lördag 16 juni 2018

Lördag 16 juni 2018. Käre tid ( som vi säger i Småland) hur ska jag ta mig ur detta?

Vet ej hur jag ställt till det. Nyss såg jag att söndagen den 10 juni. som skrevs på paddan ej hade skickats iväg!
Nu gjorde jag det . Men vad hade hänt innan dess?
Visserligen kom Filip från Göteborg i dag och har tillbringat ett visst mått av tid för att  få datorn "på fötter"igen men men,,, Han är ute med gamla kompisar i kväll och här sitter jag lika dum som vanligt.

"Pass" och "Time out" år numera ord som används i olika sammanhang så varför skulle jag inte ta till dem i den digitala våndan,

För att göra kvällens bloggskrivande så lindrigt som möjligt fattar jag ett raskt beslut att koncentrera mig på dagens händelser. Lovar att återkomma till det "överhoppade" till ett senare tillfälle.
" Mamma, du lovar att återkomma, men så gör du inte det", anklagades jag vänligt av en dotter för länge sedan.  Men "käre tid", nu är det väl resan till Wien och en del annat att berätta om så det ska ej bli bortglömt. Absolut inte!

Ska sticka emellan med att nämna om de ständigt  återkommande sviterna efter  luftombyten, vilket gör att jag sover i säng eller fåtölj stor del av dagen och bloggandet läggs åt sidan!

Nu till dagen!  Tobias har i dag åkt till  Ryssland. och ett annat Novgorod än det jag med stort intresse läste om i skolan, om jag nu fattat rätt. Bil till Arlanda. Flyg med två byten.  På min fråga om vem av killarna  som skulle ha ledaransvar blev svaret:" Tyvärr ser det ut som att det blir jag" "Ring din mamma" blev min uppmaning. Jo när de i morgon bittida kommit till Arlanda skulle han ringa. Det finns risk för att det blir en tredje generation reseledare i familjen. På tal om resor så fick jag av Ulla höra att deras yngste son Kristian befinner sig i Tokyo med musikengagemang. Emil i New York på väg hem från en viktig resa angående dataspel.Jonas och Jenny med sina fyra barn på väg till Mallorca där mormor och morfar firar sina högtidsdagar i sällskap av barn  och barnbarn! Så roligt det måste vara, Så stora förändringar i människors levnadsvanor man får se när man lever länge!

Nu ska jag tala om att jag har fått lite ont i mitt friska öga så jag gör bäst i att  avsluta.
Ska dock berätta att Filip, Tobias och jag har ätit god"hämtmat" på min balkong, handlat i min Närbutik och pratat. Det är så roligt att se hur nära varandra syskon kan vara även om geografiska avstånden är långa.  Syskonkärleken trotsar alla avstånd och det gör gott i mitt gamla hjärta att iaktta detta.
Jag avslutar med att säga GODNATT och SOV GOTT till er alla mina fina bloggläsare.  Bed gärna för min syn, som jag verkligen vill behålla länge så jag kan fortsätta att blogga för det mår jag bra av. Tror jag!
Nu tackar jag Gud för en trivsam dag. Gud är god!!



















































Inga kommentarer:

Skicka en kommentar