Ibland gråter man andras tårar, ibland gråter man för att man är ledsen för något som hänt, ibland gråter man för att man förlorat någon som man älskar och ibland gråter man för att man blir överfallen av glädje!
Dagens tårar, för min del, kan nog hänföras till det sistnämnda.
Att barnen i dag kom med födelsedagspresent för att jag var bortrest när jag fyllde 92 år och de ej då fick tillfälle att uppvakta sin gamla mamma, blev för mig en stor överraskning, som jag aldrig kommer att glömma.
Jag är ej vän med datorn i kväll och är dessutom lite sen så jag ber om överseende med mitt hastiga avslut på en blogg som kunnat bli intressant om jag inte, vilket jag befarar, hade tryckt på lite fel knappar och dessutom inte kan få in ett foto. I dag anförtrodde jag Tobias att jag har glömt hur man gör. Tre gånger hade han visat mig hur man gör och dessutom ska jag ha skrivit ner på papper tillvägagångssättet för att få ett foto från iPhone till bloggen. SORRY, SORRY! Obildbar är ordet!
Nu anser jag att av olika anledningar bör jag lämna kvällens skrivande till en ny dag gryr. En dag då förhoppningsvis hjärnan fungerar och jag kan förmedla anledningen till dagens glädjetårar!
Till dess önskar jag er, alla mina vänner, en God Natt och låt oss knäppa våra händer och tacka Gud för allt gott vi får del av! Sov Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar