Att ha resfeber har blivit min lott! Trots att jag skriver lista och noga tänker så drabbas jag. Ändå går det bättre att klara den när jag är ensam än när mannen levde. Tur att det var han som reste mycket och inte jag.
"Hur eller hur", som hon sa vår moder! Ett uttryck som jag lagt mig till med och ännu en gång använder så var det besvärligare med en man som visste precis vad han skulle ha med sig och jag, hans fru sprang omkring och tog med sådant som jag till stor del inte använde.
Nu ska jag iväg på semester. Ett uttryck som en pensionär inte bör använda fick jag veta i går av en som inte skulle åka "på semester". Jag tolkar det som jag vill!
I går började "Nora Marken". Kristin, Sven och Maria åkte dit såg jag på FB. Förr brukade Elsemarie, jag och deras barn åka dit, köpa marknadskarameller och fika vid Strandstugan. Numera orkar jag ej med sådana bedrifter så jag gick i sällskap med Inga till en uteservering i slottets närhet och fikade denna sköna sommardag.
Efter det har jag plockat med mina pappershögar, som vanligt. Från en stol till en annan. När jag kommer hem från semestern så sätter jag in i pärmar. Jag har en god vän som heter Lotta som för många år sedan lärde mig att gilla pärmar. Vet ej om hon upphört med denna vana men det har
inte jag. Det är ganska jobbigt så jag ska ta under övervägande om det inte vore en bra ide' att åtminstone minska pärmarnas antal.! .
Fick nyss meddelande från Tobias, som ska vara driver i morgon, med förslag om avresetid, vilket spädde på min resfeber betydligt..Att hoppas på att han ska försova sig är fullständigt meningslöst. och jag vet att när jag väl sitter där i bilen så är det som det är och jag kan börja njuta av några lediga dagar.
Vad då, lediga dagar? Jag minns när jag en gång frågade en väninna som blivit pensionär vad hon gjorde för att få tiden att gå. (Själv var jag på den tiden förvärvsarbetande.)
Hon svarade förnärmad att hon hade väl att se till så livet fungerade med mat, tvätt städning, inköp och mycket mer. Fast hon var pensionär.
Nu förstår jag bättre. Ju äldre jag blir ju långsammare jobbar jag. Ser sämre hör sämre, får sämre balans. För mig är det den försämrade synen som är värst, tycker jag.
Det allra bästa är dock att huvudet, i stort sett, funkar. Något jag ständigt tackar Gud för.
I dag har jag pratat med Raquel, som med sin man och en son ska åka på semester inte så långt ifrån där jag ska vara så då ska det bli en liten "släktträff".
Om detta må jag senare berätta! Nu ska jag ta fram resväskan och "pricka av"på min lista.
Om jag sedan kan somna återstår att se. Skönt att få åka bil hela vägen!
Jag har faktiskt givit mig tid att lyssna till Statsministerns tal i Almedalen i kväll. Man måste hänga med lite i svängarna.
Säger nu Godnatt till er alla mina vänner! Från Danmark har fina bilder anlänt. De har det SÅÅÅ bra! .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar