söndag 23 augusti 2020
Söndag 23 augusti 2020
I dag är det söndag! Corona hindrar mig från att gå till kyrkan! iPhone sänder gudstjänster, tack och lov! Jag har varit med Hillsong om en underbar gudstjänst sittande på sängkanten ! Lyssna gärna! Nu ska jag duscha och äta lunch och efter det ta en promenad ! Det behöver jag efter att ha suttit alltför mycket i flera dagar! Jag är så glad att jag har en rullator och att hjärnan funkar så jag hittar hem! Och att jag som boende här får promenera omkring i det vackra vädret! Utforska nya områden, nyfiken som jag tillåter mig att vara! Ha en bra dag alla mina vänner!😂👍
onsdag 15 juli 2020
Onsdag 15 juli 2020. En dag som kom och gick och nu tar den snabbt slut!
Kanhända är det min höga ålder eller försämrade synen eller trötthet eller Corona eller tristess som gör att jag inte kan påminna mig något intressant om denna dag!
På eftermiddagen skulle det bli sångstund utomhus men regnmoln låg över området och kallt var det också så den blev inställd. Ska man sitta ute och lyssna så vill man inte frysa. Allra helst som vi är inne i det som kallas HÖGSOMMAR och har förväntat oss sol och värme.
Vi fick veta att vi får avlyssna detta evenemang en annan dag då solen hittat tillbaka, något som vi var nöjda med.
Jag tog en promenad i de vackra omgivningarna. Efter hemkomsten har jag sysslat med sladdar och det tar sin tid må jag säga!
När jag skriver detta så kommer osökt ett gammalt minne upp i mitt huvud.
Vårt härliga barnbarn Filip var inte född när hans morfar Georg dog men så klart talade vi ofta om honom och även om hans intresse för elektriska sladdar och dess funktion.
En dag när Filip var i 3-4årsåldern satt han en dag och lekte med att bygga hus med Lego då han plötsligt sa till sin mamma: " Mojfaj han ä inte i himlen!" Något vi så klart hade pratat om och han hade hört. " Jasså, var är han då? " sa Elsemarie. Utan tvekan kom svaret snabbt: " Haaan tjasslaj mä sladdaj!" Filip var också i den åldern intresserad. Nu är han dataingenjör med examen från Chalmers i Göteborg.
Tyvärr, tyvärr har jag ingen aning om och har ringa intresse av el anat än när jag sätter kontakten i strömkällan! Så länge Georg levde så behövde jag aldrig bry mig för han var väldigt duktig med el. och var så intresserad. Han grejade mycket på våra ungdomsläger med att fixa så elen funkade.
Mitt kunnande sträcker sig till att jag kan sätta belysning i julgranen och lyckas bra med det!
Ja så blev det som ofta så att jag blivit sömnig och går till sängen och "Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är! Vilken trygghet att få vila i vissheten att Gud älskar oss och beskyddar!
Godnatt till er alla!
På eftermiddagen skulle det bli sångstund utomhus men regnmoln låg över området och kallt var det också så den blev inställd. Ska man sitta ute och lyssna så vill man inte frysa. Allra helst som vi är inne i det som kallas HÖGSOMMAR och har förväntat oss sol och värme.
Vi fick veta att vi får avlyssna detta evenemang en annan dag då solen hittat tillbaka, något som vi var nöjda med.
Jag tog en promenad i de vackra omgivningarna. Efter hemkomsten har jag sysslat med sladdar och det tar sin tid må jag säga!
När jag skriver detta så kommer osökt ett gammalt minne upp i mitt huvud.
Vårt härliga barnbarn Filip var inte född när hans morfar Georg dog men så klart talade vi ofta om honom och även om hans intresse för elektriska sladdar och dess funktion.
En dag när Filip var i 3-4årsåldern satt han en dag och lekte med att bygga hus med Lego då han plötsligt sa till sin mamma: " Mojfaj han ä inte i himlen!" Något vi så klart hade pratat om och han hade hört. " Jasså, var är han då? " sa Elsemarie. Utan tvekan kom svaret snabbt: " Haaan tjasslaj mä sladdaj!" Filip var också i den åldern intresserad. Nu är han dataingenjör med examen från Chalmers i Göteborg.
Tyvärr, tyvärr har jag ingen aning om och har ringa intresse av el anat än när jag sätter kontakten i strömkällan! Så länge Georg levde så behövde jag aldrig bry mig för han var väldigt duktig med el. och var så intresserad. Han grejade mycket på våra ungdomsläger med att fixa så elen funkade.
Mitt kunnande sträcker sig till att jag kan sätta belysning i julgranen och lyckas bra med det!
Ja så blev det som ofta så att jag blivit sömnig och går till sängen och "Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är! Vilken trygghet att få vila i vissheten att Gud älskar oss och beskyddar!
Godnatt till er alla!
tisdag 14 juli 2020
Tisdag 14 juli 2020! I dag är det tisdag!
En del dagar ger mig mycket huvudbry. Särskilt svårt är det när man inte kan få ett handtag när man som mest behöver det!
Orsakerna kan vara många. Barnbarnen kan ha tröttnat. Andra kan tycka att jag någon gång borde kunna fatta något själv.
Nu satt "jag fast" igen. Då hände sig att en av de anställda här kom in för att påminna om en samling i matsalen. Jag satt här med datorn och jag frågade om hon kunde! Jag vet att ungdomar kan men just då var hon upptagen med annat och lovade återkomma1
Jag fortsatte mina meningslösa försök tills jag insåg att de där unga som finns i min stora familj med ett flertal jobbande just med datorer i alla fall borde få ännu en chans att ge mig ett råd.
Inget svar på telefon! Jag tog kontakt med en äldre släkting , som dock gav upp efter att ha fått veta att jag saknade lösenord. Att ge upp efter att så många gånger ha bloggat med gott resultat, passade mig inte. Jag hade både telefon och ett lösenord sedan gammalt och jag ombads av datorn att uppdatera, vilket jag gjorde genom att trycka på ett antal knappar.
Innan jag slutligen bestämt mig för det jag minst av allt ville, ringde telefon. Det var Elsemarie,
Hon får ofta del av mina misslyckade försök och många gånger har hon hjälpt mig upp på banan igen! Med bra tekniska gener efter sin pappa Georg, så brukar det vara lönsamt att vända sig till henne . Men nu hade jag bestämt att jag "ska klara av det" utan att inse att det inte skulle lyckas den här gången heller!
GUD ÄR SÅ GOD! Något som övergår mitt förstånd Jo jag hade sagt till Honom att jag förväntade mig att Han skulle anmoda en passande ängel att komma till min hjälp. Något, som jag gjort många gånger tidigare och Han vet var Han har de sina på jorden och i Himlen och många gånger har jag fått uppleva bönesvar! Att leva i gemenskap med Gud är intressant!
Nu ringde alltså Elsemarie, som vet! Hon får inte komma in till mej och vi är mycket noga med att följa givna instruktioner. "Ställ datorn på bordet utanför fönstret" var ordern. Ögonblicket senare säger hon att" nu är det klart!" Så vinkade Lasse och hon och åkte hem till sitt hus en bit härifrån.
Ja men då kan man ju undra vad jag missat. Jag hade talat om det lösenord jag haft tidigare, för alla jag kontaktat och bett om hjälp. Elsemarie visste om ordet sedan gammalt och använde sig av det!
Som vanligt! Ännu en gång tänker jag som den där fågeln säger till den lilla ängsliga gråsparven på min video: " Har du svårt att fatta?" Jag ska villigt erkänna att likheten med den ynkliga gråsparven är slående!
I telefon frågade jag vad jag gjort för fel! Hon hade ju använt mitt gamla beprövade lösenord, som jag även givit de övriga hos vilka jag sökt hjälp. Visserligen hade jag sagt att jag var inte helt säker!
Vad sa nu Elsemarie i telefon? Jo jag hade petat in lite andra bokstäver utan att tänka på att de kunde blandas med lösenordets och detta hade nu orsakat så mycket bekymmer för mig!
Nyss kom tjejen från mitt boende som lovat hjälpa mig . Hon hade slutat sitt jobb för dagen och nu behövdes hon ej för mitt datormisslyckande men hon sa Godnatt och det kändes så gott . Hon har samma fina namn som en av de minsta i vår familj !
Inte vet jag om det jag skrivit liknar en blogg men jag fick i alla fall skriva av mig lite än en gång.
Jag kommer i fortsättningen att gå tillbaka till att skriva Dagbok, enligt barnens önskan, men kommer att ha lite kontakt med bloggen också! Att läsa gamla dagböcker är ganska intressant, och jag borde ju kunna planera min tid så jag hinner med både dagbok och blogg!
Nu är jag tacksam för att jag fick hjälp så snabbt i kväll och önskar oss alla en GOD NATT!
Jag är tacksam till både Gud och människor.
I eftermiddag bjöds vi boende här, på födelsedagskaffe med tårta med anledning av
Kronprinsessan Victorias födelsedag! Under tiden visades filmen från det ståtliga bröllopet mellan henne och Prins Daniel! Så trevligt ordnat för oss!
Den planerade cykelfärden ska vaktmästaren och jag ta en dag då det är sol och sommar. I dag regnade det lite smått! Natti, Natti! Gud är så god!
Orsakerna kan vara många. Barnbarnen kan ha tröttnat. Andra kan tycka att jag någon gång borde kunna fatta något själv.
Nu satt "jag fast" igen. Då hände sig att en av de anställda här kom in för att påminna om en samling i matsalen. Jag satt här med datorn och jag frågade om hon kunde! Jag vet att ungdomar kan men just då var hon upptagen med annat och lovade återkomma1
Jag fortsatte mina meningslösa försök tills jag insåg att de där unga som finns i min stora familj med ett flertal jobbande just med datorer i alla fall borde få ännu en chans att ge mig ett råd.
Inget svar på telefon! Jag tog kontakt med en äldre släkting , som dock gav upp efter att ha fått veta att jag saknade lösenord. Att ge upp efter att så många gånger ha bloggat med gott resultat, passade mig inte. Jag hade både telefon och ett lösenord sedan gammalt och jag ombads av datorn att uppdatera, vilket jag gjorde genom att trycka på ett antal knappar.
Innan jag slutligen bestämt mig för det jag minst av allt ville, ringde telefon. Det var Elsemarie,
Hon får ofta del av mina misslyckade försök och många gånger har hon hjälpt mig upp på banan igen! Med bra tekniska gener efter sin pappa Georg, så brukar det vara lönsamt att vända sig till henne . Men nu hade jag bestämt att jag "ska klara av det" utan att inse att det inte skulle lyckas den här gången heller!
GUD ÄR SÅ GOD! Något som övergår mitt förstånd Jo jag hade sagt till Honom att jag förväntade mig att Han skulle anmoda en passande ängel att komma till min hjälp. Något, som jag gjort många gånger tidigare och Han vet var Han har de sina på jorden och i Himlen och många gånger har jag fått uppleva bönesvar! Att leva i gemenskap med Gud är intressant!
Nu ringde alltså Elsemarie, som vet! Hon får inte komma in till mej och vi är mycket noga med att följa givna instruktioner. "Ställ datorn på bordet utanför fönstret" var ordern. Ögonblicket senare säger hon att" nu är det klart!" Så vinkade Lasse och hon och åkte hem till sitt hus en bit härifrån.
Ja men då kan man ju undra vad jag missat. Jag hade talat om det lösenord jag haft tidigare, för alla jag kontaktat och bett om hjälp. Elsemarie visste om ordet sedan gammalt och använde sig av det!
Som vanligt! Ännu en gång tänker jag som den där fågeln säger till den lilla ängsliga gråsparven på min video: " Har du svårt att fatta?" Jag ska villigt erkänna att likheten med den ynkliga gråsparven är slående!
I telefon frågade jag vad jag gjort för fel! Hon hade ju använt mitt gamla beprövade lösenord, som jag även givit de övriga hos vilka jag sökt hjälp. Visserligen hade jag sagt att jag var inte helt säker!
Vad sa nu Elsemarie i telefon? Jo jag hade petat in lite andra bokstäver utan att tänka på att de kunde blandas med lösenordets och detta hade nu orsakat så mycket bekymmer för mig!
Nyss kom tjejen från mitt boende som lovat hjälpa mig . Hon hade slutat sitt jobb för dagen och nu behövdes hon ej för mitt datormisslyckande men hon sa Godnatt och det kändes så gott . Hon har samma fina namn som en av de minsta i vår familj !
Inte vet jag om det jag skrivit liknar en blogg men jag fick i alla fall skriva av mig lite än en gång.
Jag kommer i fortsättningen att gå tillbaka till att skriva Dagbok, enligt barnens önskan, men kommer att ha lite kontakt med bloggen också! Att läsa gamla dagböcker är ganska intressant, och jag borde ju kunna planera min tid så jag hinner med både dagbok och blogg!
Nu är jag tacksam för att jag fick hjälp så snabbt i kväll och önskar oss alla en GOD NATT!
Jag är tacksam till både Gud och människor.
I eftermiddag bjöds vi boende här, på födelsedagskaffe med tårta med anledning av
Kronprinsessan Victorias födelsedag! Under tiden visades filmen från det ståtliga bröllopet mellan henne och Prins Daniel! Så trevligt ordnat för oss!
Den planerade cykelfärden ska vaktmästaren och jag ta en dag då det är sol och sommar. I dag regnade det lite smått! Natti, Natti! Gud är så god!
söndag 5 juli 2020
Söndag 5 juli 2020!Det skrivna försvann genom någon felmanöver från min sida!
Det digitala är jag inte bra på! Hela långa bloggen försvann i glömskans hav och jag är för trött för att börja om! SORRY; SORRY! Natti, Natti! Hoppas på en ny dag i morgon!
lördag 4 juli 2020
Lördag 4 juli 2020. Verklig Vilodag blev det!
Jo jag hade stora planer om allt jag skulle göra denna lördag. Av det stora blev blott att dagen tog slut utan att något , mig veterligt, av värde hunnits med.
Ja, det är förstås inte sant, det sista. Tiden har som ofta hanterats felaktigt! Resultatet därefter: .
Nu ska jag leverera ett kort slut på dagens små händelser så jag sedan kan gå till sänge, om inte nöjd, så ändå med hopp om att få några timmars sömn.
De sista åren vår mamma levde så kom hon till vår familj några veckor på vintern medan våren var på väg till hennes " älskade Högskulla", där hon bodde i så många år och där vi, barn och barnbarn, tillbringade fritid. Häromdagen när jag hade besök av några av min familj (utomhus och på behörigt avstånd från varandra enligt alla regler) så kom jag ihåg hur vi efter sommarvistelse, särskilt då gällande våra barn , som hade underbara somrar hos mormor i Högskulla, när vi satt oss i bilen för att återvända till vår hemort och barnens fortsatta skolgång, Ulla sa: "Nu går mormor in och gråter"! Vi övriga visste att det var sant och på den tiden hade man inte samma digitala möjligheter till kontakt, som vi har i våra dagar!
Då gällde brevskrivning och ett halvårs väntan tills vi vid jultiden skulle ses igen för att sedan invänta ännu ett halvår innan vi fick träffas i "sommarens soliga dagar" med bad i Östersjön och njuta av att vara hos mormor! Den lilla "arbetsmyran", som aldrig drog sig för besvär när det gällde att ge sin nästa ett handtag!
Så värdefulla och sköna somrar vi hade i Högskulla! Mest barnen förstås! Georg och jag hade ju vårt att sköta på hemmaplan!
Men nu tillbaka till dagens verklighet! Blåsigt, icke promenadväder för mig var det bra att vid tvenne tillfällen få ta plats i matsalen, prata en del med bordsgrannen och bli serverad den goda maten!
I dag fick vi dillkött med god sås och diverse tillbehör till lunch. Potatis och rökt skinka i kväll!
Om Corona säger jag inget i dag! Förmodligen ingen större skillnad från senaste rapporten när det gäller smittade och avlidna!
Min tröst är att Gud älskar sin skapelse så mycket och att Han kommer att ha sista ordet!
"Jag KAN inte tvivla, jag MÅSTE tro", sjunger vi i en sång.
I dag plockade jag fram ett av de kollegieblock, som jag under årens lopp skrivit och läste där om roliga saker jag gjort tillsammans med barnbarnen, de älskade, av vilka några nu själva har barn.
Det var ett sant nöje och jag tror att det vore värdefullt att i dessa Coronatider då inga besök i någon riktning får göras, använda en del av den oförväntade lediga tiden till att läsa om det jag nu kallar "FORNTIDEN"!! Må dessa block bli bevarade från översvämning o.d.
Det handlar om brev till Gud, Brev till Georg, som så hastigt av Gud blev kallad till sitt rätta hem, saknad av oss men vi vet att Gud visste vad som var bäst för honom.
Nu kom jag att tänka på vårt barnbarn Kristin,som bara var några år gammal när hennes farfar dog,hur hon en dag , fortfarande bara några år gammal, sa till mej:" Farmor ! När det är dags, då dör du!" Hon gjorde ett kort uppehåll medan hon möjligen tänkte över den föreslagna situationen och tillade tankfullt:"NÄR DET ÄR DAGS". Jag har nog skrivit om dessa lilla Kristins tankar tidigare men under årens lopp har de då och då kommit upp i min tankevärld!
Så tacksam och glad jag är för min kärleksfulla och omtänksamma familj!
Nu är det dags för sängen! Sov Gott kära vänner, som läst så här långt! Gud är god!
Ja, det är förstås inte sant, det sista. Tiden har som ofta hanterats felaktigt! Resultatet därefter: .
Nu ska jag leverera ett kort slut på dagens små händelser så jag sedan kan gå till sänge, om inte nöjd, så ändå med hopp om att få några timmars sömn.
De sista åren vår mamma levde så kom hon till vår familj några veckor på vintern medan våren var på väg till hennes " älskade Högskulla", där hon bodde i så många år och där vi, barn och barnbarn, tillbringade fritid. Häromdagen när jag hade besök av några av min familj (utomhus och på behörigt avstånd från varandra enligt alla regler) så kom jag ihåg hur vi efter sommarvistelse, särskilt då gällande våra barn , som hade underbara somrar hos mormor i Högskulla, när vi satt oss i bilen för att återvända till vår hemort och barnens fortsatta skolgång, Ulla sa: "Nu går mormor in och gråter"! Vi övriga visste att det var sant och på den tiden hade man inte samma digitala möjligheter till kontakt, som vi har i våra dagar!
Då gällde brevskrivning och ett halvårs väntan tills vi vid jultiden skulle ses igen för att sedan invänta ännu ett halvår innan vi fick träffas i "sommarens soliga dagar" med bad i Östersjön och njuta av att vara hos mormor! Den lilla "arbetsmyran", som aldrig drog sig för besvär när det gällde att ge sin nästa ett handtag!
Så värdefulla och sköna somrar vi hade i Högskulla! Mest barnen förstås! Georg och jag hade ju vårt att sköta på hemmaplan!
Men nu tillbaka till dagens verklighet! Blåsigt, icke promenadväder för mig var det bra att vid tvenne tillfällen få ta plats i matsalen, prata en del med bordsgrannen och bli serverad den goda maten!
I dag fick vi dillkött med god sås och diverse tillbehör till lunch. Potatis och rökt skinka i kväll!
Om Corona säger jag inget i dag! Förmodligen ingen större skillnad från senaste rapporten när det gäller smittade och avlidna!
Min tröst är att Gud älskar sin skapelse så mycket och att Han kommer att ha sista ordet!
"Jag KAN inte tvivla, jag MÅSTE tro", sjunger vi i en sång.
I dag plockade jag fram ett av de kollegieblock, som jag under årens lopp skrivit och läste där om roliga saker jag gjort tillsammans med barnbarnen, de älskade, av vilka några nu själva har barn.
Det var ett sant nöje och jag tror att det vore värdefullt att i dessa Coronatider då inga besök i någon riktning får göras, använda en del av den oförväntade lediga tiden till att läsa om det jag nu kallar "FORNTIDEN"!! Må dessa block bli bevarade från översvämning o.d.
Det handlar om brev till Gud, Brev till Georg, som så hastigt av Gud blev kallad till sitt rätta hem, saknad av oss men vi vet att Gud visste vad som var bäst för honom.
Nu kom jag att tänka på vårt barnbarn Kristin,som bara var några år gammal när hennes farfar dog,hur hon en dag , fortfarande bara några år gammal, sa till mej:" Farmor ! När det är dags, då dör du!" Hon gjorde ett kort uppehåll medan hon möjligen tänkte över den föreslagna situationen och tillade tankfullt:"NÄR DET ÄR DAGS". Jag har nog skrivit om dessa lilla Kristins tankar tidigare men under årens lopp har de då och då kommit upp i min tankevärld!
Så tacksam och glad jag är för min kärleksfulla och omtänksamma familj!
Nu är det dags för sängen! Sov Gott kära vänner, som läst så här långt! Gud är god!
torsdag 2 juli 2020
Torsdag 2 juli 2020. Alla dagar är inte lika !
När jag börjar gnälla och tappa modet och tillåter mig att känna mig ledsen och håglös då borde jag inte skriva på datorn. Nej då borde jag skriva i en bok i stället.
Jag ska någonstans ha de nya oskrivna böcker, som är avsedda för dagboksskrivning! Det där som jag har "för mig själv" !
Att flytta från stort till litet och dessutom inte själv vara med vid samtliga små "flyttar" är ej att rekommendera. Att dessutom flytta en del av hemmet till den LILLA bostaden och det övriga finns kvar i den stora, många mil bort.
I kväll ringde Elsemarie och uppmuntrade med Bibelord, som jag tidigare använt för att få henne att se Guds möjligheter i stället för att se på våra svårigheter.
Guds Ord håller att lita på. ALLTID! Det har vi i vår familj fått se så många gånger under årens lopp så det är lättare att tro än att tvivla
Att min syn blivit sämre och att jag ej får gå till optiker under Coronatidens framfart gör att jag just nu väljer att avsluta mitt skrivande för i dag. Jag har nära till både tandborste och säng och säger GodNatt till er alla! Något har hänt med vissa FBkontakter och inte får någon av mina experter, som finns i min familj komma hit och "kolla läget", som det heter!
Elsemarie fyllde på min tinande tålamodsreserv när hon för en stund sedan via telefon gav mig lite framtidstro genom att påminna om alla gånger jag fått se hur Gud gjort " det omöjliga" möjligt!
SOV GOTT alla mina kära vänner! Gud är god!
Jag ska någonstans ha de nya oskrivna böcker, som är avsedda för dagboksskrivning! Det där som jag har "för mig själv" !
Att flytta från stort till litet och dessutom inte själv vara med vid samtliga små "flyttar" är ej att rekommendera. Att dessutom flytta en del av hemmet till den LILLA bostaden och det övriga finns kvar i den stora, många mil bort.
I kväll ringde Elsemarie och uppmuntrade med Bibelord, som jag tidigare använt för att få henne att se Guds möjligheter i stället för att se på våra svårigheter.
Guds Ord håller att lita på. ALLTID! Det har vi i vår familj fått se så många gånger under årens lopp så det är lättare att tro än att tvivla
Att min syn blivit sämre och att jag ej får gå till optiker under Coronatidens framfart gör att jag just nu väljer att avsluta mitt skrivande för i dag. Jag har nära till både tandborste och säng och säger GodNatt till er alla! Något har hänt med vissa FBkontakter och inte får någon av mina experter, som finns i min familj komma hit och "kolla läget", som det heter!
Elsemarie fyllde på min tinande tålamodsreserv när hon för en stund sedan via telefon gav mig lite framtidstro genom att påminna om alla gånger jag fått se hur Gud gjort " det omöjliga" möjligt!
SOV GOTT alla mina kära vänner! Gud är god!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)