Så blir det att samla ihop de spridda tankarna igen och försöka få ihop en passerad vecka.
Tränade på onsdagen. Var på Husgrupp på kvällen.
Torsdagen kom Isak för att "sova över" då Matte och Husse skulle vara på Loka ett par dagar för jobbet. Stefan, hemkommen från Indien, fick fika med semlor enligt önskan. Tobias och jag hade myskväll.
Hindersmässan pågick och jag påmindes om "gamla tider" då barnbarnen var små och jag var med och köpte Brända Mandlar, fast de var ej så goda som de mamma kokade i Figeholms Karamellfabrik på den goda tiden. Ulla hämtade Isak och mig, som med två av hennes barnbarn fick följa med de fem milen till Hjortkvarn. Jag var lite "velig"om jag skulle med eller ej men förstod senare att det var helt rätt som skedde. Jag behövdes där.Det hände nämligen att deras nära vän Roland hastigt insjuknade och det krävdes en allvarlig operation med oviss utgång. Jag fick vara med och be till Gud och få vara ett stöd för Ulla och Lennart. Många blev anmodade att be och nu har de fyra första kritiska dagarna gått och det ser hoppfullt ut.
När Isak och jag är i Hjortkvarn är det bara Ulla som gäller. Isak är med henne dag och natt. Det har varit så sedan han var valp. Han är så förtjust i Ulla. Kanske för att hon och matte är lite lika varandra.
Vi stannade till söndagen då vi åkte buss hem, Isak och jag. Blev bjuden på god middag tillsammans med Filip, som var på besök i föräldrahemmet.
I går var det måndag och jag hade matgäster, som vanligt.Innan Filip åkte tillbaka till Växjö hjälpte han mig att ta bort Email och annulera en del oönskade s.k. prenumerationer. När han gick sa han: " Ja, mormor nu har du bara 93 mail kvar att titta över om du vill spara eller ta bort men nu vet du hur du gör."
Jag grep mig verket an och vad hände? Jo ett mail från november dök upp, först av alla. Någon skrev:
"Hej Ruth! Så intressant att läsa om din mormor. Jag bor på Gräddö och har hört en hel del om henne. Kan vi inte höras?"
Men nej, det är inte sant, tänkte jag! Min mormor och även min mamma var ofta på Gräddö där Gustav Hjalmar, mammas far (hur det nu var med den saken) hade sitt föräldrahem och det var hans mor som tipsade mormor om att ta fosterbarn. Mamma var också sitt sista år, innan hon skickades till Småland, fosterbarn hos en familj på Gräddö, under mormors fängelsevistelse i Växjö kvinnofängelse.
Jag blev skakis då jag i går läste detta! Tänk att det finns någon där att prata med om min mormor.
Å om jag tidigare haft vetskap om detta!
Men nästan ännu värre är ju att jag ej kollat min Epost på så lång tid. Två månader sedan jag fick meddelandet. Vad denna Cajsa ska ha undrat varför jag ej hört av mig. Nu svarade jag i går och ska så fort som möjligt försöka få ett möte till stånd.
Tänk om vi fått veta, vad vi nu vet, medan mamma levde och vi kunde ha tagit med henne till Gräddö. Kanske hon känt igen sig. Hon berättade om hur hon grät och klamrade sig fast vid den snälla tanten där hon bodde, när en söndagseftermiddag i augusti 1906 ett hästekipage med en dam och en herre hämtade henne till Utackorderingscentralen på Fleminggatan varifrån hon sedan transporterades till Oskarshamn fvb till en jordbrukarfamilj i Ström, någon mil från Figeholm. En liten stockholmsflicka utan något att säga till om och ingen som frågade efter hennes väl och ve. Jo mormor skrev brev till Utackorderingscentralen och bad så ödmjukt att få veta var hennes dotter fanns, men fick aldrig veta det.
Detta om gårdagens omskakande upptäckt!
Dagen som gått började med vissa bekymmer och Gud och jag har pratat mycket med varandra och Han sviker aldrig. Jag ler ibland när jag ser hur Han griper in i små och stora ting och fixar och hjälper. Så också i dag.
Har en del att berätta om Gud och Hans hjälp och det ska jag göra, kanske i nästa blogg.
Nu ska det bli skönt att sova. Tacksam och glad som jag är. Tack för i dag, Gud och för allt bra som Du gjort! Amen! Sov gott alla bloggläsare. Gud är god!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar