Vill bara meddela att mitt tålamod efter ca två timmar nu är slut och den halva som fanns kvar av bloggen vid publicerandet är nu raderad. Andra gången på kort tid som en blogg försvinner.
Nej, jag vet, det är inte datorns fel. Jag kan inte hantera min hjärna. Enligt experten på Chalmers så finns den inte ens längre i Amerika, Dit han annars brukar hänvisa.
Som ni förstår ger jag nu upp för kvällen och tänker på att jag hade hunnit med att betala räkningar flera gånger om under den tid jag ägnat datorn.
I morgon "går jag på semester", som de säger de där som jobbar. Jag ger mig inte så om en dryg vecka är jag tillbaka och skriver det jag eventuellt inte skriver under min vistelse på Västkusten.
Till er mina vänner som läser bloggen som Godnattsaga vill jag som en tröst säga att FB så vänligt tidigare i kväll påpekade att jag hade ett minne från 23 februari 2017 vilket jag tyckte att jag
borde ge er chansen att läsa. Det handlar om Linn och hennes ostyrige Lillebror Filip. numera studerande på Chalmers i Göteborg. När jag i kväll konsulterade honom (fast först sedan skadan redan var skedd) och berättade "minnet" som jag skickat iväg blev han förvånad över sitt uppträdande i sin första barndom. "Jag som trodde att jag var så snäll och lugn", sa han.
"Joodå, du var så lugn där du gick omkring och utforskade världen omkring dig och hade du lust att rita en gubbe och penna och en vägg fanns nära till hands så är det klart att du tog chansen"
sade hans mormor. Nu skulle han läsa för Thea i kväll.
Och så fick ju mina bloggläsare NÅGOT att läsa också denna kväll.
Nu ska jag försöka att inte trycka på fel kryss eller göra något annat dumt.
Hej då, bloggen och mina vänner! Ha en fin kväll och Sov Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar