Hörde i går om en ung människa som uttryckt en önskan om en vän
Själv skulle jag vilja önska att min syn skulle vara bra och att hjärtklaffarna funkade som de ska!
Den gångna veckan har varit en högst turbulent vecka.
Vi talar ibland om att vi gråter "andras tårar"
Visst har jag varit med om det många gånger under mina många levnadsår men denna vecka har det varit koncentrerat kring människoöden som gjort mig så illa.
Intresserad av människor har jag varit sedan tidiga barnaår och försökt räcka en hjälpande hand när det varit möjligt.
Den gångna veckan har ibland varit mer än jag tyckt mig orka med, fast jag vet att jag inom mig har en vän som vet allt, känner till allt och är mäktig att gripa in och, som vi sjunger i sången, "han kan förändra förhållanden" SÅ många gånger jag under min levnad fått uppleva sanningen av dessa ord!
Det är semestertider och på grund av att sommaren är kort så måste även pensionärer passa på att göra små resor innan höst och vinter nalkas!
Sven och Maria kom hem från sin resa till Göteborg tillsammans med vänner!
Ulla och Lennart från Dalarna där de gästat goda vänner!
Kerstin och Awad är ute och åker med sin lilla husbil någonstans i Sverige.
Elsemarie och Lasse har det så bra och trivs i sitt hus så de njuter av det liv de har!
Den 21 augusti skulle Georg ha fyllt 93 år: Samma dag var det 71 år sedan vi i Korskyrkan på Dbelnsgatan 48 i Stockholm vigdes av vår pastor Linne' Eriksson! En glädjens dag!
Det är dagarna efter den 21 som jag menade har varit turbulenta dagar.
Om jag nu ska prata lite om mig själv så var jag i sällskap med Kerstin till USÖ och Kardiologen den 23 augusti. Ultraljud hade tidigare gjorts och nu träffade vi en läkare som var redo att operera in nya hjärtklaffar. Det talades tidigare om grisklaffar. Nu om kalv! Det är ju fantastiskt vilka möjligheter som står oss till buds. Läkaren berättade både om fördelarna med klaffbyte och om riskerna för en operation i min ålder även om det inte var helt ovanligt att det förekommer.
I går tänkte jag att det kanske vore nyttigt att gå i trappor. Att hjärtat skulle må bättre av det. Jag har ibland avstått hissen och tagit de två trapporna, vilket jag tydligen överdrivit något när jag var hos doktorn och berättade. Jag kände nu ett visst krav att stå för mina ord och Kerstin sa att nu kan du ju gå femte gången den här veckan. Som du brukar!
En envis smålänning tänker att "minnsann, jag ska nog visa!" Så jag gick två trappor ned till entre'n och samma trappor upp igen. Om det var bra för hjärtat eller inte har jag i dag försökt läsa mig till men ej fått svar. I alla fall inte ett som jag ville ha! Men med allt sjukvårdskunnigt folk som vi har i familjen så kommer jag nog att få veta!
I går och i dag 24 och 25 augusti har vår församling tillsammanshelg på Hjälmargården. Där var Georg och jag alltid med och sedan jag blivit ensam har jag varit där.
Nu är det bara jag i familjen som tillhör Filadelfia. De övriga har genom ändrade bostadsförhållanden sökt sig till andra församlingar.
Sådärja! Nu återstår att se hur lång tid det här inlägget har tagit ! Jag tittar inte på klockan utan skickar iväg det osminkat som mestadels och söker upp min sköna säng.
Tacksam för allt jag fått uppleva av Guds kärlek och omsorg denna dag säger jag GODNATT till er alla mina vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar