torsdag 23 augusti 2018

Sammandrag av 20, 22 och 23 augusti.

Ja så är det tänkt! Om jag avverkar dessa dagar så är jag "ifatt".
Måndagen den 20 började med att jag tog Färdtjänst till Hjortkvarn där jag hämtades av Ulla. (Hade tänkt åka dit kvällen före men fick resfeber) När jag får resfeber måste den på något sätt åtgärdas, vilket alltså skedde genom att sova hemma och åka nästa dag. I hällande regn åkte vi till Figeholm med sedvanlig kafferast i Rothult.

Väl framme hos Stina i Högskulla togs vi emot av Anders och Stina som bjöd på god lunch. Abborrfile' ! Vad kan väl passa bättre att äta när man är vid Östersjön.

Anders Erlandsson hade passerat 70 år och hade alltså inget minne av mej. Inte jag av honom heller även om jag träffade honom vid några få tillfällen i hans tidiga barndom.
En stilig man som jag gärna ägnat mera tid åt om det varit möjligt. Han bor i Spanien och har rest tillbaka dit. Jag fick grönt ljus när det gällde att använda hans rätta namn.

Anders var ute på en "nostalgiresa" kan man säga. Han hade skolkamrater att hälsa på  och så förstås Figeholm där han bodde som barn och där han gick i skolan.

Högskulla Gård fanns ju i min värld långt innan Anders kom till Världen.
När vår familj flyttade in i tvårumslägenheten på bottenplanet i en av de tre röda stugor som utgjorde Högskulla by, fanns redan fiskare Arvid Nilsson med sin familj en trappa upp! Tala om att vara trångbodda! Men det var så på den tiden.

I Stora Bondgården bodde Anders med sin syster KajsaGreta som lekte med vår Sven eftersom de var lika gamla. Anders var några år äldre och i de åren har det stor betydelse.

Anders hade en del att fråga om när det gällde tiden före hans födelse och där kunde jag berätta sådant som han inte visste något om.  Det kändes lite konstigt för mej att kunna berätta sådant som han ej hört tidigare. Jag kunde berätta om
Anders mors farmor som bodde i lilla röda stugan på gården. Den stuga som Georg, jag och barnen hyrde sista sommaren Georg levde.
Gården var då i Oskarshamns kommuns ägo och en arrendator drev gården.
Jag minns både Anders mamma Inez, hans moster Britta, som omkom i en bilolycka  och lämnade make och dotter som sörjande. Hon gick bort alldeles för tidigt. Hon var under sina studieår på somrarna hemma hos sina föräldrar på Högskulla Gård och var då simlärare. Vi som bodde i "byn" fick åka med i hennes roddbåt till Äspö där simskolan pågick.
Det fanns även en son, Harald , i familjen. Han dog först av syskonen.
Tyvärr saknar vi foton på hela Anders familj och om jag fattat rätt så  har inte Anders heller så många.

Anders har nu åter åkt hem till Spanien. Ulla lovade honom att hon skulle lära mej att inte vara rädd för att skypa så får se om Anders och jag kan fortsätta vår fina gemenskap efter alla år då han inte visste om min existens.
Att få möta och prata med Anders och om hans familj var för mig både omtumlande och roligt. Inte kan man tro att man efter så många år ska stöta ihop med någon man lite diffust minns från ett par möten i hans tidiga barnaår., Nu ska vi hålla kontakten för inte släpper jag Anders , en så trevlig ung man, tjugo år yngre än jag! Vi har mycket mer att prata om.

Men, men nu har tiden åter runnit iväg och jag får lappa ihop det här  i morgon för nu är det dags att sova. Önskar er alla mina vänner en GOD NATT!
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar