Så har då äldsta barnet varit "riktig" pensionär ett helt år redan.
Född i Stockholm, på Södersjukhuset, där det på den tiden var vanligt att mor och barn stannade på BB en vecka.
Att få sitt första barn att ta hand om är inte helt enkelt. Jag minns att Georg blev sjuk och stannade hemma från jobbet dagen efter att vi kommit hem.
En god vän, från vår kyrka, Ulla Gustavsson, som jobbat med spädbarn kom hem till oss ett par dagar och efter det kom moster Stina från Figeholm och stannade ett par veckor. Jag anar att somliga ler vid läsandet av det här.
Vi hade ju några månader tidigare fått en modern trea och glömd var tvåan på Söder med toalett i trappuppgången och utan badrum.
Visst var det roligt med en liten pojke att bry sig om. Våra vänner kom med blommor och presenter!
Efter några veckor tog vi honom med till kyrkan i den flätade korgvagnen som vi köpt på annons för 50 kronor. Jag minns hur stolta vi var just för att det var en s. k. Korgvagn vi hade. De var utseendemässigt lite finare än de släta. Unga, stolta föräldrar!
Barnbidraget hade "uppfunnits" och bestod av 65 kronor i kvartalet. I källarförrådet borde i någon kartong finnas en kassabok från den tiden så om jag minns fel så är det förmodligen möjligt att rätta till detta.
Tyvärr hade jag bytt jobb några månader innan Sven föddes men inte jobbat tillräckligt lång tid i den nya firman för att erhålla en viss procent av den månatliga lönen.
Det blev att vända på slantarna ska jag säga. Tror att jag i tidigare bloggar skrivit om den här lyckliga, lärorika tiden.
Så jag drar iväg! Nu är klockan så mycket så jag får inte vara uppe längre.
Det jag mer tänkte skriva får jag ta en annan dag.
Är glad för att Annelie kom och såg till så jag kom ner till källarens gym sedan hon hälsat på hos mig och vi ätit de goda semlor hon hade med sig!
Matgästen kom i dag och vi åt potatismos och julkorv till lunch.
Nu ska jag tacka Gud för allt gott som kommer mig till del varje dag. Inte minst genom min goa familj, som alla vill mig allt gott och visar det i handling.
GodNatt mina vänner!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar