FÖDELSEDAGEN firas.

Efter första nattens goda sömn i de mest fantastiska sängar vaknade vi upp till en ny dag. Min födelsedag. Tyvärr har barnbarnen ännu inte lärt mig konsten att skicka foton så de kommer lite senare. I ett annat sammanhang blir det ju då men ingenting att göra åt det .Jag har fina kort i kameran.

Dagen inleddes med att de fyra kom med en STOR bukett vackra rosor, kaffe och en liten tårta som räckte till "kalaset." En liten ask med silverörhängen och så inbjudan till fest på kvällen.
Frukost intogs på restaurangen som låg i anslutning till hotellet. Det var bra att ej behöva gå ut för att få frukost. Så annorlunda mot Sverige där frukost ingår. Här betalade man varje gång. Och, som sagt, den saken skötte Sven.
Så bar det av med Metro (tunnelbanan) till färjan som tog oss till Ellis Island.Vi passerade den mäktiga Frihetsgudinnan och fick från sjösidan se en del av den stora staden.
Vårt mål var Ellis Island Immigration Museum. Halva Amerikas bfolkning kan spåra sina rötter till Ellis Island, ön som från 1892 till 1954 tjänstgjorde som landets Immigrationscentrum. Nästan 12 miljoner människor har här samlats för att sedan spridas över landet i den största massinvandring världen har upplevt.
Ett trevåningsmuseum där stora delar av historien berättas med hjälp av fotografier och inspelningar av invandrarna. Här finns också en databas där man kan leta efter information om sin släkt.
Som jag nämnde i mitt förra inlägg kändes det skönt att jag till slut fick veta att min mormor aldrig bosatte sig i Amerika utan är död och begravd i Sverige. Hade jag ej haft vetskap om detta hade jag säkert haft många funderingar när jag stod där och såg alla bilder. För att inte tala om alla Amerikakoffertar. Någon med namn på en by utanför Motala och även Linköping och Norrköping fanns med.Så många tankar som for igenom min hjärna. Där fanns bild på en tågbiljett med en särskild rabatt som gjorde att många reste till Kalifornien.
Ja ,detta var en fantastisk upplevelse! Vi hann också med att äta där i den stora matsalen där invandrarna en gång intog sina måltider.

Färjan tillbaka. Taxi till hotellet. Kaffe i lobbyn på hotellet. Sedan var det dags för taxifärd (billigt att åka taxi jämfört med Sverige) till kvällens stora fest på The View, en restaurang som sakta snurrade runt och med utsikt över staden. Servitrisen hette Reeta och när vi ätit den goda trerättersmiddagen och hon fått veta att det var min åttiofemårsdag kom hon efter en stund med en liten fin chokladtårta med tända ljus. Överlämnade också tre fina glas med TheView ingraverat. Ja det var en riktig festkväll.! Tack till mina fina barn som ordnat detta! Sven och Elsemarie promenerade till hotellet. Vi tre andra åkte taxi.

Så var denna minnesrika dag slut och tacksamma över de sköna sängarna gick vi till vila. Vilket jag också nu tänker göra. Sov gott alla mina vänner!Vi hörs!