onsdag 6 december 2017

Tisdag 5 december 2017. Både julkrubba och adventsstjärna på plats.

Nog är det märkligt att jag är så funtad att jag inte kan förmå mig att börja mitt bloggande i tid.
Med detta menar jag att jag dag efter dag tänker att nu ska det "bli andra bullar av."
Från och med nu osv. Sedan blir det som det brukar.

Tex, i kväll satt jag och somnade i fåtöljen medan jag tittade på TVnyheterna.
Att jag vaknade till och kom till insikt om vad jag höll på med var nog för att jag häromdagen pratade med Börje Torstensson som bor i  Örebro, men som i barndomen tillsammans med sina båda syskon Berit och Bernt bodde i Figeholm där pappa Josef var pastor i Missionsförsamlingen.
Vi bodde grannar och träffades ofta. Nu hade jag erbjudit honom lite hjälp.

När vi  pratades vid så nämnde han om en kompis, sedan flera år bosatt i USA och som han brevväxlat med i flera år, men att de på lång tid ej haft kontakt med varandra. Kompisen, Lennart, har tydligen flyttat till något boende och på grund av detta bröts tydligen kontakten.
Eftersom Lennarts syster och jag var bästisar under vår skoltid och fortfarande har kontakt så lovade jag att ringa henne för att hon skulle be sin "lillebror", Lennart att kontakta Börje.
Så i kväll har jag pratat med både Britt och Börje. När jag vaknade  till!!

Naturligtvis kom vi att prata om Figeholm, om fotografen Bo Sage, som hörde till skolkamraterna på den tid det begav sig och om andra bekanta.
Det är lite roligt det där med barndomen för den minns man ju.
Nutiden (närminnet kallat) är det lite si och så med men vi hade kloka samtal i kväll i alla fall.
Kom ihåg det vi behövde komma ihåg.
Man kan se de olika personerna för sin inre syn och minnas vilka hus de bodde i, vilka släktingar de hade, vad papporna jobbade med. Ja,papporna! Mammorna var hemma och skötte om  hemmet, tog på sommaren med barnen i båten ut till någon holme i den vackra Östersjön för eftermiddagsfika.

Nej inte VÅR mamma. Vi hade ingen båt, men bodde i samma hus som fiskaren Arvid, som hade en STOR fiskebåt och en eller två mindre båtar så vi barn kom ändå ut på havet.
Så roligt det var att höra att min syster Stina hade ringt Berit i går sedan Stina träffat brorsöner till min kompis Britt.
 Jag vet att en och annan Figeholmare kollar min blogg ibland så jag ville bara tala om att vi,"infödingar" som ännu finns kvar på jorden, har Figeholm i färskt minne och vi VET vad vi pratar om.

Det där med barndomen sitter kvar och roligt är det när vi då och då pratas vid i telefon.
IngaMaj, som också bor i Örebro, och jag, ser fram emot våren då vi ska ta oss en tur till barndomshemmet i Högskulla där vår lillasyster, 83-åriga Stina bor. Vår storebror tar bussen från Södertälje så kan vi träffas alla fyra. Äta östersjöfisk och kolla läget i Figeholm.

I dag kom Kerstin och Lasse och fixade till det jag ej hunnit med av Adventpyntandet.
Till söndagen är nog allt klart. Det är skönt att få hjälp av raska "ungdomar". För mig går allt så sakta numera.
Jag ska säga en sak i detta sammanhang. Att flytta efter 23 år i egen villa, där man år efter år haft samma prylar att pynta med, Krubban på ett skåp, som skänktes bort i samband med flytten, Plats för fler julstjärnor och ljusstakar än i dag, haft julgranen i köket, klädd av Johannes och Lovin, mina barnbarnsbarn, år efter år. Även sedan de blivit tonåringar.
Så mysigt.
 I denna bostad finns ej plats för någon julgran men jag tror att det blir bra i alla fall.
Nu återstår julbaket och det blir nog inte som förr, fem sorter samma dag. Nej nu blir det bara EN sort pr dag och så tackar jag Gud för att jag orkade med det.

Nu blev det visst en massa Nostalgi i kväll . Jag går till sängen. Är så glad för hjälpen jag fått i dag. Lättare och roligare när man hjälps åt och man ser snabbare resultat!
GodNatt alla mina vänner! Sov Gott! 







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar