

Att fira jul på LOKA, sitta framför brasan med en kopp kaffe eller glögg, är så mysigt.

Hur jag mår? Inte så bra i dag. Började med snuva och lite halsont. Kanske inte skulle gått barhuvad så mycket i julens kyla. Visserligen brukar jag, omkring julhelgen,  ha några dagars förkylning. Men någon gång kan det väl bli ett år av "överhopp."

När jag varit borta, haft trevligt och hela tiden haft folk omkring mig då är det så konstigt att komma hem. Ingen ringer, ingen kommer och jag gör inte heller något för att ta kontakt.
En dotter som nyligen legat sjuk i förkylning ringde dock berättande att hon nu är sjukskriven för halsfluss. Så nu börjar det om igen för hennes del.

Själv hoppas jag på att vara bra i morgon, trots att jag inte har en enda Alvedon i sikte. Jag tar väl lite "Svenskdroppar" och en matsked Wisky. Det får duga för i kväll. Dessutom prata med Gud om mitt tillstånd. Han vet allt men han gillar att vi pratar med honom om både det som är roligt och när vi är lite dåliga. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag är SÅ tacksam för möjligheten att ha ständig kontakt med min osynlige vän.

Förhoppningsvis är snuvan och nysningarna över tills i morgon. Om inte, blir den planerade lunchen inställd, för det gäller att inte sprida smitta till sina gäster. Då får vi vänta till påsklovet. Linn åker hem till Växjö i morgon och jag hade glatt mig åt att få se henne här före avresan.

Nu till "alla dessa dagar" efter torsdagen den 18 dec.
 19 fredag: Besök av min syster som, trots värken i benen,  med rullators hjälp hade promenerat hem till mig. Så roligt att hon orkade!
Efter det gick jag till min matvarubutik och om detta vill jag berätta. Jag har gjort det tidigare, då på Facebook men tror mig veta att alla mina bloggläsare ej ser på FB.

Jag har sett tiggaren någon gång tidigare , även hans fru. Har förstått att de byts av att sitta utanför "min" butik. Jag tog fram plånboken men han visade att han önskade att jag först skulle gå in i butiken, vilket jag gjorde. Jag handlade mycket åt mig i min barnvagn, frågade om det möjligen fanns en smörgås att köpa. Jodå, en dubbel trekant med smör och ost kunde jag inhandla utöver lite frukt, dricka, kex och choklad. Jag lämnade den lilla kassen till mannen utanför affären, tog upp en 100lapp för attge honom. Med en avvärjande gest visade han först att han ej ville ta emot den. Jag tog upp ytterligare en 100lapp och gav honom båda. Då började han gråta. Jag också. Jag kramade om honom, pekade mot himlen och bad en välsignelsens bön för honom. Gud var där!! Han vinkade när jag, med tårfyllda ögon gick hemåt.
Hade jag bott i Bulgarien kanske jag också varit en tiggare.

Både mannen och hans fru ser ut att vara i 40årsåldern. Jag frågade om jag fick ta ett foto, vilket jag fick. Jag skulle så gärna ha velat visa det fina fotot här men jag tar det säkra för det osäkra och låter bli. Själv tittar ja på det ibland.
 Eftersom jag ej så ofta är "på stan", så träffar jag ej på så många tiggare så jag får ge i närområdet. Jag har förstått att tiggarnas två barn är hos mormor eller farmor. Skulle önska att jag kunde prata  med föräldrarna De kan varken svenska eller engelska och inte jag, deras språk.

Men se bara så jag drar iväg!Detta med tiggarna är dock så viktigt att prata om. Även om vi aldrig behövde tigga i min barndom, så minns jag när pappa på 30talet, var arbetslös, glädjen därhemma när vi fick pengar, mat och kläder av vänliga människor.
 Jag använder alltid kontanter när jag handlar så därför kan jag ge en slant "när den behövs, där den behövs."

Övriga dagar "före Loka"bakade jag jullimpor och småbröd, plockade in alla äpplen från altan till kylskåpet. Varning för kallt väder! Ringde min hurtige, 91årige bror, som skulle ta bil klockan tre natten till den 23 till Arlanda och flyg till Spanien kl. sex för att fira jul hos son och sonhustru. Han har starkt nedsatt syn men alltid glad och pigg och simmar sina 100 meter varje morgon

Tisdag 23 dec. åkte jag med Linn, Filip och Tobias till Loka Brunn där de tillsammans med föräldrarna och en annan familj, även de med två söner och en dotter, som vanligt,  skulle stå för underhållningen under juldagarna.  Jag var med också förra året och hade verkligen sett fram emot att få lämna allt och bara äta god mat, sitta framför brasan och lyssna till fin sång och musik. Underbart!

Jag trodde att jag skulle klara av hela julhelgen med en enda blogg men ser nu att  jag inte klarar det, så jag ber att få fortsätta i morgon och avslutar med gårdagens Bibelcitat från Jesaja 40:11 " Han tar upp lammen i sin famn och bär dem i sina armar!" Lammen, det är vi, du och jag!
Sov gott alla bloggläsare! Vi hörs i morgon!