Torsdag 20 juni 2019. Jodå en stor del av dagen har använts till att leta.Även i dag!

Att leta har blivit något av min livsmelodi numera. Många är bönerna och så gott som alltid hittar jag det jag letar efter. Beroende på ett och annat!
I dag hittade jag boken, som min vän Gunbritt skrivit. Den boken läser jag i lite då och då så att den har varit borta en tid har irriterat mig en aning. I kväll hittade jag den tillsammans med en del papper och böcker som var med mig till Island. Och det är ju en tid sedan!!

Vidare har jag i dag hittat en almanacka och min dagbok, en ficklampa och lite annat bortsprunget.
Jag säger till Gud:" Käre Gud nu ber jag dej att skicka fram någon av dina osynliga änglar så de kan ta fram det jag letar efter!."  Han som är så stor och mäktig och lovat "att hjälpa mig med ALLT" glömmer inte vad han har lovat och sviker aldrig, som ni vet!'

Som lat pensionär blir mestadels bara EN grej pr dag utförd. I dag var det dags att gå till min hårfrisörska,  Jag tog Färdtjänst dit. Killen som körde hade en order att följa och vek icke av från denna! Efter diverse resor genom stadens gator så var jag den siste att avlämna. Jag hade från början god tid, som tur var och dessutom gillar jag att åka bil . Vädret var vackert och jag tänkte att det nog skulle  "gå vägen", vilket det också gjorde. Kom till Beata  i exakt tid . Slutet gott, allting gott!

Jag hade, som jag brukar tänkt promenera hem med hjälp av rullatorn!
Ett illavarslande moln på avstånd gjorde att jag vände mig till Gud i en kort bön om att han skulle hålla regnet borta tills jag hunnit hem. TV hade lovat både regn och åska. Det senare "är det räddaste jag är för", som Georg skämtsamt brukade säga. Åskrädd sedan barndomen! Har jag dragits med i hela mitt liv.  Jag har kanske tidigare berättat om hur vi alla väcktes när det var åskväder. För OM  blixten skulle slå ned så... Detta satte ju skräck i oss barnstackare som nog annars hade fortsatt vår sömn. Pappa klädde sig alltid vid minsta antydan till åska och gick in och ut och kollade läget!

Jag anträdde min hemfärd med rullatorn. Sneglade då och då mot det mörka illavarslande molnet.
Så var jag på MIN gata. Avstod att titta in i Närbutiken för att köpa disktabletter som jag glömde i går när jag handlade!  Kom in genom järngrindarna, in i hissen. Åkte till våning nummer två.
Just när jag steg ur hissen och kom ut på loftgången  fick jag beskåda hur regnet plötsligt kom och formligen öste ner över gården , en kort stund. Så klart jag tackade Gud. Så fin som jag var i håret och ingen huva! Ni kan tänka er!!!

Jag stod en god stund på loftgången och lyssnade och såg och njöt!  Att titta på fallande  regn utan att själv riskera att bli blöt är inte så dumt!
 Jag var gråtfärdig av tacksamhet till Gud !

 Kommer ihåg när jag och min kompis, båda i 6-årsåldern såg den stora tjuren som smitit ut från hagen  ilsken  komma springande  på vägen när vi var ute för att plocka bär ! Vi bad till Gud och smet iväg bakom en vedstapel där vi stod gömda  medan tjuren rusade förbi och stod där  en lång stund därefter innan vi vågade oss fram och snabbt ta oss hem. Han blev senare infångad och förd till ladugården där han hörde hemma!

När i dag, regnskuren var förbi. kom solen fram och det blev en fin kväll.

Från Ulla och Lennart kommer rapporter till oss i familjen med så vackra bilder från deras resa i Sverige, Norge och lite Finland! SÅ intressant att följa med och se allt vackert. Vilken semesterresa de gör.
Nu känns det som om jag ska sova. Får ta itu med foton senare när Filip kommer till Örebro och kan få mig igång efter att jag glömt vad han lärde mig om det.

Sov Gott mina vänner! Gud är god och vakar över oss. "Bed så ska ni få",sa Jesus, Guds son !
Då gör vi det! Så tacksam jag är att ännu ingen åska har hörts av! 

Onsdag 19 juni 2019. ( Tisdag 18 också.) Får se vad jag minns!

Det är bara, som nyss ett barnbarn skrev:" Tänk efter"! Då gjorde jag det och se, då blev det rätt svar!
Vilka kloka barnbarn jag har!

I morse åkte Tobias med buss till Göteborg för information angående sitt beviljade sommarjobb, som jag får anledning att återkomma till när det är dags! Gossen sover i natt på hotell i Göteborg tillsammans med alla de andra som gav sig iväg i bussen i morse. Olika uppgifter åt de berörda. Verkar vara en god ide'!

I går kom Kristin hit med en bit jordgubbstårta som hon fått på jobbet för att ge till sin farmor "på andra sidan gatan. Vilka fina barnbarn jag har, som tänker på sin farmor och mormor!. I övrigt sov jag nog det mesta av dagen. Egentligen har jag inte tid att sova på dagen men jag gör det ändå.
Jag var erbjuden att åka med Kerstin till Torp i går men avstod. Barnbarnet Matilda jobbar där med försäljning av något "ätbart", minns ej vad!
Lediga ungdomar får av Arbetsförmedlingen anvisning om lediga sommarjobb och Torpkonferensen samarbetar med AF. Matilda trivs så bra!

.I dag var det dags för en ledig dag  och hon   hämtades därför av Kerstin i går kväll . I morgon bittida åker hon tillsammans med kompisar buss till jobbet igen. En Midsommarkonferens håller på i flera dagar!  Visst känner jag saknaden efter Georg vid sådana här tillfällen. Vi hann med konferenser på många platser under våra år tillsammans.

I dag var jag bjuden på lunch hos Kerstin och Awad ännu en gång. De bor så avskilt, lugnt och stilla i sitt lilla hus en bit  utanför stan.
Våra barn är alla duktiga kockar och Kerstin bjöd i dag på en jättegod vegetarisk måltid  till vilket hon lagt ett kycklinglår, stekt efter alla konstens regler!

Liam och hans pappa var också där och bjöd på skjuts hem till mej.
Jag sov någon timme, som jag vant mig vid och tog sedan mod till mig och gick en promenad runt kvarteret och passade på att handla i min Närbutik.
Glad blev jag då jag fick se att de sålde bigarråer  i affären. Två liter köpte jag, gick hem och åt och njöt! Bigarråer, jordgubbar och hallon betyder för mig sommar på riktigt!

Tog en extra promenad i det fantastiskt vackra vädret. I morgon ska jag till hårfrisörskan .   Ni ser hur det kör ihop sig för en pensionär. Inte att undra över att tiden inte räcker till.

Sådana här dagar längtar jag till barndomens dagar med Östersjön nedanför trädgårdsbacken! Oj vad vi badade och tog simturer till Johan Petter Sten som låg, som vi då tyckte långt bort från stranden!
Vilken underbar barndom vi hade i Högskulla!

Förmodligen finns mer att berätta om både gårdagen och denna dag men just nu kom tanken på sängen till mig. Elsemarie skickade nyss ett foto från sitt kvällsdopp i havet. Hon njuter av att bo där. Hon är av samma skrot och korn som hennes pappa Georg var. Tar alla tillfällen för att få en rätt början och slut på dagen.
I TV berättades i kväll om att hagel fallit i delar av landet. Bilar och annat fick skador . För sådant finns nog inga försäkringar! Det hör ej till det normala med så stora hårda bollar nedramlande från höjden.
Nu säger jag GODNATT till er, mina vänner! Sov Gott!

Måndag 17 juni (i går skrev jag inte). Varför föddes jag till "NATTUGGLA?"

Ja varför kommer jag inte i säng utan sitter och liksom väntar på att klockan ska bli så mycket så jag börjar gäspa obehärskat och bara längta till sängen.
Jag har trogna läsare, jag vet, och en del väljer att läsa på kvällen, andra på morgonen.

Någon frågade en gång en av döttrarna varför deras mamma inte skriver lite tidigare på dagen.
Något svar hade säkert inte lämnats. När jag hört frågan tänkte jag att nu gäller det att "ta i på skarpen" och se till så jag gör rätt!

Men se det gick bara inte! Efter viss överläggning med mig själv fattade jag ett beslut att "låta mig hållas". Jag minns när den arabiske sångaren sa till Georg efter att han berättat om allt han skulle göra som pensionär. "You have to accept your age!" Georg var då 64 år och dog kort tid därefter!

I dag tänkte jag att jag att nu är det jag som får acceptera att jag är "nattuggla" och så vara glad att mina vänner som vill somna tidigt läser nästa dag i stället!. En och annan "nattuggla" finns nog också bland mina läsare! Nu var DET sagt också!

Hur blev dagen? Jo jag glömde gå till apoteket för att köpa "Ginko Biloba"!  I flera år åt jag denna ört för att bevara mitt minne men så glömdes den bort och jag har nu i ett par år levt utan detta preparat!
Om örten hjälper? Absolut, om ni frågar mej!

Den där resan till Island, om vilken jag ska berätta när jag fått nödvändig information från mina begåvade döttrar, som säkert har i minnet bevarat det mesta vi upplevde och kan hjälpa mig i mina försök att få till en liten historia om denna underbara resa när jag fått dem samlade här framöver!

Det är nu mer än en vecka sedan jag kom hem till Örebro och jag har sovit ovanligt mycket!
I dag hade jag planerat en promenad runt huset men blev sittande i en fåtölj med lite konversation via min iPhone!

Men något roligt hände.Vår lillasyster Stina ringde och berättade att hon sett fläderblomsknoppar och undrade om jag även i år önskade att hon skulle tillverka saft åt mej. I många år har hon gjort så och det är en fantastisk grej för mej att ha denna möjlighet att få saft utan att själv lyfta ett finger!

Vi är olika, min lillasyster och jag! Hon är i tankarna klar med det hela innan blommorna är klara.
Funderar på hur jag ska få saften  till Örebro osv.

Om HON bloggade skulle det vara klart tidig kväll!  Hon resonerar som så att man kan väl ligga i framkant med arbetet, medan jag får mest gjort (utöver det jag sparar till "i morgon") när kvällen börjar bli sen.  Så har det alltid varit. Minns hur jag, som barn satt på sängkanten och funderade . När alla  sov och jag kände tvånget att gå till sängs var det dags för mej. Nu är jag ensam och jag är som vi sjunger om Jesus: "Han är likadan i dag, Han är likadan i dag"! Som han inte ändrades så har inte heller jag gjort det. Naturligtvis gillar jag det inte. När jag någon kommer i säng så tidigt att jag orkar läsa en bok så mår jag som allra bäst.
Men att bryta gamla mönster är ej mig förunnat!!!

Kärt besök av Kristin fick jag också i dag. Hon har sitt jobb på andra sidan gatan och kom upp till mej för lite kaffe och glass i solen på balkongen. Det är så rolig med spontana besök och jag mår så bra av att träffa mina barnbarn.     

När hon gått hem så ringde jag till Anders, min systerson, en gammal kärlek sedan hans barndom.
Ojojoj! Nu är han nybliven pensionär, han också! 
Kan inte hjälpas att man håller andan ibland när den ena efter den andra av ens vänner deklarerar att de nu är pensionärer. 

Jag säger till dem att de nu ska ta vara på de närmaste femton åren för det är väldigt fina år. OM man får vara frisk! Jag har haft många fina, verksamma år sedan jag blev pensionär. Något jag unnar alla att få uppleva!

Det är gott att leva och att VETA att "jag är aldrig ensam"! Jag har en  ängel som följer mig , sjöng vi i söndagsskolan och jag  kan  uppleva  att så är det! Det ger mig trygghet i alla livets skiften,!

Nu är det dags att sova! Jo, jag vet att det varit så för timmar sedan!!!!
Sov Gott mina vänner! Gud är god! Jag  knäpper mina händer och tackar för dagen som gått, för Guds ständiga närvaro och omsorg i stort och smått! 

Lördag 15 juni 2019. En dag på landet!! Allt jag orkade med!

Dagen i dag blev en strålande sommardag. Kerstin ringde i morse och frågade om jag ville komma till dem och njuta av sommardagen.

I dag fyller Lasse år och i Göteborg har de fest  i familjen. Tobias, Carro och jag håller oss kvar i Örebro. För inte så länge sedan var vi alla i Göteborg och firade Filip. Det gäller att ta vara på tillfället!

Jag bjöds i dag på spenatsoppa med ägghalvor och mackor. Så gott!  Fick skjuts hem av Kerstin  efter fika och lite prat om min barndom och vi kunde ännu en gång konstatera att det visst inte var bättre förr.

Vad föräldrarna fick slita för att få ett drägligt liv till sin familj.
Visst fick vi av snälla människor både mat, kläder och ibland en slant men jag har inget minne av att vi kände att vi var fattiga! Vi behövde aldrig lägga oss hungriga!  Mamma och pappa  var arbetssamma och flitiga och gav i sin tur till behövande som de träffade i vardagslivet!

Jag berättade i dag om mamma som vävde mattor och sålde. Om pappa, som kontaktade olika firmor och sålde utsäde, lantbruksmaskiner, tyg, skor. Jag förvånade dem i dag då jag visste namn på firmorna och även städer. Kullbergs i Katrineholm Algot Holmbergs Norrköping, Tyg från Svenljunga, Skor från Flerohopp, Nysilver från Nässjö.

Pappa hade en resväska på pakethållaren och cyklade omkring i skärgården och sålde sina alster.
Lantbruksmaskiner och utsäde levererades till kunderna med lastbil från leverantören.

A-kassa, barnbidrag  osv. var okänt på den tiden.
Nu slår det mig att jag måhända har berättat  om det här tidigare. Men det var sådant vi pratade om denna vackra försommardag bland all grönska  på landet hos Kerstin och Awad..

Nu ska jag göra som jag tänkt. Tacka Gud för denna härliga dag och för all hjälp jag så påtagligt kan se i många små saker som jag varje dag får uppleva tillsammans med Gud.

GodNatt mina vänner!  Sov Gott! 

Så gick ännu en dag ifrån vår tid och kommer icke mer!

Det är ganska enkelt att blogga sådana här dagar då inget stort och märkvärdigt  händer!

Huruvida jag är frisk eller inte hade jag tänkt att hos Vårdcentralen få veta i dag!
Inte kom jag utanför dörren på hela dagen! Sov ett par timmar på förmiddagen och nästan lika länge på eftermiddagen!

Vad gäller Vårdcentralen kommer jag ihåg att min tid "är ute" för i år. Jag ska bli kallad dit i  december fick jag veta när jag ringde dit häromdagen!

Jag tänker som så att jag är så gammal och det finns så många som står i kö för besök  så jag kan gott vänta och tjatar därför inte!

Eftersom " jag tror på Jesus" så ligger det nära till hands att påminna om lilla Linns tröstande ord till mej när jag fyra år efter Georgs hastiga död stod i köket och grät av saknad efter honom och hon kom ned från övervåningen, två år gammal och ganska talför.

"Vad gråter DU för?" frågade hon lite förvånad.  "Jag längtar efter morfar", blev mitt svar.
Med stora ögon tittade hon på mej och utbrast lite kavat: " MEN HAN E` JU DÖÖÖÖ !!!
Och HAN kommer INTE till baka!" Linn var inte född när Georg dog och hade bara hört att "han var dö" Hon fortsatte sina tröstande ord med " Och DU, du har ju Jesus ! Och fåglarna!"  " Vill du ha lite medicin?" Utan att invänta svar sprang hon iväg till min handväska där det fanns halstabletter. Tog en tablett och meddelade: "Annars tar jag den!" Hon stoppade snabbt tabletten i sin mun och tog upp en ny och gav till mej och så behövde inga tårar fällas mer just då!

Jo jag tror på Jesus och jag har min trygghet hos honom! Under alla livets förhållanden ska vi tacka Gud, säger Paulus! Och varför skulle jag inte göra det? Så många gånger han gripit in och förändrat svåra situationer i mitt och min familjs liv!

Den här dagen blev ytterligare en dag inomhus och iklädd morgonrock hela dagen! När jag sov bort den tid jag skulle gå ut så blev det så!

Meningslös blev ej dagen. Två viktiga böneämnen fick jag digitalt i dag. Det senaste har jag nyss avhandlat pr telefon!
Ni får gärna vara med mig i bön för båda dessa!

Innan jag fortsätter vill jag ännu en gång påminna om vad jag för flera år sedan hörde en pastor säga till sina åhörare: "Du måste VETA vem du själv är, vem Satan är och vem GUD är!"

Den person jag nyss pratat med i telefon har sin tro på Jesus sedan flera år. Vi talas vid och ber i telefon ibland. Ensamheten blir stundom alltför svår och frestelsen att gå tillbaka till ett liv där alkoholen blir en frestelse  att komma bort från ångest och förtvivlan ligger nära tillhands.
Vi var båda överens om att det var sämsta vägen att gå.

Att vår fiende hela tiden gör allt för att få oss bort från vår tro och TILLIT  till Jesus, det VET vi!
 I Bibeln står det att vi "ska stå honom emot"!  Den som är med oss är starkare och finns till vår hjälp även i frestelsens stunder! Vi bad till Gud om hjälp att ej falla tillbaka i beroende efter så lång tid utan alkohol  och ska i morgon träffas! Bed gärna för den här medvandraren som säger sig aldrig ha varit älskad! Fienden vet att den här personen VILL vara kvar i sin tro på Jesus och nu ställer vi upp i förbön för vår vän, som just nu känner sig ensam och utlämnad åt sig själv!

Att ha valt att följa Jesus innebär att hela tiden, tillsammans med Jesus, kämpa mot det onda så länge vi finns här, men Han har sagt:" Se, JAG är med er ALLA dagar intill livets slut. Mark.16!
GodNatt kära vänner ! SovGott! "Den som förtröstar på Gud kan alltid vara trygg!<<<<<<2       

En kort blogg om dagen och mej!!!

Varför  då kort? Jo jag har nu sovit för det mesta i tre dagar. Då finns inget att berätta! De vackra drömmarna glömmer jag i samma stund som jag vaknar.
 Dyster början på en blogg, va?
Men det var alltså bara en förklaring till dess torftiga innehåll!

Som sagt så har jag sovit mycket efter besöket på Island och Västkusten. Neejdå, den här gången är det inte luftombytet som krävt mera sömn. Det måste vara "förstamajsjukan"!

I alla fall så sa jag till mig själv "på skarpen". (Astrid Lindgren och jag vet det ordets sanna betydelse eftersom det är ett småländskt sådant, tror jag) Nu, Ruth får du se till att komma ner på gatan! Ner kom jag. Tog en promenad till Lucullus. Gick runt kvarteret! Gick hem och värmde den djupfrysta lunchen, fisk i dag! Inhandlade lite annat smått och gott!

Berättade i går om dödsbudet angående vår vän Sven-David Sandström. Det "tog mig" på djupet.  Vi träffades inte så ofta men Sven-David fanns alltid med i ord och tanke även när han inte själv var närvarande. Sven och Lisa var stolta över sin son och detta med all rätt. Han var en omtänksam och fin son. Därtill vida berömd.När vi träffade Sven och Lisa var alltid Sven-David och hans liv med i våra samtal! Framgångar och motgångar!

När man blivit så gammal som jag  så är det naturligt att det glesnar i leden  beträffande  vänner. och man tänker på döden när man mister den ena efter den andra.
Då blir jag så tacksam för att "allt ju vilar i min faders händer, skulle jag som barn väl ängslas då", som vi sjunger i den vackra sången av Lina Sandell.

Nu återstår bara för mig att säga GodNatt och Sov Gott!  Vi är alla älskade av vår himmelske fader!

11 juni 2019. Nervös, och med fel glasögonskärpa ger jag mig åter in i bloggracet!

Ser att jag inte har skrivit sedan 27 maj. Vill på en gång be om överseende med felaktigheter, som möjligen kommer att infinna sig.

Jag läste i senaste bloggen att jag nästa dag, alltså den 28 maj avsåg att jag tillsammans med mina tre döttrar skulle bege mig till Island, vilket också skedde.

Schysst hade ju varit att nu ta tillfället att berätta om denna fantastiska resa men ska sanningen fram så är det för mig nödvändigt att av döttrarna få vissa detaljer eftersom jag har lite svårt med att hålla isär olika upplevelser och vad därtill hör. Så jag ber ännu en gång om att få återkomma!

På väg hem från Island stannade jag i Göteborg hos Elsemarie och Lasse några dagar och kom till Örebro först i söndags , den 9 juni. Då hade vi också hunnit med examensfest för Filip.

I går var alltså måndag, första dagen i Örebro. Om denna dag finns bara att säga att jag mestadels sov . Från och till hela dagen. Jag meddelade via FB att jag behövde lugn och ro och inte önskade besök.
Att detta skulle uppfattas som att jag inte heller i dag ville ha besök tänkte jag inte på.

Nu blev det så att den här dagen också tillbringades i stiltje.

Ett sorgebud via TV gjorde mig både distraherad och sorgsen i dag. Vår vän, sedan tiden i Borensberg, den flitige kompositören Sven-David Sandström dog i går!
 Han var född år 1940 När Georg, jag och Elsemarie år 1973 flyttade till Borensberg hadeSven-David redan hunnit med att börja sina framgångar inom musiken och, vad jag minns, lämnat Borensberg.
I olika sammanhang fanns han med och han var en bygdens son.

Bland de allra första som tog sig an vår lilla familj var Sven-Davids föräldrar Sven och Lisa.
Ett intressant hem där jag älskade att för mig själv gå omkring och bese intressanta ting.
Sven hade varit rektor för Urmakarskolan i Borensberg och där fanns ur i olika utföranden och "tickanden" och slagverk.Förutom mycket annat vackert, som jag aldrig fick nog av att beskåda!

I Salem, hade både de och vi vårt andliga hem. På den tiden var Elsie och Sören Alnehill pastorspar där. Våra vänner sedan tidigare så de, samt Lisa och Sven tog med värme emot oss från första stund.

Mamma Lisa bakade goda kakor. Särskilt en sort som jag fortfarande har i min bok som "LISAS KAKOR" och som jag FÖRSÖKER baka till jul. Någon dag före julafton kom Sven- David med en stor burk av dessa kakor samt hälsning från Lisa och Sven. Det där är minnen som jag vårdar ömt!

Även när Georg och jag var i Berwaldhallen i Stockholm och lyssnade till vad Sven- David åstadkommit inom musikens värld. Minnen som förbliver!


Nu är det dags att sova och jag är fortfarande tacksam om ni ber till Gud att förkylningen ska släppa taget! Gud är god! Nyss fick jag förresten ett telefonsamtal. "O vad Gud är god! Tre bönesvar  i dag, som var viktiga i jobbet", kvittrade den bönhörda! Gud sviker aldrig! Sov Gott, Kära vänner!