söndag 29 april 2018

Fredag 27 april 2018. Ett sista farväl till Helge.

En gång var vi sju i familjen. Mamma, Pappa, storebror och fyra systrar. Nu är vi tre systrar, av vilka jag är äldst, som ännu trampar denna jord.

Det bästa vi som syskon fick med oss som arv från våra föräldrar var den gudstro som bar dem genom livet. Inte alltid ett liv som var lätt att leva då de verkligen började från läge noll.
Men, som vi sjunger i en gammal sång. "Gud har ej lovat att vi skall få ,ha bara sol och himmel så blå, seger förutan kamp eller strid, vandring på rosor hela vårt liv. KÖR: "Men som vår dag är kraft skall vi få. Det har Gud lovat ge oss ändå. Ljus på  vår vandring, hjälp i var strid. Att vara med oss, nu och ALLTID!"

Denna förtröstan bar våra föräldrar och, så klart, undgick det ej oss barn att se detta. En annan sång talar om "Min moders nötta bibel och min faders bönevrå". Alla gick tidigt till sängs och att be aftonbön med oss barn var naturligt. Att se mamma sitta och läsa i sin gamla nötta konfirmationsbibel tills hon ofta somnade och huvudet sjönk ned i Bibeln hände då och då.

Hur pappa böjde knä vid kökssoffan, tackade och bad till Gud, är minnen jag för alltid bär med mig. Snart bad vi barn själva vår aftonbön, med personliga tillägg efter "Gud som haver".
Att ha detta med i bagaget från barndomshemmet är det bästa vi kan få.

Att vi fick lära oss att lita på Gud blev en bra grund för mitt egenhändigt tillverkade "ordspråk" :"Gud sviker aldrig", som jag ofta säger till både mig själv och andra, som en absolut sanning!

Begravningen i Mörkö kyrka blev en fin stund, mycket tack vare prästen Fenja Svensson, som på ett personligt och mjukt sätt förrättade jordfästningen och hade fin kontakt med de närvarande hela tiden.
Christer och Anette, med sina barn Carina med maken Christer och deras två barn, Tony med sin fru Roberta, Lillasyster Stina. Jag med dotter Ulla samt  Dorothy, Karins och Helges vän sedan många år, bördig från våra hemtrakter. Helge och hon talades vid i telefon varje dag och, så klart, kommer det att bli tomt också för henne! Men så är livets gång!

Flera vänner fanns med vid Minnesstunden.  Pengar hade, enligt önskan, skänkts till Cancerfonden och till "Pontonbåten Holger", som ligger i Figeholms hamn för att på sommaren erbjuda, i första hand, handikappade eller äldre personer, att få komma ut på en båttur i Figeholms vackra skärgård.
Figeholms Båtklubb med Pontonbåtskommitte'n står bakom denna verksamhet.

Uppväxt vid Östersjön, som Helge var och i nästan  hela sitt liv levt nära havet var det naturligt att vid det här tillfället förmedla en penninggåva till just detta ändamål.
Vår syster IngaMaj kunde ej vara med vid begravningen denna dag så jag skall besöka henne och berätta om begravningen av vår fina, snälla, välartade storebror.
Nu är dagen slut och jag låter mig nöja med det skrivna i dag och säger GodNatt till er alla, som läst, fast kvällen är sen. Sov Gott!





2 kommentarer: