torsdag 30 augusti 2018

Torsdag 30 augusti 2018. Linssoppa tillsammans med KD.

Jag erbjöds att bli hämtad till Sopplunch och föredrag om "ofrivillig ensamhet".
Hämtades av sonen som hade frågat om det var något jag behövde och uppfyllde denna min  önskan genom att inhandla två paket knäckebröd av en sort som jag älskar men som inte finns i min Närbutik.

Det var länge sedan jag var ute i sådana sammanhang som i dag men det hela var gemytligt och trivsamt. Att jag dessutom träffade en och annan bekant där förhöjde stämningen för min del.

Linssoppan med goda tillbehör smakade förträffligt. Det var första, men inte sista, gången jag äter Linssoppa i den restaurangen. Dessutom har jag nära dit så det kan bli en perfekt promenad. Det händer lite i kvarteren här runt omkring i centrala stan och jag är dålig på att kolla förändringar så därför kan jag bli överraskad av sådana som skett för flera månader sedan.
Dottern sa en gång;"Mamma, jag tror inte att jag träffat på någon som är så rädd för förändringar som du." Så sant tänkte jag.
På tal om den dottern så har hon i dag tillsammans med maken med flyg anlänt till London för att hälsa på sonen som arbetar i sin datorvärld i den staden några månader. Betalda studie.

Jag gick hem från linssoppa och föredrag med åtskilliga tankar i mitt grånande och allt långsammare tänkande huvud. Det är föga lönsamt att börja återge vad som sades för då skulle jag förirra mig i de labyrinter där JAG hör hemma och det skulle inte ge en rättvis bild av det sagda.
Gunbritt Parsmo , som är yngre och klokare än jag gjorde anteckningar kunde jag se och ingav mig hopp om att senare få ta del av hennes anteckningar.
Jag återkommer gärna till tankar om ensamma barn och ensamma gamla med konsekvenser för båda parter. Ytterst gäller det hur vi prioriterar vår tid. Vill vi ge av den till de ensamma? Barn eller vuxna
Nej nu känner jag att jag är på väg in i just mina labyrinter och där kan jag fastna så jag fortsätter med att berätta om min promenad hem.

Hoppsan! Här fanns Stadsmissionens Second Hand i rymliga lokaler på Storgatan. Enligt personalen har de funnits där ett halvt år. Hur har jag kunnat undgå att se detta?
Jag gillar Secondhandbutiker. Märkligt är att när jag med full rullatorkorg kommer ut därifrån så är det böcker som jag köpt. Så också i dag. En del av dessa är böcker för barn och sådana har jag gott om i min familj så redan i morgon kommer min bokhög att minska något.
Den affären ligger farligt nära min bostad.


Efter en kopp kaffe somnade jag i fåtöljen! Där sov jag gott och länge.
Inte för jag VET men jag misstänker att något är fel med min hantering av det digitala för  meddelanden och SMS har avtagit i antal. Även telefonsamtal men det är en helt annan sak meddelas av barnbarnen.
OK! Nöjd och tacksam för en mysig dag som började med ett meddelande från min invandrarvän i Kungsbacka. Möjligen skriver han på franska och anlitar någon översättningsmaskin för det kan bli ganska kul ibland. Men även om orden ej blir många så håller vi kontakten. Ska försöka hitta någon kyrka , som kan engagera sig med lite språkhjälp och gemenskap. Jag får knapphändig information hur livet ter sig för den unge mannen, som skriver att han går i skolan tre timmar pr dag men vill ha jobb också. Var gärna med och bed för Bool!

Så gick den dagen och en dag, snart en dag har jag hunnit ifatt mig själv och kan börja skriva om det förflutna. Ulla har köpt bläck till skrivaren och det kom ett paket, vilket inväntar någon mer tekniskt kunnande än jag, om ni förstår! Det börjar hopa sig nu och jag vill ha det jag skriver på papper med tanke på de som överlever mig. Börjar måhända bli lite bråttom!!
I alla fall så säger jag nu GOD NATT och går tacksam till sängen. Ännu en dag har jag fått se små bönesvar och de gör mig så gott och befäster min tro alltmer. Vilken Gud vi har!
"Tro honom blott, Tro honom blott", sjunger vi i en gammal sång! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar