torsdag 20 juni 2019

Torsdag 20 juni 2019. Jodå en stor del av dagen har använts till att leta.Även i dag!

Att leta har blivit något av min livsmelodi numera. Många är bönerna och så gott som alltid hittar jag det jag letar efter. Beroende på ett och annat!
I dag hittade jag boken, som min vän Gunbritt skrivit. Den boken läser jag i lite då och då så att den har varit borta en tid har irriterat mig en aning. I kväll hittade jag den tillsammans med en del papper och böcker som var med mig till Island. Och det är ju en tid sedan!!

Vidare har jag i dag hittat en almanacka och min dagbok, en ficklampa och lite annat bortsprunget.
Jag säger till Gud:" Käre Gud nu ber jag dej att skicka fram någon av dina osynliga änglar så de kan ta fram det jag letar efter!."  Han som är så stor och mäktig och lovat "att hjälpa mig med ALLT" glömmer inte vad han har lovat och sviker aldrig, som ni vet!'

Som lat pensionär blir mestadels bara EN grej pr dag utförd. I dag var det dags att gå till min hårfrisörska,  Jag tog Färdtjänst dit. Killen som körde hade en order att följa och vek icke av från denna! Efter diverse resor genom stadens gator så var jag den siste att avlämna. Jag hade från början god tid, som tur var och dessutom gillar jag att åka bil . Vädret var vackert och jag tänkte att det nog skulle  "gå vägen", vilket det också gjorde. Kom till Beata  i exakt tid . Slutet gott, allting gott!

Jag hade, som jag brukar tänkt promenera hem med hjälp av rullatorn!
Ett illavarslande moln på avstånd gjorde att jag vände mig till Gud i en kort bön om att han skulle hålla regnet borta tills jag hunnit hem. TV hade lovat både regn och åska. Det senare "är det räddaste jag är för", som Georg skämtsamt brukade säga. Åskrädd sedan barndomen! Har jag dragits med i hela mitt liv.  Jag har kanske tidigare berättat om hur vi alla väcktes när det var åskväder. För OM  blixten skulle slå ned så... Detta satte ju skräck i oss barnstackare som nog annars hade fortsatt vår sömn. Pappa klädde sig alltid vid minsta antydan till åska och gick in och ut och kollade läget!

Jag anträdde min hemfärd med rullatorn. Sneglade då och då mot det mörka illavarslande molnet.
Så var jag på MIN gata. Avstod att titta in i Närbutiken för att köpa disktabletter som jag glömde i går när jag handlade!  Kom in genom järngrindarna, in i hissen. Åkte till våning nummer två.
Just när jag steg ur hissen och kom ut på loftgången  fick jag beskåda hur regnet plötsligt kom och formligen öste ner över gården , en kort stund. Så klart jag tackade Gud. Så fin som jag var i håret och ingen huva! Ni kan tänka er!!!

Jag stod en god stund på loftgången och lyssnade och såg och njöt!  Att titta på fallande  regn utan att själv riskera att bli blöt är inte så dumt!
 Jag var gråtfärdig av tacksamhet till Gud !

 Kommer ihåg när jag och min kompis, båda i 6-årsåldern såg den stora tjuren som smitit ut från hagen  ilsken  komma springande  på vägen när vi var ute för att plocka bär ! Vi bad till Gud och smet iväg bakom en vedstapel där vi stod gömda  medan tjuren rusade förbi och stod där  en lång stund därefter innan vi vågade oss fram och snabbt ta oss hem. Han blev senare infångad och förd till ladugården där han hörde hemma!

När i dag, regnskuren var förbi. kom solen fram och det blev en fin kväll.

Från Ulla och Lennart kommer rapporter till oss i familjen med så vackra bilder från deras resa i Sverige, Norge och lite Finland! SÅ intressant att följa med och se allt vackert. Vilken semesterresa de gör.
Nu känns det som om jag ska sova. Får ta itu med foton senare när Filip kommer till Örebro och kan få mig igång efter att jag glömt vad han lärde mig om det.

Sov Gott mina vänner! Gud är god och vakar över oss. "Bed så ska ni få",sa Jesus, Guds son !
Då gör vi det! Så tacksam jag är att ännu ingen åska har hörts av! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar