Örebro 22 febr. 2013.Liten Elsemarie.

Vart tog teskedsgumman vägen?

Se så vig jag är!

V

Gissa vad jag tänker bli!

Solen lyser i dag också. Tack för det. Skulle gå till en väns begravning, men kände att jag inte hade ork till det, tyvärr! Jag frös i går vid busshållplatsen så jag har ont av det i dag också. Tänkte noga igenom det innan jag ringde till Begravningsbyrån och sa som det var. Jag är nu i den åldern då det börjar tunna ut i gamla vänners skara och man vill helst vara med och säga ett sista farväl.
Jag behövde ej vara ensam så länge förrän tre vackra barnbarn kom hit i sällskap med sin farmor Kerstin.
William går i femman och är äldst,sedan Matilda och Gustav. Jag bjöd på semlor från frysen. Snabblagade mandelmassa.Grädde fanns redan vispad. Vi fikade och spelade Memory innan de åkte till farfar, som skulle ha lunchen klar när de anlände. Så kärt att få en påhälsning.

Här fick jag till några foton från Elsemaries unga dagar medan vi fortfarande bodde i Varberga. På nedersta bilden har hon smitit in i Svens rum och det gjorde hon ofta.Väntade på att han skulle komma hem.

Det har redan blivit kväll och jag känner draget från sängen. Är så tacksam för allt gott Gud ger varje dag och jag ber om beskydd för oss alla också denna natt.
I Svenska Psalmboken nr 48 lyder en vers så här:" Har du sorger och bekymmer, är du modlös, trött och svag. Jesus hjälper dig att bära dina bördor dag för dag." Jag ger det vidare med tack till Gud att det är sant.