onsdag 22 november 2017

Måndag 20, Tisdag 21 november 2017.

Nu gäller det att minnas. "Gårdagen är förbi. Morgondagen har du inte sett, och I DAG hjälper Herren! Så stod det på en väggbonad. Visst blir man glad av detta.

I dag skjutsade Awad in Kerstin till Karlskoga sjukhus och i morgon bittida ska hon operera sin axel nr två. Så skönt för henne att slippa värken som hon kämpat med så länge och ändå jobbat. Nu blir hon sjukskriven en tid medan det läker

I kväll har jag haft grötfest här. Antal två personer. Min vän Anna och jag gillar båda risgrynsgröt.
Vet ej om jag uträttat något i dag mer än att koka kalops  och denna gröt.
Så lite jobb jag behöver numera! Nyss ringde Ulla."Sitt ej uppe och blogga för länge!"

Vi går till tisdagen 21nov. Jag lyxar  till mig med besök hos hårfrisörskan med jämna mellanrum. Guldkanten som barnen ordnar med räcker gott och väl till så jag kan njuta detta fantastiska. Hon är så otroligt duktig min hårfrisörska. I går tog jag Färdtjänst både dit och hem för det var alltför halt att gå med rullatorn. I dag har det varit ett par köldgrader men i kväll regnar det.

Min hårfrisörska berättade hur hon i söndags besökte en gammal vän sedan många år. De hade dock inte sett varandra på en tid. I tisdags dog hon. Så gott att de fick se varandra  och pratas vid. Ingen anade då att vännen så snart skulle flytta hem till Gud.
Nyss dog vår gemensamma vän IngaLisa.Tre kunder som delade samma Gudstro. " Nu är det bara du kvar av er tre ", sa Beata. Hon anförtrodde mej att hon önskade fler kunder. Många har dött och en del flyttat. Läget på hennes lilla salong Monique  är lite undanskymt men lätt att parkera bil och busshållplatser finns i närheten.  Och Pizzeria i porten bredvid. 


Minns ni , mina bloggläsare, att jag för en tid sedan berättade om att jag på hemväg från tandläkaren tittade in i Nikolaikyrkan som jag brukar göra när jag är på Drottninggatan.
Att en man kom in i kyrkan och att Gud manade mig att be för den mannen.och att han skulle få det han bad om.  Att vi tände ljus för varandra och att vi bytte telefonnummer utanför kyrkdörren
Han och hans fru är invandrare. Båda jobbar inom vården. Frun läser på Komvux dessutom.

I går kom de hem till mig för eftermiddagsfika. Jag var så glad att de ville komma. Så fina vänner, som båda tror på att Gud älskar dem och hjälper dem med både det ena och det andra.
De visade ett foto med två tända ljus som jag hade skickat den dagen vi träffades vid Nikolaikyrkan.
Den dagen var de stressade och ledsna berättade de i går.
På kvällen fick de se fotot med ljusen och förstod att Gud var med dem och att jag bad för dem.

Jag brast i gråt när jag hörde detta för jag blir så fascinerad och så tacksam att få se hur Gud har omsorg om oss och genom sin ledning står oss bi med olika medel när han visar sitt intresse för oss små människor. Så klart tackar jag Gud för att jag fick nåden att uppmärksamma mannen i kyrkbänken och nu är han och hans fru mina vänner, som jag fortsätter att be för. Snart ska jag få komma hem till deras hem för att hälsa på. Jag tror att mannen kom ensam från början. Ska fråga mera när vi ses nästa gång. Han hade varit med i min kyrkas, Filadelfia, språkträning fick jag veta.
Hans fru sa att hon alltid haft en Gud, som stod för frihet inom sig och ser hans omsorg om dem.

Bed gärna för våra invandrarvänner, både de ensamstående och familjer vi lärt känna.
Vi är alla skapade till Guds avbild. Det är så spännande att se att "för den som älskar Gud samverkar ALLT till det bästa.

Nu är det dags för sängen. I kväll regnar det. Jag kommer inte ihåg mera om dagen!
Sov Gott mina vänner!
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar