Fyra dagar har jag varit hemma, sedan jag kom från Onsala. Av dessa dagar har jag sovit det mesta av tiden. På tisdagen 23 juli var Kerstin med mig till Mikaeli Vårdcentral. Efter att i ett inledningsskede fått frågan om jag tålde antibiotika och jag svarat ja trodde jag att jag skulle få denna av mig högt aktade medicin, som i min värld står för det bästa för min hälsa. Den tar bort allt ont , om ni frågar mej!
Den som läser min blogg vet hur okunnig jag är inom den medicinska världen!
Onsdagen och torsdagen har jag legat i sängen enligt ett råd jag fick av en vän som önskade mig VILA, vilket passade mig utmärkt. Jag hade ju varit ute och rest, om än kortvarigt, men ändå! Att jag behöver lång startsträcka, betydligt längre än övriga i min familj är det få som har förstått!
Nu har jag alltså sovit i två dagar sedan jag kom från Vårdcentralen.
Att "gå till doktorn" har aldrig lockat mig men jag är så tacksam att dessa underbara människor finns. Att redan i början av besöket få veta hur en rundligt tilltagen tid reserverats för mig som fyllt nittio år och är inne på "sista sträckan" noterades tacksamt som "ett minne för livet" !
Jag är så nöjd med sjukvård jag blivit delaktig av, och så tacksam. "Så har jag ju Jesus och fåglarna", som Linn vid ett tillfälle då hon var tre år godhetsfullt tröstade mig med då jag just var i behov av uppmuntran!
När jag fått mera "ork" så ska jag ta itu med de skrinlagda inläggen och ta fram dem i ljuset.
Det här är precis så mycket som jag orkar med just nu Nej, jag klarar inte foton i kväll heller!
Men i morgon!!! Då!!! Sov Gott mina vänner! Gud är så god och uppehåller oss dag efter dag! Ärat vare hans namn!.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar