Sådärja! Nu har jag väl ställt till det för mig igen. Nu gäller det att minnas fyra dagars aktiviteter. Befarar att det är så få sådana att det kommer att gå snabbt. Ju tidigare får de sova, mina trogna bloggläsare, som läser sent på kvällen. En del läser på morgonen. En man i släkten anförtrodde mig att han själv inte läser men att hans fru gör det och berättar för honom vad jag skrivit.
Egentligen gläder det mig att det finns någon eller några som läser, men det gör att jag ju ej kan sluta med bloggandet. Tja inte enbart det. Jag behöver en stund i absolut stillhet för att avsluta dagen.
En dag för mej är något oförutsägbart. Vad som helst kan hända!
Ibland gråter jag av någon anledning. Då samtalar jag med min bäste vän, Jesus. Han VET ALLT om mej och vad jag gråter för. Ibland någon annans tårar, Ibland för att min syn ej längre är så god, som tidigare, vilket ibland ställer till med en del besvär. Du får gärna be för mina ögon.
I kväll läste jag om att det nu åter finns en grupp kristna människor som fredagskvällar ska gå ut på gator och torg med budskapet om Jesus och även bjuda på kaffe. För några år sedan var jag med i en sådan grupp så nu blev jag glad för nya tillfällen att få vara med på ett hörn. Många människor söker efter något som vi redan funnit och så klart är det en glädje för oss att få ge detta vidare till våra medmänniskor. I dag har jag bedit tillsammans med en vän som befinner sig i en icke önskvärd situation och jag ber just nu att en glad överraskning ska infinna sig.
För att göra en lång historia lite kortare så ska jag tala lite om första maj.
Jag vaknar ofta med en sång tonande på insidan av mej, Denna dag sången:" Där du går skall din väg öppnas för dej steg för steg." Jag bakade bullar och var inne ensam hela dagen.
Från mina tidigaste ungdomsår i Stockholm minns jag att jag var så nöjd med 1 maj då affärerna var stängda och jag fixade i mina garderober. Ut med vinterkläderna! In med sommar en!
Ganska snart började vi i "min" kyrka ha ungdomskonferenser över 1 majhelgen. Det var högtidsstämning i kyrkan. Valborgsmässoafton hade vi servering och vi var många ungdomar samlade. Förresten kom jag i dag att tänka på att det är den 4 maj och då hade vår pastorsfru under våra år i Stockholm födelsedag . Det var först sedan både pastorsfamiljen och vi flyttat till Örebro som jag varje år uppvaktade på hennes födelsedag och ännu, fast det är många år sedan hon flyttade hem till Gud påminner jag mig om den dagen
Jag tar mig an onsdagen den 2 maj också. Hade tid hos Audiologen, Samma sköterska som förra gången. Hon är så mjuk och fin och gör inte bara det hon MÅSTE göra utan använder sunda förnuftet också, vilket gör att hon inger stort förtroende.
Efter det besöket tog jag Färdtjänst till ett äldreboende för ett besök. Grät lite när jag kom hem.
Sparar tredje och fjärde maj till i morgon så kan jag gå till vila nu. Just nu fick jag SMS om att den uppmuntran vi bedit om för en person som verkligen behövde det just i kväll hade blivit verklighet .
"Låt oss fröjda oss och vara glada" sjunger vi med en sångare och fortsätter att be för den personen som har det tufft just nu och behöver en hel del uppmuntran på vägen som fortfarande har en del stenar som ska försvinna. Gud hör bön och gör mycket medan vi ber och väntar. Herre, hjälp oss att tro utan att omedelbart se bönesvaret.!
GodNatt alla mina vänner! Gud sviker ALDRIG.
"Var stilla och besinna att jag är Gud" har han sagt. Det håller för hela livet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar