Skulle skriva mera om år 1980 men sanningen är den att det blåser så förskräckligt ute. Det dånar så och det är, som jag tidigare berättat, det värsta väder jag vet. Då är det bäst att gå till sängen och somna. Förkylningen fortsätter men i dag har jag i alla fall uträttat lite nyttigt. Bl.a. bakat två fina fruktkakor, som bara blir godare men tiden om de får "va i fre" några dagar.
Har ej skrivit på ett tag för jag har varit så trött och så har jag bott hos yngsta barnbarnet och Isak över helgen medan föräldrarna befann sig i Göteborg för att få lite omväxling och handla julklappar.
Häromdagen bakade jag lussekatter och skrev i bloggen att de ej blev bra. Det tar jag tillbaka. Dagen efter baket var de jättegoda. Precis så som de ska vara. Hoppas att jag orkar med att baka saffranslängder och någon sorts kakor i morgon.
Nu säger jag Godnatt till er, som har kommit åter som läsare efter mitt uppehåll i skrivandet. Sov gott! Gud är så god. Jag ser bevis för Hans omsorg och kärlek varje dag och är så tacksam för allt.
Nu flyr jag undan stormen till sängen, fast det har ej sagts något om storm så det blir nog ej så farligt skulle jag tro. Men barndomens stormar på väg hem från juniormötena i Höganäs missionshus till Högskulla när jag i mörka höstkvällar passerade badviken, sedan springande uppför backen och in till tryggheten hos familjen, finns i mitt undermedvetna på något sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar