Tisdag 16 januari 2018. Livet börjar stabiliseras. After all!

Det känns inte som om jag kommit in i mitt vanliga liv fast det är mer än en vecka sedan Tobias och jag kom hem från Onsala.
Att Elsemarie och jag samtidigt tog farväl av sina yngsta barn förorsakade tårar hos oss båda.
Tobias, som alltid bott med föräldrarna och nu, för gott, skulle börja ett eget liv med allt vad det innebär var förstås glad. Har jobb, som han trivs med, köpt bil, som han själv tjänat ihop till och hyrt lägenhet där han definitivt flyttade in i fredags, sedan föräldrarna hjälpt honom med flytt av saker till det nya och fixat till det så han har så trivsamt

I kväll har han kompisar där och han skulle bjuda på Tacos.
Jag minns hur glad jag själv var när jag, tjuguett år gammal, samma år som jag  blev myndig fick min första egna lägenhet på Söder i Stockholm. Tre trappor utan hiss, kakelugnar och vedspis!
Men lyckan av att ha en lägenhet och inte bara ett möblerat rum var total.
Tobias hyr "i andra hand" men ÖBO som äger fastigheten har givit sitt tillstånd så det är "raka rör".
Badrum, tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin finns. Blir lite glad när jag tänker på att det i dagarna är sjuttio år sedan jag flyttade in i min tvåa på Renststjärnasgatan. Att ha förstahandskontrakt i en tid då det var så stor bostadsbrist var förunderligt och jag tackade Gud.

En bokhylla och i övrigt minsta möjliga i möbelväg fick duga eftersom jag var förlovad och Georg och jag hade långt framskridna planer för giftermål, som möjliggjordes genom att jag fick "ta vid" Tant Wennqvists lägenhet när hon flyttade och vi höll på med att spara pengar till vårt gemensamma,  blivande hem. Ett rum hyrde jag ut för att få lite inkomst och hjälp till hyran.

Nu gläds jag med Tobias och hans moderna lägenhet.
Det är faktiskt lite roligt att få leva länge och se utvecklingen och skillnaden på nu och då.

Nu håller den här dagen på att ta slut och jag har haft en bättre dag i dag än i går.
I går kväll " deppade" jag och smsade till Tobias att be för mig.
Det var   märkligt att uppleva hur något inom mig vändes till något bra och sedan dess har jag inte gråtit några avskedstårar. Jag berättade för Tobias i sms och fick svar: "Halleluja".

Ja Gud är god och förbön har betydelse!!

Nu ska jag i alla fall gå till sängen. Tänkte ta upp "Forntiden" igen men det blir tydligen inte i kväll heller. Sov Gott, mina vänner!