Också lördagen 29 juni 2013 blev en överraskningarnas dag. Lite mer om forna dar.

Syskonen Landh troligtvis år 1973.

                                                       Sven, Kerstin, Elsemarie och Ulla.
Hittar ett och annat i mina lådor. Därför blir det lite ojämnt med fördelning av foton. Jag kanske skriver från en tidsepok och helt plötsligt kommer ett foto från en annan.
Arbetet denna lördag började med att jag bakade bullar och två sockerkakor. Fick av min syster veta att den lille gossen Olof,som föddes i tisdags var med sina föräldrar på besök hos farmor IngaMaj. I sällskap med en påse bullar, som första present till lille Olof, med tanke på alla kaffgäster som väntar dem, begav jag mig skyndsamt iväg.Två mycket lyckliga föräldrar och en enormt vacker liten gosse, fick jag där skåda. Bara fyra dagar gammal men såg faktiskt äldre ut. Det hela var en glad överraskning. Två till skulle det bli.

På hemvägen kom åska och regn men med paraply och den korta vägen så var det inga problem. Det klarnade snart. Då ringer det på dörren och där utanför står en vän, som jag gillar jättemycket, men som jag ej träffat på flera år fast vi bor i samma stad.Vilken glad överraskning.Nu måste vi ta upp tråden.Igen.
För en stund sedan kom dagens tredje överraskning då Elsemarie och Tobias kom med en stor grov limpa och en påse wienwrbröd på väg hem från affären.Det blev en bra lördag.

Nu skulle jag skriva lite om år 1976 men en titt ytterligare i fickalmanackan för år 1975 visar att Georg inte bara hade en resa till Israel i april utan också en i oktober. Han älskade de där resorna och kände sig lika hemma i Jerusalem, som i Motala. Elsemarie och jag hade ju tämligen nära till Örebro och inte så långt till mormor heller så vi klagade inte.
Gästboken skvallrar om att vi, förutom besöket av undomarna från Brasilien i februari, bara hade ett besök under resten av år 1975. Naturligtvis beroende på att vi hade det så rörigt med rörmokare, snickare, mattläggare och elektriker i huset så det fanns ej möjlighet att ta emot gäster detta år.

Men nu blev jag sömnig och tänker sova. Jag återkommer i morgon. Jag uppmanade de nyblivna föräldrarna i dag att de redan från början skulle be aftonbön vid sonens säng. Det skänker trygghet som följer med i livet. En trygghet som vi alla behöver.Livet är ej alltid lätt att leva men att ha en vän som man kan lita på och som aldrig sviker är stort och man kan aldrig börja den kontakten för tidigt.Sov Gott, kära bloggläsare. Blev lite sent men det blir ju en morgondag! Vi hörs då!