tisdag 4 april 2017

Tisdag 4 april 2016. Kortisblogg om en stillsam dag.

Jo det blev en stillsam dag. På mer än ett sätt. I kväll har jag kokat morgondagens soppa, tittat på TV och mår bl.a. därför så dåligt. Att ondskan visar sig i att små oskyldiga barn och många vuxna attackeras av giftgaser så de kvävs till döds. Jag vågade ej se bilderna.

Tyckte att vi hade nog med bussolyckan i går. Det som skett våra medmänniskor i Syrien i dag är långt värre.
Ibland undrar jag hur länge det ska dröja innan Jesus kommer tillbaka. Ingen mer än Gud vet när den tiden är inne.
Vi ber för de drabbade och tackar Gud för så mycket gott vi ännu upplever i vårt land. Må vi ha viljan att hjälpa de som hjälp behöver!

Vad gör man en så lugn dag, utan besök och utan någon nämnvärd mängd telefonsamtal.
Jag hade i morse två projekt mig föresvävande. Ett av dem är NÄSTAN klart. Jag jobbar så sakta, så sakta och före jobbet har jag använt mycket tid till att tänka.

I alla fall tog jag itu med projekt nummer ett. Det handlade om att reda ut en del angående min passerade 90-årsdag. Att önska pengar till en skola för flickor i Colombia var en bra ide' av ANKARSTIFTELSENS grundare Börje Erdtman, gammal bekant sedan hans tid som ungdomspastor i Filadelfia Örebro fast både han och jag med våra familjer flyttade från denna stad till andra orter i vårt land.

Nu finns det skolor, fängelser och mer därtill, som växt upp genom hans engagemang..
I dag har jag summerat insända medel och insamlade i Höganäskrukan på festen.
Jag ska skicka den slutgiltiga summan när någon hjälper mig med att ordna med tackannons både på FB och i Nerikes Allehanda. När mitt 14-åriga barnbarn gjorde insamling till Syrien på sin födelsedagsfest blev jag så glad. Killen var också nöjd och glad för att han kunnat lindra någons nöd genom sin gåva.

Känns bra för mej att också jag har kunnat få vara med och ge ett bidrag som tack för så oändligt mycket gott jag fått uppleva under mitt långa liv.
Då jag fyllde 60 år samlade vi på den festen in pengar till ett barnhem i Paraguay, där en vän till vår familj då var föreståndare. Jag fick sedan fotografi där en barnskara promenerade iklädda nya skor.
Jag kände en så stor glädje och det fotot bär jag än i dag inom mej. Barnen var så fina i sina uniformer och nya skor.
Idag gick jag igenom alla kort och hälsningar. En icke oansenlig bunt. Sände från mitt inre tacksamma hälsningar till alla .

Så blev det ingen kort blogg i kväll heller. Jag vet att vissa läser på kvällen och andra på morgonen.
Jag nyser i kväll och tänker då på att jag ett och annat år just i början av april insjuknat i förkylning ett par dagar. Nej, så klart inte detta år!!! Det står i gamla dagböcker bara så där, ni vet!

GodNatt vänner! Sov Gott! Kanske någon mer än jag mår dåligt av kvällens TVbilder från Syrien. Vi kan bedja och vi gör det i tro på Guds löfte. MOT det onda, FÖR det goda, som alltid!
Herren är min herde, mig ska intet fattas! Att lita på en mäktig Gud är det bästa jag kan göra. Gud sviker aldrig! Har i dag pratat med Kerstin, som med sin man är i Skåne och med Anna som med sin Stefan, för gott flyttat till en liten ort i Skåne och tänker bo kvar i söder.
Kan inte sända bilder i kväll heller!
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar