söndag 19 april 2020

Söndag 19 april 2020. En liten blogg om dagen!

Det händer så mycket varje dag så ibland har jag svårt att hålla isär olika händelser!

Det är alltså söndag. I onsdags kom jag hem från Hjortkvarn .
Torsdag, fredag, lördag har inget synligt blivit gjort.
Jag har lite problem med luftombyte, som jag tidigare berättat om.  Även om milen ej är så många!

Nyss har jag läst vad jag skrev i går på FB!  Så här skrev jag: " Sitter i fåtöljen och tänker på livet och alla år som svunnit! Tänker på människor jag mött! Fylls av stor tacksamhet för att jag och mina syskon fick lära oss om vägen till Gud! Av föräldrar, söndagsskolan, av fröken i småskolan!

I stora bondgården, inte långt från vårt hem fanns tant Östling med sin starka tro på Gud, söndagsskollärare och ett oerhört stöd för vår familj, både vad som gällde vårt vardagsliv och hennes betydelse att visa hur hennes tro och förtröstan till Gud alltid fanns med i hennes liv och leverne.
Jag minns att om något oönskat hänt och mamma och pappa var villrådiga så var det naturligt att kalla på tant Östling för att hon skulle be till Gud!

Hon var inte främmande för att ta sig an behandling av fysiska skador heller. Hon hade i några år vistats i USA och kanske var det under den tiden hon lärt en del om enklare sjukvård.
Jag har i blogg tidigare berättat om denna godsägarfru, som räckte till för så många.  I familjen fanns vuxna döttrar, som skötte stor del av hushållet.  Farbror Östling var en tystlåten man som ofta gick och sjöng fr sig själv! Många gånger åkte min bror Helge och jag med honom när han var på väg till kvarnen för att mala säd. Då var det hästskjuts som gällde! Två, tre drängar fanns också på gården.
Jodå i ett par fall ledde det till förlovning och äktenskap!

Men nu till Lugnet, som den röda stugan hette där vi bodde.
Detta hände den 13 februari 19 31. Jag har ett minne av att mamma satt framför vedspisen och att hon sa till mej att ta fram ett förkläde från skåpet och sätta på mig och att min bror Helge och jag skulle gå till Hassselås och hämta mjölk i "2- literskrukan!" Vi tände fotogenlyktan och gav oss iväg!

På vägen dit mtte vi pappa, som just varit och anmodat tant Östling att komma till mamma. Tidigare hade han skickat bud efter en barnmorska från Figeholm. Hon hette fru Videll Hennes man hade bilverkstad och skjutsade henne i en bil till Lugnet!

 Helge och jag fortsatte vår vandring och pappa tog hem den mjölk vi var på väg att hämta i Hasselås  Att vi skulle stanna kvar för att sova där var inget ovanligt och vi gillade det!
Vad vi däremot INTE visste var att syskon var på väg. Ingen hade sagt något om detta!

Nästa dag, fram på dagen, kom tant Östling tillbaka och sa : "Jaha, nu finns det två små Brittmajor i Lugnet!"
Hon försökte få oss att förstå att vi fått tvillingsystrar. Vi som inte ens visste att syskon var på väg!
Helge var då 8 år! Jag ännu ej fyllda 4!

Vi var fyllda av förväntan när vi kom in i sovrummet. Nu hade också faster Anna från Hörningsnäs skjutsats till oss så det var mycket roligt på gång.
Två stolar hade ställts med sätena mot varandra och detta var de små tvillingarnas första bädd.
Vi kunde inte fatta vad som hänt! Jag tror att vi sov i Hasselås ytterligare några nätter. Det räckte ju för vår del med att vi sett dem. Vi fortsatte med att bygga korthus, som vanligt då vi var i Hasselås!

 Jag lämnar tvillingsystrarna för i kväll och säger GODNATT ! Herren välsigne oss och bevare oss!

fredag 17 april 2020

Fredag 17 april 2020! Nu får vi se vad det blir denna kväll !

Känner mig lite vimsig efter att ha tryckt på diverse knappar och lyckades hitta rätt till slut.  Det hade jag ej förväntat.  När det gäller teknik och det digitala är jag lika olärd som jag alltid varit.

Hur många gånger jag tänkt: "Ruth, fattar du inte att du gör varken dej eller någon annan glad genom att fortsätta ett jobb du ej behärskar!"

Jo jag vet! Men se nu sätter den småländska envisheten in ! Jag tänker på det som talar för att jag ska ge upp jämsides som jag tänker att det är många (efter mitt mått mätt) som läser och att jag själv ng finner ett visst nöje i att när kvällen kommer skriva ihop några rader för i regel somnar jag bättre då.
På något sätt känns det som om dagen avslutats på riktigt när jag skrivit en liten blogg!

Jag har gråtit i dag. Efter att ha varit på semester borta, haft en trivsam påskhelg hos Ulla och Lennart samt komma hem till stan igen för att få veta om både glada och sorgsna nyheter kan för en 90 + bli lite i mesta laget.
Nu ska jag gnälla lite trots att jag inte gillar att göra det!  Jag mår bäst av att stanna länge på samma ställe. Mår dåligt i tre dagar sedan jag åter kommit hem!
Luftombyte, om än bara ett par mil hemifrån är en belastning för psyket.
Fast det är klart! Så illa som i dag brukar ej konsekvenserna bli!

Jag kom hem i förgår! Det enda jag gjorde var att lägga tvätten i maskin! Dator, skrivpapper, foton, kläder osv skulle plockas upp i går och i dag!  Vilket INTE blev gjort!
Inte något besök hos optiker eller hårfrisörska heller! Fast jag tänkt i de banorna!

För att fortsätta mitt gnällande så är jag väldigt frustrerad av att synen orsakar en del besvär för att mitt välbefinnande ej ska vara i toppform.
På vad sätt det irriterar kan jag ej redogöra för . Ingen kan förstå!
Så händer det saker "på nätet" också!

Och sist men allra värst: CORONA!
År 1943 i januari började jag mitt arbete i Stockholm i den Färg och Kemikalieaffär som hade namnet CORONA. Där lärde jag mig under tre års tid ett nytt yrke som sedan blev grunden för min framtid !
Inte kunde jag då ana att just Corona , fast då i ett annat sammanhang  skulle vålla mig och hela världen så mycket elände av olika slag. Och enligt experterna så kan vi bara ha sett början av problem knutna till Coronaviruset!

Sorgligt är att viruset tagit sig in på äldreboende, där många har dött  på grund av smitta.

Jag hade planer på att flytta in i ett äldreboende men under denna CORONAkris verkar det som att det kan ta tid.
Jag har det bra där jag är och kanske får en liten biltur med någon av alla de mina, som alla vill mig så väl och ordnar med passande hemtjänst när " Betjäna staden"", som hjälpt mig nu försatts i konkurs, något som ytterligare gjorde mig bedrövad:
Jag vill bara säga:" Akta er för att bli gammal !"
Att ha huvudet, hjärnan, någorlunda intakt an vara bra men också motsatsen. Är du helt oförmögen att fatta egna beslut så var nöjd med att de som sköter om dej gör allt för att du sks få ha det så ba som möjligt. Antingen det sker via hemtjänsten i ditt hem eller på ett boende för äldre.
Alla vill oss väl! Sov Gott !       

,

Måndag 6 april 2020 Ingen dag är den andra lik!

lördag 21 mars 2020

Lördag 21 mars 2020 ! Vi lever nu i en annorlunda tid.

SÅ många tankar man hinner tänka! SÅ många händelser man hinner uppleva på nytt! SÅ många  människoöden man kan se tillbaka på! Och, inte minst, SÅ många gånger man fått vara med för att se  hur  "Gud har förändrat förhållanden i våra liv, när vi själva varit så uttömda på egen kraft och egna initiativ att vi sagt. " Gud, nu orkar jag inte längre!"
Plötsligt har vi sett att "bakom alla skuggorna står Jesus". Som vi sjunger i kyrkan och hemma! Så har Gud kommit med en lösning, inte alltid på det sätt  vi hade tänkt , men alltid den bästa lösningen för sitt älskade barn!

När man sitter där i fåtöljen, sover emellanåt, vaknar och minns ej om man åt eller drack kaffe innan man slumrade till Någon av barnen ringer. Kollar hur det står till med hälsan!
Ja då gäller det att TÄNKA! Djupt och länge! I sådana stunder tänker jag på Filip när han i 3- 4 årsåldern satt med en glasflaska och några papperslappar , på vilka han ritat en saga eller en händelse som nyss inträffat. "Nu måste jag TÄNKA  för det här ska bli FLASKPOST!"

För min del gällde det i dag att tänka på i vilken ordning jag drack morgonkaffe, åt gröten  och om jag vid någon paus värmt rester från i går.
Någon av barnen ringer och frågar VAD jag ätit! Mycket bra hjärngymnastik, som jag uppskattar!

Min fina granne hade ju läst om "Coronaviruset" och att äldre människor ska hålla sig inomhus, något som ej är svårt så kallt som det är på utsidan. Värmen i lägenheten är alltid bra, enligt mej!
Han ringde på dörren, på väg till affären! "Något jag behövde?" Jotack, mjölken började tryta.
Om en stund var han tillbaka och sa att denna mjölk var en present som jag ej skulle tänka på att betala!  Så bra att slippa tänka på virus !

Så gick det ännu en dag . I går hade  första veckan, av två, gällande min frivilliga karantän avslutats så nu ser jag framåt för att se vad jag bestämmer efter dessa veckor!
Om allt fortsätter som den gångna veckan så blir det mycket sovande i fåtöljen.

Blev lite rörd i dag av ett meddelande från ett barnbarn att jag skulle veta att det var enbart av omtanke om mej de ej kommer  och hälsar  på. Att de ville så gärna!

Jag försäkrade att jag var helt medveten om detta och att jag var mycket nöjd med deras beslut!
När jag var barn talades det om Spanska Sjukan men jag var alltför ung för att i dag  minnas detaljer.

Innan jag tackar Gud för denna dag och för att vi två har haft fin gemenskap och Han hjälpt mig på flera sätt så låter jag bloggen få del av några rubriker från Nyhetssidan på min Iphone!
" Ingen sitter på facit förrän stormen har bedarrat!", "Nytt krispaket till företagen",
"Bättre luft kan rädda fler liv än Coronaviruset tar" "Vårdpersonalen hyllas som hjältar",
" Matbutikerna ,krisens vinnare.Som dagen före julafton . Fast HELA tiden!"

Med detta avslutar jag dagens blogg som  tyvärr mest handlat om Coronaviruset.
"Allt är stilla, ej ett ljud genom rymden svävar," sjöng  vi på ungdomsläger i min ungdom ! Så är det på Järntorget i Örebro denna lördagskväll. Nästan skrämmande tyst!
Men jag ska samtala med Jesus en stund innan jag somnar och så tänker vi på den svåra situation som vårt land och fler än vi just nu befinner os i och vänder oss till vår kärleksfulle Gud! Striden har alltid varit hård men vi VET vem som en dag kommer att ha sista ordet och medan slutstriderna pågår så har Han lovat att vara med ! "Alla dagar intill livets slut"! Underbara  löften av vår Frälsare. 
SOV GOTT!  Gud sviker aldrig! Till Honom får vi gå! Han lyssnar , förstår, och hjälper som ingen annan kan! AMEN!

 


fredag 20 mars 2020

Fredag 20 mars 2020. Spännande dagar!



I morse kom Lennart, min svärson , hit. Medan  hans bil servades fikade vi här hos mej och han , utbildad städare och teolog, tog tag i dammvippan, dammsugaren samtidigt som vi hann prata lite om både Gud och Corona.

Jag hade innan han kom blivit påmind om Lennart och hans agerande år 1990, då han blev mig till stor hjälp.
 På den tiden jobbade Lennart i en städfirma här i stan och kom hem till oss och åt lunch. Det var en rolig tid.
Georg jobbade på Studieförbundet Bilda (som det numera heter) i Linköping och kom hem på fredagarna för att på söndagar återvända till jobbet i Linköping. Ofta var han reseledare och då i speciellt Mellanöstern.

En dag i maj 1990  fick jag ett bud om att min älskade Georg hastigt hade avlidit  och tagit sitt sista andetag över skrivbordet i Linköping.

I dag när Lennart och jag ännu en gång (blir sällan numera) satt och åt den goda lunchen som Lennart i min Närbutik hämtat, nylagad och god, som alltid, i dag underbar lasagne, så kom vi att tala om rådande krisläge i vårt land och stora delar av vår värld. I TV fick vi veta att det befaras att krisen kommer att drabba många områden i våra liv!

Många människor har avlidit och några tillkommer för varje dag!

Jag tänkte på alla som hastigt mister sina kära och så var vi i vårt samtal inne på de mörka dagar då  vår familj drabbades och sorgen låg tung över vårt hem när vi plötsligt stod, som förlamade av sorg efter vår älskade Georg!

Jag talade ännu en gång om för Lennart hans stora betydelse i de dagarna.
Aldrig kan jag glömma hur han "bara fanns där". Han sa ingenting . Han lät mig sörja. Han lät mig gråta. Han försökte inte komma med "tröstens ord". Han bara lät mig just få v och han  bara fanns där. Utan ord. Situationen var ju som den var! Bara att invänta att tiden så småningom skulle göra livet lättare att leva! Mina fyra barn betydde ju mycket för mig . Kerstin och Awad bodde nära och vi träffades varje dag! 

I dag påminde jag Lennart om hans "tysta närvaro", för mer än trettio år sedan!
 Som för mig betydde så oerhört mycket.
Jag frågade om han fått lära sig på Örebro Missionsskola där han tillsammans med många kamrater fick sin pastorsutbildning.
Han sa att de fick mycket undervisning om att hantera människors sorg. "Jag vill minnas att det var pastor Sven Nilsson som höll i den undervisningen," antydde han!

Innan denna dag tog slut hände sig att ett barnbarn ringde och gjorde mig glad. När de ringer och säger :"Bed för fotbollen", eller för dem något annat viktigt så känns det så bra att få vara med. Jag
har levt så länge tillsammans med Gud och har fått se så mycket hända så jag sjunger med sångaren:" Jag KAN ICKE tvivla, jag MÅSTE tro! Gud sviker aldrig! SOV GOTT! GUD ÄR GOD!





torsdag 19 mars 2020

Torsdag 19 mars 20 20. På min kammare vid Järntorget som vanligt!

Egentligen hade jag ännu en gång tänkt hoppa över BLOGGEN men är rädd för att jag trasslat till det tillräckligt på sistone så jag nu har att ta upp den digitala tråden och återgå till det vanliga livet.

Vad oordningen beror på undrar ni, mina läsare? Naturligtvis finns bara ETT svar:" Virus Corona!" Det enda förmldrande därvidlag är det faktum att jag så gärna skriver just "CORONA!"

Alla läsare torde vid det här laget känna till Färg och Kemikalieaffären med namnet CORONA,där jag började min affärsbana i Stockholm i Januari 1943! Något som jag kom att syssla med resten av mitt liv!
 Denna dag är det  torsdag Som de flesta dagar denna vinter så har den varit kall och (enligt mig) utan sol. Jag vet dock att de som ansträngt sig med att ta en promenad har sett solen!

Jag har tillbringat mycken tid i fåtöljen med att sova !  Plötsligt var det kväll!

Jag vet att jag lovat att inte gå ut men eftersom bullarna var slut så tog jag rullatorn ochgav mig iväg till Butiken  för att inte behöva börja morgonkaffets njutning utan bulle.

Minsann, hade de inte stora påsar med Skogaholms runda, släta kardemummabullar?
Jodå, nu är morgonkaffet räddat!

Att Coronaviruset tagit flera äldre människors liv har TV kungjort för oss.

Jag har aldrig varit "bra" på det här med sjukvård så jag ger mig inte in i den djungeln utan säger  till oss alla:" Var inte rädd!" Hur var det Jesus sa? " TRO på Gud , tro också på ,mig!"
Jaa, det gör vi!

Vill gärna här be om förbön för en kvinna som jag i kväll pr telefon lovat be för och som längtar efter frid i sin själ och att hon ska få uppleva frid med människor i hennes närhet. Att Gud tar hand om de människor som är berörda!
Jag blev både förvånad och glad över samtalet eftersom vi ej talat med varandra på mycket lång tid och jag nu insåg att hon kunde ringa mig och be om hjälp i bön ! Gud älskar alla berörda!

Att få vara med om att vänner efter så lång tid minns att det finns en Gud som bryr sig och att en medmänniska på långt avstånd, som beder kan få vara med  att be om FRID för ett sargat hjärta och att vi tillsammans kan få vara med om att se hur Gud vänder allt till det bästa när vi litar på Hans löften! 
" Bred dina vida vingar , o Jesus över mig" spelar en vän ibland  om kvällarna och ringer en signal till mej och säger:" Nu spelar jag "Bred dina vida vingar" för dej. Sov Gott! Vilken hälsning att få till natten!  Sov Gott mina vänner och så ser vi framåt och uppåt och tänker på varandra i vetskap om att Gud alltid är med oss!