tisdag 19 juni 2018

Tisdag 19 juni 2018. Vad finns att berätta om en dag då inget har hänt?

Om man  äter frukost klockan två och sedan sover i fåtöljen med jämna mellanrum så tar dagen slut. Att jag inte förmådde mig att stänga av TV2  gjorde att jag en hel timme blev sittande och såg ett program som jag absolut inte skulle ha valt att se. Det bara blev så.

Som jag tidigare sagt så är allt som handlar om sjukdom. sjukhus  med dess personal, något som jag i största möjliga utsträckning håller mig borta ifrån så döm då om min förvåning då jag satt där och såg hela programmet "Barnläkarna". och det med ett visst intresse, som förvånade mig.

Nu, när jag så här i efterhand funderar lite över det hela så är jag benägen att förklara  att det inte var transplantationer och läkarnas resonemang kring detta som gjorde att jag stannade kvar framför TV. Nej det var intresset för människorna runt omkring. Föräldrarna och samtalen mellan dem , barnen och personalen som för mej var intressant. Eftersom jag alltid haft för vana att stänga av dylika program så ska det bli intressant att se hur jag i efterskott kommer att reagera.Kommer jag att drömma om vad jag sett. eller inte?

"Nu byter vi ämne", säger jag som de gör i TV.
Nu ska jag säga vad jag tycker om att bli gammal! Om att bli gammal tycker jag inte! (Mina vänner invandrarna får komma hit på besök så ska jag rätta till min ibland lite finurliga svenska. så de ej kommer fel i dess labyrinter)

Vad händer när man blir gammal, som jag inte gillar? Jo jag har blivit fumlig. Knuffar omkull glas och annat. Jag hinner inte med allt jag ska göra. Allt tar så lång tid.
I dag tex. hade jag ställt en flaska med vatten på en möbel i hallen för att ta den till loftgången där barnen satt ner potatis i en låda.  Medan jag sträcker mig efter käppen så knuffar jag till vattenflaskan vilket jag inte såg men kände att det rann vatten på skorna.

Torka, torka, hämta nytt vatten och försiktigt ta mig ut till loftgången där också de vackra penseerna stod på bordet. De fick också vatten.
För min del är det den försämrade synen som gör att allt tar längre tid än vanligt,Att jag känner mig osäker när jag går ute.Letar efter saker. Där är ficklampan som hänger runt halsen till God hjälp.
Man vågar inte ta itu med vissa arbetsuppgifter som förr var naturligt och lätta att hantera.

Det här var inget som jag  funderade över när jag var yngre. Plötsligt är man där.
Eftersom jag inte gillar att gnälla och dessutom har så oerhört mycket att vara tacksam för så ska jag nu räkna upp det som är bra.  Hörapparaterna, rullatorn, kryckan, alla hjälpsamma människor, min fantastiska och omtänksamma familj, att jag fick en bra bostad när jag (om än motvilligt) lämnade min trivsamma villa med  härlig trädgård och öppen spis. Om skillnaden mellan det förra boendet och det nya ska jag återkomma till när jag ännu en tid "bott in mig"och vet vad jag pratar om.

Jag är också tacksam för min tämligen goda hälsa och framför allt att huvudet fungerar även om tankeverksamheten går lite långsamt
Att jag så har Gud med mig varje stund gör att jag aldrig är ensam. Vi pratas vid som vänner!


I Malmö har i dag tre unga män skjutits ihjäl i,  vad som befaras, kriminella gäng. Tre personer skadade. Man blir så ledsen av att höra sådant och tänker på de avlidnas anhöriga.

Ja så här blir det en dag då man bara äter och sover.
Jag vill i alla fall säga GOD NATT och SOV GOTT till er alla mina vänner! GUD är god!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar