Torsdag 24, fredag 25, lördag 26, söndag 27 november 2016

Jamen så många dagar, som gått sedan jag senast skrev en blogg.

Nu blir det koncentrat ska jag säga. 

Torsdagen kom matgästen. Skjuts till träningen. På fredagen bakade jag lussekatter. Från verkstan där bilen varit några dagar kom ett par herrar hem med bilen. Tyvärr kunde de ej fixa det där med tomgången så jag måste nu till ännu en verkstad eller till jag vet inte vad. Men , som pappa brukade sjunga:" Mästaren från Nasaret, alltid, alltid någon utväg vet." SÅ många gånger jag sett sanningen i den sångversen. Får se varifrån hjälpen kommer den här gången. Någon som kan det här om tomgång och vet vart man vänder sig får här chansen att vara med i att hjälpa till med att hitta utvägen.

När tomgångsdetaljen är åtgärdad ska den in på besiktning och sedan ska bilen få ny ägare och jag ska ta in mina trädgårdsmöbler i garaget.

Efter fredag kommer lördag. Dagen före första advent. Kartongerna med advents och julsaker bar Tobias ner från vinden för en hel vecka sedan. På tal om Tobias så åkte han och föräldrarna på fredagen till Göteborg där familjen strålade samman för ett par dagar. Tobias körde mesta delen av vägen dit fick jag veta.

 Nu var det alltså dags för Adventsljusstakarna att komma i fönstren, vilket jag faktiskt klarade av. Den vackra julstjärnan i näver som vår vän Rune Krus i Borensberg en gång tillverkade hänger, som vanligt i vardagsrummet. Den där dagen då adventssakerna ska inta sina platser är så omtumlande. Minnen bara väller över mej. Minnen från tiden i Stockholm. från tiden i Kil, i Lesjöfors när barnen var i den där underbara skolåldern, i Borensberg och min tid i skolan där och så alla år i Örebro.

Första åren efter Georgs död var det, speciellt i Adventstid, så svårt för vi brukade hjälpas åt med bestyren och jag fällde några tårar. Nu har tiden gått och jag kan glädjas åt högtiden och jag har ju min härliga familj i närheten. Så tacksam för detta.  Gud är så god och är med mig i allt.  

Jag fick framåt kvällen besök av Inga och vi pratade om svåra saker som mött oss i livet men också om Guds Nåd och Trofasthet under allt. Vi ber för varandras familjer och gläds åt att Gud ledde oss den där gången i bussen så jag kom att sätta mig bredvid Inga fast hon inte önskade det för hon ville vara ensam och inte prata med någon. Där och då uppstod en djup vänskap som redan givit oss mycket glädje.Vi bor också nära varandra. Så det blev!  

Medan Inga och jag satt och fikade hade Annelie varit här och lagt två stora påsar goda, nygräddade bullar i brevlådan. Tänk så snälla och omtänksamma vänner jag har. Någon blogg blev det inte.

I morse kom Annelie hit klockan 10 så vi tillsammans kunde se och lyssna till TVgudstjänsten. En predikan så bra så jag ska nog lyssna till reprisen i morgon. Fin sång därtill.

I går spelade Kristin tillsammans med sin orkester i Nikolaikyrkan. Jag missade den men gläder mig åt att få vara med på julkonserten i Lundhagskyrkan den 17 december, där hon också är med och spelar.

Efter dagens TVgudstjänst hämtade Annelie sin bil och körde mig till Apoteket vid Maxi för jag hade slut på Blodtryckstabletter. Att ta dessa två sorter  är jag noga med.

I dag har det varit blåsigt och kallt och jag har hållit mig inne. 

Hahaha! Jag måste väl berätta om den där "masken" jag fick på USÖ i måndags. Jag lyckades ej så bra men har man en dotter som är distriktssjuksköterska så inväntar man besök för att få hjälp.

I går var hon med sonhustru och de tre halvstora barnbarnen i Vadköping på Julmarknad.

I kväll kom hon hit på Adventskaffe innan hon åkte till sitt nattjobb och visste förstås om att jag behövde hennes hjälp med att få på "masken". 

Nu kan jag sätta på den och strax ska jag prova hur det går att sova med en sådan och hoppas förstås att alla positiva effekter som har förknippats med denna tingest ska komma mig till del. 

I instruktionsboken står att det tar en till två veckor för att känna sig bekväm med den.

SÅ spännande! I morgon blir det träning och en tur med barnbarnsbarn tillsammans med farmor på stan där vi ska fika på kondis. En innestående födelsedagspresent handlar det om!

Nu säger jag GodNatt till er alla bloggläsare. Blir så glad då jag ser att ni läser fast jag ibland hoppar över någon dag. Som jag sagt tidigare så vet jag ej vilka ni är, bara det samlade antalet. Jag älskar er och ber att Gud ska välsigna er, var och en. SOV GOTT! 

Onsdag 23 november 2016. Rutat fönster.

Att blogga har sina fördelar. När jag har uträttat det minimum av arbete, som jag numera hinner på några timmar, så blir jag så trött och vill gå och lägga mig fast det inte är kväll.
Att ta itu med något som kräver minsta ansträngning är uteslutet.
DÅ flyr jag till datorn, som jag inte har någon överdriven god relation till, men sedan Linn det där jullovet för mer än fyra år sedan visade mig hur jag skulle kunna skicka iväg en blogg har det blivit en tillflykt när jag är trött eller behöver skingra tankarna en smula. Så nu sitter jag här igen!

Inte för det hänt mycket att berätta om. Jag önskar att jag kunde berätta om den apparat, som jag skrev om i min förra blogg. Berätta om hur bra jag sov i natt, tack vare den.
Väskan där de olika apparaterna  förvaras är i samma storlek som vår första filmkameraväska på 70-talet. Jag gick förbi den på väg till sängen utan att öppna den. Tänkte göra det i dag. Menade att jag nog behövde dagsljus för att lyckas med projektet.
I kväll har jag plockat fram de olika attiraljerna och lagt dem på sängen. Kanske, kanske!
Jag MÅSTE bara klara av det! Därmed lämnar jag det ämnet därhän! Sorry!

Jo, flera års tradition är att till första advent ska köksfönstren rutas in. Detta görs med plakatfärg, som är vattenlöslig. Det kom Ulla på redan på 70-talet när hon och Lennart jobbade på Filadelfias ungdomsgård i Vivalla. Jag anammade omedelbart ide'n.

Nu har jag rutat, strukit julgardinerna, som jag broderade under tiden i Borensberg, klättrat på trappstegen och tackat Gud för att jag inte ramlade ner. Klämde fast gardinerna i ringarna och log när de ännu en gång hängde där. Motivet är från en handbroderad julduk från vårt barndomshem. Den duken låg alltid på köksbordet där mamma dukat julaftonskaffet tidigt ( som vi barn tyckte) på julaftonsmorron då alla sorters julkakor, som sparats i plåtburkar fina, fanns för familjen som dopp till julkaffet.

Nyss fick jag SMS från matgästen, som kommer i morgon i stället för i måndags. " Koka en enkel soppa ! Jag har pannkakor med mig." Jag är nog aningen nyfiken. Tobias umgås med matgästens barnbarn och har ofta berättat om vilka goda amerikanska pannkakor de ibland blir bjudna på av kompisens morfar.

Den här dagen är födelsedag för två av mina barnbarn. Ullas och Lennarts son Emil och Filip, son till Elsemarie och Lasse. Grattis pojkar!

Trots att jag inte uträttat så mycket i dag är jag ändå trött och ska ta en titt på min sovapparat innan jag intar sängen, vilket snart kommer att ske.

Nu önskar jag oss alla en GodNatt.

Tisdag 22 november 2016. Födelsedagskalas igen! Och lite annat.

Nyss hemkommen från fotbollsträningen firas Gustav 10 år. Tårtan var jättegod. Mamma AnnaLena kom också med på den lite mörka bilden. Jag är inte proffs vad gäller kameran.

Gårdagens blogg blev väldigt kort för jag var alltför trött för att skriva.
Jag var alltså på USÖ för  att få behandling för befarad sömnapne'. Tro inte att jag ska förklara det ena eller det andra i samband därmed. Att sköterskan var både kunnig och hade förmågan att visa och förklara allt ( utom när jag vädjade till henne att minska ner mesta möjliga till ett läge där jag på grund av min tekniska "idioti" befanns kababel att klara behandlingen på hemmaplan.) , vilket alltså inte behövdes eftersom jag nöjde mig med att få vetskap om de viktigaste knapparna att trycka på.

Jag fick skriftligt material med mig hem och jag trivs bäst med att rad för rad läsa mig till de uppgifter jag i sådana situationer kan ställas inför. Hur det gick? Nja, jag ska göra första försöket  i kväll. Återkommer senare med rapport om resultat.

Om två veckor ska den tålmodiga sköterskan ringa mej för att höra om utfallet av behandlingen. En stor fyrkantig mojäng ska stå på sängbordet. ( Jag testar nu om jag minns vad hon sa.) En sladd ska från den gå till eluttaget. En slang ska sättas in i hålet på den "mask" med remmar runt huvudet som ska ta emot slangens luft och  , ja ,sen tror jag att det sköter  sig självt. Hahaha!

Utöver sjukhusbesöket gjorde jag pannbiffar och städade hela kylskåpet. Fortfarande säger jag:" Tack gode Gud för att jag orkade det här!!!". Jag är numera så tacksam för allt jag lyckas sköta själv.

Nu till dagen. Ibland händer det att jag vaknar på natten och får någons eller några personers namn in my mind. Då förstår jag att Gud vill att jag ska be för den eller dessa.
Det händer också på dagen. I dag fick jag en person att be för och fick för mig att jag skulle ägna en timme i bön för den personen. Mellan klockan tre och fyra. När den timmen var över fick jag ett nytt namn för nästa timme. Det faktum att jag nästan jämt är ensam gör att jag kan pyssla i köket som vanligt och högt prata med Gud.

Ett barnbarnsbarn fyller i dag 10 år och jag fick skjuts dit och som vanligt är det roligt med födelsedagar då jag får träffa både födelsedagsbarnet och en del av övriga familjen. I dag fyllde Gustav år och han hade fått en ny cykel som present. Han var på fotbollsträning och kom lagom hem till festen då han fick fler presenter innan samtliga slog sig ner vid bordet och blev bjudna på enormt god chiliconcarne med ris.
Tårtan till kaffet fotade jag så den ska ni få se, om allt funkar.

Fick innan jag åkte till Gustav ett telefonsamtal, som jag blev så tacksam för. Vissa kontakter betyder särskilt mycket och då blir jag glad för ett pling.

Mikael skjutsade mig hem. Jag har det så bra. Tidigare i dag ringde Sven och undrade om han skulle handla åt mej på Maxi men jag får ju förnödenheter då och då från dem alla fyra så jag sa att just nu har jag allt jag behöver. I kväll sålde Gustav (för fotbollslaget) små glasburkar med saffran så Kerstin köpte två och gav den ena till mej. Jag ska baka goda lussekatter. Nu har jag tre olika sorters saffran. Nu ska de testas!!!

Så tar dagen slut och jag ska börja läsa instruktionsboken om sömnapne'. Hahaha! Jag skrattar när jag tänker på hur jag ska lyckas med att få på "masken" och hur lång tid det kommer att ta. Önska mig lycka till!!!
Nu tackar jag Gud för allt gott han ger varje dag Han är så god och vi trivs så bra tillsammans!

GodNatt alla fina vänner! Sov Gott!
  

Måndag 21 november. USÖ i dag. Sedan gjort ytterst lite nyttigt.

Jo jag kom till slut fram till USÖ och blev där mottagen av kunnig sköterska, som förstod och trodde på mig när jag sa att jag är teknisk idiot, vänder allt åt fel håll så hon visade minsta möjliga antal knappar att trycka på. Gällande den apparat jag framöver ska ha på mig när jag sover. Nej jag ska inte börja i kväll! Nu går jag till sängen som jag redan skrivit på FB. Så var det med det! Amen! Jag är SÅ trött!!!

Söndag 20 november 2016. Lite minnen som FB bjuder på och lite annat.

Det är söndag och jag har nyss skrivit om lördagen. Tyckte det blev för mycket med två dagar på en gång.

I min iPhone såg jag att FB ville visa minnen från den här dagen 2015. Då skrev jag 19 och 20 november i samma blogg. I dag delar jag det på två bloggar.
Förra året var det snö och 5 grader kallt. Familjen Hallqvist åkte till Göteborg för att träffa Filip och fira hans födelsedag. Isak sov hos mej. Jag skrev att det var han som bestämde när jag skulle gå till sängs. Han hade sin egen sovtid och då ville han att jag skulle ha samma. Hann vann alltid.

Ulla och Lennart var i Stockholm och firade Emils födelsedag.Emil och Filip är födda på samma datum. Den här helgen är Emils föräldrar åter där i samma ärende.

Kristin var i Tallinn tillsammans med sin orkester.
Nu åter till år 2016.
I dag har Kristin spelat på Gudstjänsten i Betel. Hennes musikintresse är för både henne och oss lyssnare en stor tillgång.
Hennes föräldrar är också i Stockholm den här helgen. Pensionärer som de är kan de numera åka till Huvudstaden för att vara barnvakt åt Stella och Cornelia, Martins och Tinas små juveler.
 Kan tala om att när jag tänker på min "Forntid" så "bäver ja i mitt liv", för att använda ännu ett av min hulda moders uttryck.

"Hur eller hur" (mor igen) så blev jag inbjuden att smaka på nybakta lussebullar till fika hos familjen Hallqvist innan de begav sig till Katrineholm på Fotbollsmatch med Tobias. Han satte sig vid ratten med mor vid sin sida och tog vägen förbi mitt hus så jag kom hem lite fortare än att gå med rullatorn.
Att matchen var i Katrineholm betydde att farmor Anna-Maria fick besök.

Jag har sagt återbud till matgästen  och förberett morgondagens besök på USÖ där jag ska få någon apparat, sedan döttrarna, på vår utlandsresa upptäckte att jag gör andningsuppehåll på natten. Ska bli kul att se hur jag klarar av den. Jag har sett den hos min syster och tänkt att en så'n skulle jag inte klara av att sätta på mig. Hahaha! Jag ska berätta om jag klarar det eller inte.

Nu säger jag "slut för i dag." Det blev kanske lite virrigt med dagar och datum. Men det är som det är.
I morse var det solsken i fem minuter, Något värt att notera.

Nu är jag trött och tänker sova. I dag blev det inga som helst gudstjänster för min del. Skönt att Gud känner mej och att vi vet var vi har varandra. Det är relationen med honom, som är viktig. Sedan familjen och först därefter kommer kyrkobesök. Enligt mitt sätt att se.

GodNatt alla kära vänner! Sov Gott!

Lördag 19 november 2016. Jag, tiggare?? Jaa, i dag valde jag att tigga!Men bara i dag.

Julgranen ställdes i sin fot och inväntar nu besök av kusinerna till Amelie, Alfred och Aline. Ett par dagar före första advent kommer Johannes och Lovin med sina föräldrar och klär den. Roligt för jämnan!

Börjar i rätt ordning med dagen i går. Grå var dagen men inget regn. Klockan 12 skulle jag träffa Annelie på stan. Tog Färdtjänst dit. Fikade på Espresso. Första gången jag var där. Mysigt att fika på stan. Innan Annelie flyttade till Malmö för åtta år sedan hände att vi gick ut och fikade ibland.
Känns så bra, på många sätt, att hon är tillbaka i Örebro.

Innan jag åkte iväg till detta möte, ringde Bernard och undrade om de, som familj, kunde komma och fika på eftermiddagen. Jag blev så glad. Det var länge sedan de var här och det är SÅ roligt att få höra glada barnröster. De får skratta och leka så mycket de vill. Jag bara njuter. De hinner ju alltid gå hem innan jag eventuellt skulle kunna bli trött. Georg brukade skoja om barnbarnen. "Det är roligt när de kommer och lika roligt när de går hem." Kanske ska tillägga att på den tiden gällde det barnbarnen och då var det ganska många samtidigt!!!

När jag med Färdtjänst kom hem från stan där jag i Cityhallen köpt fin fläskfärs och Fläskkarre' till bra pris stod en bil utanför mitt hus.
 Hahaha! Måste först berätta att jag efter inköpet i affären tittade i plånboken för att ta fram jämna pengar till Färdtjänst, som strax skulle hämta mej. Jag använder mycket sällan mitt Bankomatkort utan kör med kontanter. Hade glömt gå till banken. Stod vid dörren och räknade. Fattades tre kronor. Inte alla chaufförer tar kort så jag måste ha tag på tre kronor, snabbt. Nu gällde det att fatta raskt beslut och det gjorde jag. Ett ungt par gick förbi mig. "Hallå, skulle ni kunna ge mig tre kronor. Färdtjänst kommer strax och jag har bara 37 kronor." De log och tjejen gav mej snabbt de tre kronor jag behövde.

Utanför butiken satt tiggerskan, denna gång en, till synes, mycket gammal kvinna.
Det kändes inte bra att gå förbi utan att ge. För en gångs skull hade jag ju själv tiggt pengar. Dock kunde ej hennes och min situation jämföras.

Lust att spela teater har jag haft sedan skoltiden då vi i trean hade en lärare, som lät oss ha lite sådant för oss och verkligen engagerade sig för saken.
Ibland har jag haft lust att klä ut mig och sätta mig på trottoaren med en pappmugg i handen. Bara för att se vad som skulle hända. Fast, det är klart, då skulle jag nog välja en annan ort, så chansen att bli igenkänd vore minimal. Mina barn har ibland  blivit lite utsatta när den där lusten ramlat över mig.

I alla fall var det inte slut med det roliga denna lördag. När jag kom hem stod, som sagt Kerstins bil utanför. Hon var på väg till jobbet och hade med sig en stor kasse med allt möjligt bra till julbaket. Så genomtänkt!! Bara att sätta igång och baka! Dessutom en stor bit ost av min bästa sort!

Mina barn är, alla fyra, otroligt generösa mot sin mamma!
Efter en kort stund kom så den lilla fina familjen, med de tre barnen. Kaffe, bullar, hemgjord jordgubbssaft och glass festade vi på. Allt var bara roligt!

Det blev så långt det här så jag skriver en ny blogg om dagen i dag. Vill ej trötta ut mina trogna bloggläsare med för mycket på en gång! Jag tar itu med söndagen på direkten.

Fredag 18 november 2016. Inte fick jag till en tidig blogg! Bara sysslat med världsliga,onödiga ting.

Nog är det märkligt hur jag låter bekymmer ta överhand emellanåt. Bekymmer är inget bra ord i sammanhanget. Men det där att fatta beslut, svåra eller lätta. Det är DET som ibland kan bli till berg. Jag vet ju vart jag ska gå med mina frågor men inte får jag svar på en gång,inte! Jag tjatar på Gud men förstår, till sist, att det ej är rätt väg att gå. Guds och min relation är sådan att Han vill ta hand om mitt "bekymmer", mina frågor, och ge svar i SIN tid. Han vill att jag fullständigt ska lita på att Han klarar det.

" Han vet vilket verk vi är och tänker på att vi är stoft", vill jag minnas att det står i min Bibel.
OK! Eftersom jag faktiskt inte kan fatta beslut just nu så lämnar jag det. Jag vet att han kan rätta till det, även när jag gör fel.

I dag var det dags att lyxa till sig hos min fantastiska hårfrisörska igen. Inte trodde jag att jag skulle bli så beroende av en hårfrisörska, jag, som bara permanentat och sedan alltid tvättat och rullat håret för egen maskin. Jag är så tacksam för den där hjälpen och jag är jämt fin i håret numera.

Vad har sedan hänt? Egentligen ingenting. Grubblat över saker, som jag inte kan göra något åt. Föga fruktbärande!

Lyssnat lite förstrött till kvällens Närradio och svarat i telefon en gång. Några SMS.
Undrar om Sven och Maria kommit fram till Stockholm. Om Elsemarie kommit hem från Katrineholm. Skulle bli sent. Om barnbarnet kommit till Örebro.
Jag brukar be dem tala om när de kommit fram men har ej gjort det i dag.
Ringt till IngaMaj.

Nu har jag använt hjärnan till fel saker i kväll, som jag ser det. Då återstår bara att låta den få vila och det ska jag bjuda på nu.
Tacksam för den här dagen fast den varit dyster och grå. I morgon blir det en ny dag och nu ska jag be för oss alla att vi får en bra natt. Sova gott och vakna till en (visserligen grå) ny dag då vi kan få någon glad överraskning. Ser jag fram emot.

Gud med osss, kära vänner! Jo, i dag ringde A. En väninna, som jag ej hört av på månader. Vi pratade länge och hon vill komma hit när jag har målat rutor i köksfönstren till Advent.
Se bara vad roligt att se fram emot. Då ska Fruktkakan vara klar också.
Nu säger jag Natti, Natti! Sov Gott!