Så var det åter lördag. hade, som vanligt, svårt att komma igång. Jag tillåter mig numera så mycket av olater!
Kom in på apoteket innan de stängde. Nu ska en sorts blotdtrycksmedicin bytas mot en ny. Jag kan inte klaga på sjukvården "så värst mycket", för att nu låta min vän Pelle Svanslös få låna ut några bevingade ord.
Jag fick mina mediciner, tittade in i den närbelägna bokhandeln. Dagböckerna var slut. Men jag skriver ju här så jag har full koll på vad jag gör om dagarna.
Sedan jag kom hem har jag varit så trött och småhostat. Antingen är det förkylningen eller hjärthosta, tänker jag, urusel som jag är när det gäller att tyda människokroppen. Jag är så tacksam att jag kom iväg på den härliga promenaden i det ljumma vädret. Ännu i kväll är det fem plusgrader.
Känner mig nu så bra och börjar få lust att greja här hemma.
Ute i vida världen är det så bråkigt. I Syrien har det ej blivit någon förändring till det bättre. Tvärtom kan man säga för nu strider också rebellgrupperna mot varandra. Gud förbarma dig!
I morgon ska jag ha en liten middag och har en coccosparfait i frysen. Det luktar så gott av lime, som finns i karamellsåsen. Förrätten fixar jag i morgon medan gästerna är i kyrkan. Vi blir bara fyra personer.
Är så glad över att i köket ha tomtarna i hyllan, julkrubban på sin vanliga plats och julgranen innanför dörren. Den ska få lysa upp vintermörkret länge, länge!
Fortfarande grönt ute. En del längtar efter snö. Jag vill också ha l i t e snö. Och plusgrader! Men det går väl inte så jag tar det som det blir. Vi har haft gröna vintrar förr.
Jag har i alla fall fina tulpaner, som jag fått av barnbarn den gångna veckan. Då känns det som om våren är här!
Eftersom jag är ganska trött så tänker jag sova nu. Ska inte försova mig i morgon! Säger Godnatt till er alla kära bloggläsare. Ett ord att sova på? "Se jag (det var Jesus som sa det) är med er ALLA dagar intill livets slut." Det skulle kanske stått dygn, men vi fattar!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar