fredag 31 oktober 2014

Fredag 31 oktober 2014. Forts. år 1990.

Dagarna går och det är åter fredag. Som jag tidigare sagt har jag svårt att komma igång på dagarna. Ska prova med att ändra morgon och förmiddagsrutinerna lite.
Min "invandrare" kom och hjälpte mig med en del. Själv vistades jag utomhus ett par timmar i samband därmed. Sedan har jag frusit hela dagen. Tror inte att jag är ämnad för att vara ute eftersom jag trivs så bra inomhus. Kanske borde prova...

Utan att fika efter utevistelsen tog jag bussen till stan och gjorde några små inköp. Hade tänkt fika där men det där "klicket" infann sig inte. Träffade ingen kompis heller så det blev kaffe vid hemkomst i stället. Pratat med min vän Stefan i telefon. Han har bott i husvagn en tid men flyttar i morgon tillbaka till sin lägenhet igen.

Nu tar jag itu med mars månad år 1990. Som jag sagt så är jag, en tid, något detaljrik när jag skriver från min dagbok.
1 mars. Fikabesök av Elsa på fm. Lennart lunch. Johannes tyckte fiskpinnar var jättegott! Fredrik sover här i natt också.
2 mars. Bakar tårta till min födelsedag.Hämtade Georg vid tåget. Tjugo gula tulpaner fick jag.Johannes sover borta. Georg och jag en skön hemmakväll, ensamma.
Lörd. 3 mars. Jag fyller 63 år. Kaffe på sängen och presenter . Maria var i London men Sven och barnen kom och grattade, liksom de övriga familjerna. Det är roligt med födelsedagar och enkelt att träffas när man bor i varandras närhet. Elsemarie var i Göteborg denna helg.

Söndag 4 mars.Eftersom Martin fyllde 14 år på måndagen så passade vi på att ta en tur till Hovsta och så blev det födelsedagskalas igen. Sven var en av ledarna för kören "Svart på Vitt" och hade övning på kvällen så jag tog barnen med hem till mej och lämnade Georg vid Centralen.Jag älskade att ha våra barnbarn i vårt hem.
Tisd. 6 mars.Jonas och Kristian kom. " Ska du inte säga tack för att ni kom", sa den lille spjuvern Kristian, 4år. Van vid hur jag brukade reagera vid barnbarnens ankomst. Fredrik sover här. ( Hans band hade lokal i närheten och det var enklare att sova över hos oss än att ta bussen till Hovsta.)
Nästa dag besök av Socialen. " Inte särskilt trevligt", står det i min bok. Ovanligt.

Till helgen åker Bernard och Kristin till kusinerna i Hjortkvarn. Martin och Magnus hos oss. Ser Melodifestivalen. Edin Ådal, Carola står det. Minns ej. Lördagen är Georg och jag på Gamla Teatern där Musikhögskolan står för en opera. Maria hämtat Martin.
Georg packar för resa till Israel.
Vecka 11. 12-18 mars. Jag läser in en del av boken " Driven av kärlek" till en blind dam, som jag fått kontakt med via Närradion. Studiecirkel. Fått veta att vi också i sommar får hyra stugan i Figeholm, där vi bodde förra sommaren, mammas sista.

Ser i boken att jag på torsdagen bakade 170 bullar och fyra långfranska. Packade sedan och åkte tillsammans med min goda vän Doris till Kåfalla för att vara där över helgen. Tänker nu avundsjukt tillbaka på den gamla goda tiden då allt var möjligt. Då man orkade hur mycket som helst.
På fredagen ringde jag Georg klockan halv sex, innan han åkte till Arlanda och Israel.
Doris fick veta att hon fått ett barnbarn, en fin pojke. Märkte då att hon inte fattade detta riktigt. Både hennes familj och jag hade sett att det var något som ej stod rätt till med minnet. Jag sörjde över detta. Jag var så glad över vår vänskap.

Nu har 2/3 av mars gått och jag ska ta kväll. Så många minnen dyker upp när jag går tillbaka i tiden. Så många människor jag mött i olika sammanhang. Så många erfarenheter!

När jag gick hem från bussen i dag uppfylldes jag av stor tacksamhet över att få bo i detta land, att jag har allt jag behöver, härlig familj, vänner. Gud är så god och sviker aldrig! Sov Gott!

torsdag 30 oktober 2014

Torsdag 30 oktober 2014. I dag och år 1990.

På resa i Österrike. Chauffören och Georg. Detta paraply fanns med på alla resor för att enkelt samla gruppen.Röda paraplyet var samlingspunkten överallt!
Så var det torsdag igen. På måfå slog jag nyss på TV2.En rolig dokumentär. Nu blir det paus i bloggandet!
Jaha nu har det gått en timme framför TVn och jag kan fortsätta.
Slö har jag varit i dag och det enda synliga är ett kok tomat och citronmarmelad. Intet mer.

På TV har berättats om att Sverige i dag har erkänt Palestina som stat och att Israel, med anledning därav, kallat hem sin ambassadör. Vår nya utrikesminister Margot Vallström meddelade nyheten, som redan statsminister Löven gjort känd i sin regeringsförklaring häromdagen. I övrigt talades om att de båda partierna i regeringen är oense om hur många vargar vi skall tillåta oss att ha .

Nu börjar jag där jag slutade i går.
19 februari."Bjudit Kerstins familj på middag. Till banken.Haft Studiecirkel. Mikael och Magnus här i kväll. Börje m.fl. ringt. Har anmält Doris och mej till samling på Kåfalla 15-18 mars.
20 febr. "Hämtat Elsemarie vid tåget 8.40. Till cykelreparatören och hämtat Mikaels cykel.Lennart lunch. Elsemarie ,Mattias, Magnus och jag till Marieberg o handlat kläder. Magnus och Fredrik här i natt."
21 febr. "Fredrik och hans band fotograferade och omskrivna i Nerikes Allehanda i dag. Tandläkaren 8.30. Lennart lunch . Besök av Margit Ström en stund. Bernard, Kristin och Emil kom idag. Magnus och Fredrik är också kvar. Alla fick soppa och risgrynspudding till kvällsmat. Bakat semlor."
22 febr." Elsemaries kompis Annika kom i tisdags och är tillsammans med Elsemarie här på lovet. Vi tog alla barnen med oss och gick till stan. Besökte museum och Mc Donalds, där vi inte fick plats så vi köpte mat och tog med hem.

Så hämtas barnen av föräldrarna och bara Fredrik blir kvar.Socialen åter ringt om eritreanske pojken.
23 febr. Fredag. Georg hämtades vid tåget.Sedan till televerket och köpte telefon med en massa finesser(!!!!) för 385 kronor.
Nästa dag kom killen som Soc. ringt om, Johannes. Georg hämtade honom vid Centralen. Han valde att bo i Elsemaries rum." Easier in feeling" tyckte han. Det andra rummet hade diskbänk och kokplatta.

25 febr. Fixade lunch. Georg och jag åkte, som planerat till Katrineholm.Var med på gudstjänsten. Träffade Lasses föräldrar. Åkte till Floda kyrka och tittade. " Det blir fint där den 16 juni", har jag skrivit i min dagbok. Dagen för Lasses och Elsemaries bröllop var bestämd till detta datum. Johannes saker hämtades på Hotell Astoria där han bott en kort tid i väntan på att socialen skulle ordna hem åt honom.

27 febr."Till Arbetsförmedlingen .Johannes i skolan och till Eritreagruppen sedan. Till Trädgårdsföreningens styrelsemöte på kvällen. Ny finansminister i dag..."
28 febr. "Margit Ström kom och vi bad tillsammans. Hon är gladare nu. Ära vare Gud," står det.
När hon gått hem åkte jag på hembesök "och lyssnade i 2½ timme till en stackars människas levnadsöde."

Så var också februari månad lagd till handlingarna, som det heter.
I och med det säger jag GodNatt och önskar oss alla att vi ska Sova Gott.

Jag har haft en lugn och skön dag. Linn har haft tenta i 4 timmar. Hon ringde i kväll och var ganska trött.
"Herren är min herde, mig skall intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar. Godhet allenast och nåd ska följa mig.."  Dessa ord från Ps. 23 får bli dagens avslutning till oss alla.


onsdag 29 oktober 2014

Onsdag 29 oktober 2014. Husgrupp. Lite från år 1990.

Sol och 10 grader i dag. Det tog tid innan jag "kom igång". Luftombyteströttheten tar några dagar på sig innan den försvinner.
Träningsuppehåll en dryg vecka är inte så bra så jag tog barnvagnen och drog iväg dit. På hemvägen handlade jag matvaror, som jag brukar. Allt jag gör nu för tiden går så sakta så tiden rinner ofta ifrån mig.

Till den nya, lilla husgruppen hämtades jag av min vän Stefan.  Det blev en givande kväll då en del frågetecken förmodligen rätades ut. Så bra samtal , förbön, god förplägnad. En gammal sång kom just nu i mina tankar:"Mitt hjärta är mättat av Guds välbehag. Jag njuter den solklara dag." Vi talade om ondskan och dess ursprung, om kärleken och dess ursprung, om det onda och det goda och om en ständigt pågående gemenskap med Gud bland de troende är motståndet mot det onda. Hur viktigt det är att vi genom Gudsgemenskapen håller tron levande. Vi läste om hur det liv vi nu lever bara är en liten bråkdel av evigheten, som är nedlagd i varje människa, att vi alla är evighetsvarelser.

Men nu till 90talet. Jag hade avslutat min blogg den 10 oktober 2014 med januari månad 1990, så nu är det dags att börja vandra igen. Som jag tidigare nämnt så kommer jag att vara en aning detaljrik när jag skriver från min dagbok första tiden av året. Det finns en anledning till detta.

Februari började med en torsdag och där står bl.a." Fredrik sov här i natt. Georg ringde kl.6.15. Skulle till Trosa med en utställning och åka tidigt. Inga, som jag tidigare berättat om, hade bott här en tid men nu fått bostad i studentlägenhet flyttade. Fredrik till skolan. Lennart kom till lunch. Ett par besök."
Fredag 2 febr. Kerstin ringde kl.½7. Georg kl. 7. Mikael lånar cykel. Jag slipar och målar på hallen hos Kerstin. Hämtade Georg vid tåget 21.40.

Lördag 3 febr. Georg och jag handlat i Cityhallen. Matti äter med oss. Familjens tur att träffas och gratta Sven på 40årsdagen 30 jan.  På söndagen är Mikael i Laxå och spelar fotboll. Hans pappa hänger med dit.
Måndag 5 febr. står det "Bankstrejken fortsätter". Ingen aning vad det innebar. Middagsgäster.
Tisdag 6 febr. Bilprovningen. Barnvakt åt Kristian och Emil.Bakat semlor.Fredrik här. Jag åkt till Hovsta och är barnvakt. Stannar över natten.
Onsdag 7 febr. 1800 liter olja lev. Kristin till skolan. Bernard sjuk. Socialen ringt om en pojke från Eritrea som behöver inackordering.Maria kom och jag åkte hem. Krisigt i regeringen. Med Inga till Palmbohult med Riavännerna. Kom hem 00.15 och var utlåst. Fredrik sov. Jag gick till Kerstin och sov där.
Torsdag morgon sätter Kerstin en stege mot väggen och knackar på rutan till Fredriks rum så han vaknar. Jag är barnvakt åt tre barnbarn. Ulla och Lennart på Hjalmarrevyn.
Kristin och jag till Vivalla och kusinerna har så roligt tillsammans.  Jag skjutsar hem Kristin till Hovsta.

Söndag 11 febr. Ulla sjuk. Jag tar Emil och Kristian med mig till Hovsta där vi ser en fin musical:"Bara en vanlig dag" Författare: Maria. Stannar i Hovsta och firar Kristins 8årsdag.
Måndag 12 febr.Ulla bättre. Köper glasögon till Kristian.
Tisdag 13 febr. Lite vimsig i dag. Kristian här. Fredrik och en kompis här och får matsäck. Magnus skadat handen på skidutflykt.
Onsdag 14 febr. En lunchgäst. Jag deklarerar. Fredrik kom hem klockan ett på natten. "Jag satt fortfarande och räknade fram och tillbaka."
Den 15 står det i kanten:" Ska socdem regeringen avgå?" Stor debatt från riksdagen i TV hela dagen. Ser ej ut som att de avgår. Åker och lämnar deklaration på kvällen.
Fredag 16 febr. Möter Georg vid tåget 12.40. På födelsedagskaffe hos Kerstins familj. Gratulerar mågen.
Söndag 18 febr. Georg med Mattias och delar ut tidningar kl.5. Elsemarie och Lasse kom hem några timmar. Skjutsade Georg till tåget.
19 februari börjar sportlovet. Där fortsätter jag i morgon.

Nu säger jag Godnatt och ser fram emot en solig dag också i morgon. Jag är glad att det är varmt och att jag har tränat i dag. Hör några ord inombords:" Sol ute, sol inne, sol i hjärta och sol i sinne." Rester från barndomen är bra att ha.

tisdag 28 oktober 2014

Tisdag 28 oktober 2014. Kvinnoashram i Göteborg fred.-sönd.

Äpplena var nerplockade och Alfons flyttad inomhus, innan jag gav mig av till Göteborg. Jag visade en bild på Alfons på källargolvet där han tillfälligt hade dumpats av min "invandrare", som sedan cyklade iväg.
Nyss såg jag på TV att vissa platser i Sverige haft 17 grader,varmt i dag, att man hade hittat smultron och fina blommor på Öland, att man inte skulle ställa in gräsklipparen förrän temperaturen blev 4 grader. Till dess behövde gräset klippas. Något jag inte visste. Men det kvittar. Nu ska Alfons ställas i ett hörn i källaren, ren och fin som han är.

Dagen har varit mulen med ca 10 grader. Jag har varit trött och fick tvinga mig att gå till återvinningen med hjälp av barnvagnen. Jag hade också ärende till brevlådan, så det passade bra.
Annars har dagen använts till läsning av post och tidningar för många dagar. Någon träning blev det inte. Luftombytet har redan gripit mig med all kraft så jag gäspar och gäspar.
Tobias har lov från skolan denna vecka så Isak kommer inte till mej.

När min syster Ingamaj och jag kom till Göteborg i fredags så ösregnade det och mulet var det hela helgen. Jag åkte till Johannesgården, ägd av en katolsk församling, dit man också i år hade förlagt kvinnoashram. Ingamaj stannade kvar hos sin dotter Lena och hennes man.  Jag pendlade, morgon och kväll.

Det var roligt att nästan alla som var med förra året, kom också i år.  Så roligt att se varandra igen.
Ashram för alla ordnas på olika platser varje år men ibland endast för kvinnor.
Vi sjöng många lovsånger till Guds ära, bad med och för varandra, tackade Jesus för att han öppnade vägen till Gud för en hel mänsklighet. Den Helige Andes närvaro.
Avbrott allt emellanåt då god och variationsrik mat serverades. Och kaffe, förstås!!

Söndagen började med Nattvard för vår del. Ett par timmar senare var det katolsk mässa i den fina kyrkolokalen.Många besökare. Papporna var ute i den stora hallen med de minsta barnen, mammorna i kyrkan. Jag gick in till mässan och där fanns kvinnor och män i alla åldrar. Det känns så bra att dela tron med de man ej vanligtvis träffar. Gudstjänsten och nattvarden är lite olika utformad mot det vi är vana vid men Gud bor i varje människa som öppnar sig för honom och lite yttre olikheter betyder inte något för min del och säkert inte för Gud heller. Amen

Att åka taxi mellan bostaden och Johannesgården betydde att jag fick träffa många olika chaufförer. Så klart kom vi ibland i samtal också om vår tro. Någon var muslim, en annan ateist. En sa att han inte hade någon religion och då sa jag att det har inte jag heller. Det blev ett intressant samtal om skillnaden mellan att ha en religion och att ha en relation med Gud, möjliggjord genom Jesu offerdöd. Vi var båda uppriktiga och jag kommer nog inte att glömma hans ord precis när vi var framme. "Jaha, då är det så att Gud älskar människan men han älskar inte de onda handlingarna." Han hade förstått att det inte är Gud som står för det onda, som han tidigare trott. Precis så är det!

En sa att han hade sin konfirmationsbibel i bokhyllan fortfarande, fast han många gånger hade tänkt bära ner den i källaren. Vi kom i samtal om vad som hände i samma stund som Jesus dog och han frågade var han kunde läsa om det, sedan jag berättat en del. Han fick ett par tips. Jag tror det var Lukas, kapitel 22 och Johannes 17. Jag hade bibeln i väskan så det var ej så svårt.

Som fin avslutning på mitt besök i Göteborg hälsade jag på hos Filip, som nu har sitt första lilla hem i en trivsam lägenhet. Han bjöd på fika med god vaniljbulle från ett kondis i närheten. Så mysigt att sitta i det lilla köket och prata en stund innan jag sov min sista natt i Göteborg.

Precis som i Örebro fick jag åka taxi med invandrare från olika länder och fick veta en hel del om deras familjer och hur länge de varit i Sverige. Hur de trivdes med jobbet och mycket mer.
 Men o, vad klockan går. Jag måste till sängen, nöjd och glad över mina dagar i Göteborg och lika nöjd och glad över dagen som gått.
 Nu önskar jag God Natt till er alla, som läser i denna sena (?) timme. Sov Gott! Så skönt att ha en säng! Tack Gud. Jag kan ej låta bli att tänka på alla fördrivna och  ber Gud om förbarmande.
Han vill inte att det ska vara så illa bland människorna.

torsdag 23 oktober 2014

Torsdag 23 oktober 2014. Vad mer?

Uppehåll, 6 grader. I stor fart hände nu saker. Balkonglådorna tömdes och spolades ur innan "Alfons" fick en ordentlig rengöring och dusch. Nu står den i källaren och väntar på att återuppta sin tjänst nästa sommar. Vilken fantastisk hjälp jag haft av Alfons, som barnen påpassligt köpte så fördelningen av gräsklippning blev rättvis. Klok tanke!

Äpplen, Ingrid Marie, ekologiska i egen trädgård, var snart nerplockade och placerade i korgar på altan. Jag var då tillräckligt frusen för att gå inomhus till Isak. Invandrarmannen frös inte, tog sin cykel och åkte vidare. Han hjälper mig med tanke på sin mamma, säger han.
Nu är allt höstarbete klart och jag tackar Gud. Förr gjorde jag allt själv men man måste till slut inse sin begränsning och ta emot hjälp.
Nu ska jag i säng tidigt så jag hinner packa i morgon bittida och åka till Göteborg på Kvinnoashram. Jag var där förra året och det fick mersmak.

Linn ringde i dag och sa att Sebastians morfar i går kväll kom in till sjukhuset i Växjö. Han har bott många år i den staden. Linns blivande svärföräldrar kom till sjukhuset men de hann bara vara hos morfar några timmar innan han lämnade jordelivet.
Sebastian och Linn tyckte så mycket om honom. Nu slipper han lida mer.
I nästa vecka har Linn en stor tenta så hon har en del att tänka på.
Nu har jag haft besök här och jag avslutar med att säga GodNatt och Sov Gott. Nu blir det blogguppehåll i minst tre dagar. B.S.N.V. Jag har lite känning av resfeber. Som vanligt! Annars mår jag bra! 



  

onsdag 22 oktober 2014

Onsdag 22 oktober 2014. Sol en stund på em.År 1990???

Kom just hem från möte med Husgruppen. Mail från yngsta dottern, på väg hem från skolkonferens i Göteborg. "Sitter fast på ett tåg i Töreboda och verkar inte komma till Örebro förrän runt midnatt."
"Töreboda!!!! Är du vid gott mod?" Svar:" Jadå. Det är inte så mycket att välja på."

Klockan är 22.00.För min del en liten ny husgrupp i kväll.  Vi samtalade om "Guds dråpliga gärningar och berättade om Guds ofattbara ingripanden i det ena och det andra som vi och andra fått uppleva.
Hur en taskig barndom, där gossen fick smita iväg till söndagsskolan och sedan av sin far få bannor för att han varit där, som vuxen nu lever ett rikt liv i Guds gemenskap. Efter självmordförsök där "någon" tog tag i honom stunden innan han skulle slänga sig framför tåget.

Så tacksam man blir över att få se hur Gud förändrar människors liv när vi tillåter honom att utföra sin vilja. Vilken Gud vi har!

Det blev en bra dag för mej i dag. Jag har nu inte samma krafter att jobba i trädgården, som jag haft tidigare, så därför tog jag tacksamt emot hjälp från min vän, invandraren, som snabbt fick bort gamla plantor och jord, jobbande i kylan. Räfsade löv och på nolltid var allt klart. Krukorna rena och prydligt staplade i garaget till nästa säsong.   Tacksam är ordet!!!! I morgon ska vi plocka äpplen om vädret tillåter. En stund i eftermiddag hade vi solsken över staden!

Min vän Stefan fyllde år för en vecka sedan men var ej hemma då så vi har firat honom med tårta och present i kväll.

Jag fortsätter att fösa år 1990 framför mig. Kanske för att det väcker sorgliga minnen eller för att jag är trött när jag skrivit om den gångna dagen. Vet ej. Nu kom ett SMS från dottern." Nu i Hallsberg. Hemma om 40 minuter. KANON!" Jaha tänker jag och gläds över SJ. Det funkar ju!
Nu säger jag "Herren välsigne oss och bevare oss. Herren vänder sitt ansikte till oss och ger oss av sin frid. I Faderns, Sonens och Den Helige Andens namn. Amen! SovGott!  

tisdag 21 oktober 2014

Söndag 19 oktober 2014.Bra eller dålig dag? Vet ej.

Mormor ska också vara fin tyckte barnbarnen och handlade smycken i New York.
Nu kan jag i alla fall ej klaga på vädret. Visst, det har varit grått hela dagen, men varmt. Nu är klockan 21.00 och det är 15 grader!!
Dagen började med det där goda söndagsmorgonkaffet och bullen. TVgudstjänst,  så bra, från Å stiftsgård. Det var Oasrörelsen som stod för gudstjänsten denna söndag. Gudstjänsten fylld av lov och pris till Jesus, kungars kung och herrars herre!

Det var ju en bra början men sedan blev det än det ena än det andra som inte gick min väg. Futtigheter egentligen men om det blir tillräckligt många av sådana och man har en "skör" dag så... ja ni vet! "Skör" betyder att jag varit i Hjortkvarn en vecka och utsatt mig för luftombyte, något jag är känslig för.
Strunt samma! Det går över och i morgon får jag både kaffe och matgäster och då är allt som bortblåst!!

Uppmuntran fick jag av att höra Linns röst när hon ringde sedan hon och Sebastian kommit till Växjö.
För att få något att hända så satte jag igång med att baka några bullar och en äppelpaj.

På TV visar de en grupp personer frå USA, som är i Sverige för att "söka sina rötter". De skulle resa omkring och om möjligt träffa en och annan släkting.En av deltagarna yttrade:" Man känner sig hel när man känner till sin historia."
Den militära aktiviteten i Stockholms skärgård dominerar annars TVnyheterna. Hörde någon från
Försvarsmakten säga:" Här pågår någonting som inte ska förekomma i våra vatten."

 Vi har nyss bytt regering och i kvällens Agenda i TV får vi se och lyssna till finansministern i den nya regeringen. Tror inte att jag ska titta så länge. Har hört samma sak så många gånger sista tiden. Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson har i veckan tagit sjukledigt och partiet har fått en tillfällig partiledare medan  den ordinarie kryar på sig. Den nya ska utfrågas i kvällens Agenda.

Hade tänkt skriva lite mer om  90talet men det blir inget av det i kväll heller ser  det ut som...

 Nu avslutar jag med några ord ur Lina Sandells vackra sång:"Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken tröst evad som kommer på. Allt ju vilar i min faders händer..." Sov Gott!

lördag 18 oktober 2014

Lördag 18 oktober 2014. Liten kortisblogg i dag också.

Georg i samspråk med hotellägaren i Tiberias. I bakgrunden Genesarets sjö som så ofta omtalas i Bibeln.
Jag skulle visa foto från dagen som gått men glömde kameran när jag lämnade Isaks familj i kväll.
Jag tog ett foto ur "högen" i stället. Georg hann bli god vän med så många i Det Heliga Landet och denna hotellägare var en av dem. Själv har jag ett minne av en sen, mörk kväll då Georg och jag ensamma, på en affärsresa, kom till hotellet och blev nere vid stranden, i restaurangen, bjudna på "Petrusfisk". Vi var, på grund av vår sena ankomst, de enda gästerna. Minns hur det i mörkret stormade över sjön och små bibelberättelser från söndagsskolan om fiskafänge, storm mm. dök osökt upp i mitt inre.
Skönt var det att få somna på det närbelägna hotellet, trötta som vi var efter att ha åkt i hyrbil från Tel Aviv.

Men nu skulle jag hålla mig till dagen som snart tar slut. Isak och jag tog morgonpromenad. 
Familjen på väg hem från Arlanda SMSade om ankomst til Örebro. Eftersom dörrarna var larmade avstod jag från att gå dit innan de anlände.
Isak var överlycklig när han återsåg dem alla. Nu var det Elsemarie, som fick ta emot hans kyssar.
Han mår så bra när ALLA finns i hans närhet. Det syns på honom.
Roligt att Filip, Linn och Sebastian fick någon dag ytterligare tillsammansi familjen. Vi tittade på bilder och de berättade. Så bra det kändes för mig att jag hade varit där och visste vad de pratade om.

 Att låna cyklar och cykla omkring i den stora, vackra Central Park måste ha varit speciellt. Det gjorde vi inte den gången jag var där. Det var i mars och kallt. Nu hade de 20-25 grader varje dag.
De var SÅ nöjda med sin resa. Det var bara Elsemarie, som hade varit där tidigare. De bodde på samma hotell som vi bodde på när jag tillsammans med mina fyra barn firade min 85årsdag i den fina staden.

Kvällen avslutades med Tacos och jag fick skjuts hem av Linn.
En trevlig dag har tagit slut och jag säger GodNatt. Får återkomma till "forntiden" i senare blogg.
I Östersjön pågår letande efter undervattensverksamhet som befaras pågå där och försvarsmakten har haft det hela under uppsikt sedan gårdagen. Ett stort antal av "flottans män" är i arbete där.
Vi som är äldre minns att det hänt en del liknande händelser tidigare.

fredag 17 oktober 2014

Fredag 17 oktober 2014. En liten kortisblogg vid hemkomsten.

Så var den slut, den lilla semestern vi haft, Isak och jag. Det är något krångel med datorn i kväll så jag använder "paddan". Så bra att jag har flera möjligheter

Ulla körde oss från stillheten i Skrankebol till Örebro. Inte för att det är särskilt bråkigt i mitt område, men här finns ju i alla fall en och annan bil.
Jag har njutit av stillheten på landet. Så fridfullt, Lyssnade till fina CD sånger som vi sjöng under min ungdoms dagar i min församling Korskyrkan i Stockholm. Det var en lycklig tid, det också.
Jag lyssnade till sångerna och minnena strömmade på. Jag såg det ena ansiktet efter det andra för mitt inre öga. Och så klart min hjärtevän, Georg.

Just nu,förresten, är det som vanligt på fredagskvällarna, utsändning från Pingstkyrkan i Närradion med många fina sånger. Just nu hörs "Den som söker han finner, den som beder han får. Syndasmärtan den försvinner. Frid i själen du får." En sång från unga dagar.

På väq från Hjortkvarn passerade vi en större matvaruaffär där Ulla skulle handla. Jag också.
Snäll, hon som alla mina barn, fick jag inte betala mina varor. Det gjorde hon.
( Kan inte låta bli att berätta att nu sjunger en artist i Närradion den fina Psaltaren 32. Jag älskar melodin och orden i den psalmen.)

Men nu ska jag berätta om den kloka Isak. Han har hållit sig till Ulla den tid hon varit hemma.
När vi i dag fikat och hon gick mot dörren för att åka hem tänkte jag att han skulle följa efter.
Men nej! Han satte sig precis som han gör när han lämnas av husse eller matte på morgnarna.
Nu visste han att nu skulle han stanna här.

Nu ligger han på golvet bredvid mig och väntar på att vi ska gå till vila, men ännu har han inte antastat mig med sin lilla tass. Då är det bara att följa med.
Sångerna på radion fortsätter och han gillar gamla väckelsesånger tror jag eftersom han lyssnar, vad har han för val förresten!!

Halv fyra i natt, vår tid, åker de från NewYork. Då sover Isak och jag.
Nu avslutar jag min lilla blogg i kväll med orden i sången som nu hörs från radion.
"Var stilla, som en bro över mörka vatten skall jag bära dej!"
Så får vi somna i frid och trygghet som tron på Gud ger oss. Så tacksam jag är för nåden att få vandra i Guds gemenskap varje dag och stundJag fortsätter att lyssna till sångerna, nu från Brickebergskyrkan, tills jag somnar. Nu är det dags! GodNatt kära vänner!










onsdag 15 oktober 2014

Onsdag 15 oktober 2014. En kortisblogg.

I söndags åkte Isaks familj till NewYork. Ulla hämtade Isak och mej till Hjortkvarn för lite semester. Att vara på landet när man är hund är så enkelt. Skogen nära. Bara när mormor Ruth behöver motion som vi går på promenad på stora vägen. I måndags såg vi tre bilar. I går ingen,men fem hjortar åt frukost alldeles intill huset.

Klockan två natten innan plingade det till i mobilen." Landat". Jag hade önskat få detta meddelande. Somnade till slut omigen.
Måndagen hade jag bestämt till att bara lata mej,vilket jag gjorde med besked, bortsett från promenaden.

På tisdagen likaså. Bortsett från bakande av bullar, som jag fotograferade och visade på FaceBook. SÅ många gillanden och kommentarer jag fick!! Roligt att se namnen på kära
FBvänner!

I dag, onsdag fortsatte jag semestern på samma sätt, som föregående dagar. Jag bara slappade.
Med Isak förhåller det sig så att han tillbringar dagen, mest sovande, i väntan på att Ulla ska komma hem från jobbet. Då blir det fart på svansen och hans lycka är enorm.

Som jag tidigare berättat om denna vovve så är det han som säger till när det är dags att sova.
Så går de uppför trappan och han ägnar mig inte en blick. Han har inte ens tittat in i mitt sovrum.
Jag är så glad över att Ulla ersätter Matte. De båda är ju systrar. Kanske är det det som spelar in.

Ja det var inte mycket till blogg det här men dock en liten hälsning från två semesterfirare.
I morgon kommer sotaren. Det händer alltså något. Han ska få kaffe och goda bullar.

Jag har det så bra här och hoppas att tomaterna i stan inte har frusit för jag tänker göra marmelad av dem nästa vecka. Gud vakar över huset och grannen tar in posten. Jag är så nöjd och glad.
Gud är god!


S

fredag 10 oktober 2014

Fredag 10 oktober 2014.Så gick den dagen. År 1990 börjar.

Vilken härlig dag det blev i dag! Sol och värme.
Jag är "seg" på morgnarna men kom i alla fall iväg till träningen och handlade i den närbelägna mataffären på hemvägen.
Gick omedelbart till Isak, som fick vara kvar hemma i dag. Han sträckte på sig efter skön sömn. Han sover alltid bort sin ensamma tid. En liten promenad innan jag gick till tvättstugan för att stryka.
 Det var väldigt länge sedan sist och till min förfäran upptäckte jag att både stol och radio var borta. Radion kunde jag motvilligt klara mig utan, men stolen var nödvändig i dag, efter träningen. Så det blev ingen strykhjälp.

Jag gick hem, bakade bullar och en sorts kakor. Linn ringde och vi hade, som vanligt ett långt, givande samtal.Något besök på stan blev det inte.

Om två dagar åker hela familjen Hallqvist, incl. den blivande maken, på en utlandsresa. Isak och jag åker till Hjortkvarn, där han kan springa fritt i skogen så behöver jag ej ta långpromenad med honom. Jag är inte bra på det. Måste alltid ha ett mål för min vandring.

Nu är jag glad över att jag själv började skriva dagbok innan mamma slutade. Ska se hur år 1990 började. Ett år av stor glädje och stor sorg för vår familj.
Med tanke på att året blev som det blev, så kommer jag att återge de första månaderna något detaljerade.
Nyårsdagen skrev jag:" Tittar, tillsammans med Elsemarie och Lasse på Nyårskonserten från Wien.
Åt rådjursstek till middag innan Ungdomarna åkte till Katrineholm.
Georg och jag till Annandagsmöte kl. 17.00 i Filadelfia. Efter det hem och hade en skön kväll, bara vi två.
3 jan:" Georg hämtade våra kaffegäster Yngve, Erik och Eva Ydreborg."
Georg ägnade de närmsta dagarna åt att tapetsera. Bjöd in grannarna på julkaffe och spelade Monopol med deras pojkar.
Den 6 jan. åkte vi till Hjortkvarn där det vankades fläskkotlett, så god, efter den egna grisen.

Nästa dag åkte Ulla och Lennart med Georg till Linköping. Jag skrev: "Georg och jag är så ledsna över att vi måste skiljas nu när vi haft så mysigt tillsammans i tre hela veckor." Jag blev barnvakt.
Jag har alltid älskat att hitta på "sagor", spontant, med den fantasi jag begåvats med.
Så jag satte igång direkt efter att viblivit ensamma. I dagboken står det:" Jag berättade om Erik och Anders, som tipsade polisen om tjuvar och fick 5.000 kr av en tidning för detta.
"Vad skulle du göra om du fick 5.000 kr" frågade jag Emil. Han svarade:" Jag vet inte. Men om jag vann en miljon då skulle jag köpa det här huset så vi fick bo kvar här jämt."
"Trivs du så bra här?" " Jaa, de gör jag." Kan tala om att föräldrarna köpte huset och nu kommer Emil från Stockholm med sin lilla familj och hälsar på ibland och huset är i familjens ägo.
Den 9 jan hos Madeleine, en av mina "korttidsboende", sedan tidigare och som nu hade en liten son, så fin, 2 år. Ett par dagar senare var jag hos en annan tjej, som bott här en kort tid.

Den 12 jan fyllde Elsemarie 23 år och jag hade gjort smörgåstårta, som vi tog med oss och åkte till Katrineholm.
Den 14 var 5 barnbarn här hela dagen. Så roligt! 
Den 20 jan.lördag, kom Elsemarie och Lasse. De gick på stan och köpte tyg till brudklänning och Elsemarie åkte till Vintrosa, där en väninnas mamma lovat sy klänningen.Bestämde modell osv.
Den 30 jan. fyllde Sven 40 år.Jag skrev:"Till Hovsta. Maria och jag tar det lugnt. Allt är så väl förberett. Massor av folk kom dit. Sven hade gjort 14 köttfärspajer. Till dessa sallad, hembakat bröd och dricka. Jag hade bakat bullar, 4 sorters kakor och 3 tårtor.
Så var januari månad slut. Så mycket mera än det som berättats, uträttades och det blev mestadels sena kvällar.
Så tacksam jag är för att jag haft så god hälsa och orkat med det mesta av det jag haft lust att göra.
Nu är det kväll och jag ska sova sedan jag plockat bullarna i plastpåsar. Sov Gott, säger jag till er alla som läst min långa blogg.

torsdag 9 oktober 2014

Torsdag 9 oktober 2014. Raggmunk i dag. Slut på år 1989.

Varje år kom Kristin med kusiner och lussade för oss.Detta foto från år 1989.
Det var tradition att vi i advent skulle ha julbord för hela familjen. Det var så roligt att få duka fram all mat på köksbordet och sedan äta i vårt rymliga vardagsrum. Så också detta år.
I min dagbok läser jag att det var väldigt kallt i december. Den 15 dec. står det minus 25 grader. Brrr.
Den 17 åkte Georg till jobbet i Linköping. Från socialen ringde de och bad att vi skulle vara jourhem mellan 20dec. och 8 januari. Vi var nästan alltid jourhem.
Den 20 kom Elsemarie hem och Georg dagen efter.

Den 23 kom det representanter för Studieförbundet med en stor fin korg med julblommor till Georg. Han fick blommor också från andra håll. I min bok ser jag att jag är uppe till klockan 12, 1 och 2 kväll efter kväll. Spelade in band och skickade, skrev brev, ringde till människor. Bra att jag passade på medan jag orkade!
På julafton gick Georg upp klockan 4 och var med Kerstin och deras pojkar och delade ut tidningar, som de gjorde varje helg och veckoslut. Sedan tillbringade vi dagen hos dem med födelsedagsfirande för Mattias på morgonen och lunch mitt på dagen. Efter maten åkte Kerstin och jobbade och vi åkte senare till Hovsta för att resten av dagen vara hos Sven, Maria och barnen.
Följde sedan med dem till kapellet klockan 23.00 på julbön, där det sjöngs många gamla, vackra julsånger.
Stina och Raquel firade jul hos Ulla och Lennart i Hjortkvarn.
Den 29 fick vi besök av Ingamaj och Sune.
På nyårsafton gjorde Georg Pitabröd och Maclobi på palestinskt vis. Kerstin med familj, Elsemarie och Lasse var tacksamma  gäster. Vi spelade Racko och hade trevligt. Vi avbröt ett par tre timmar före midnatt. Det blev ett NyttÅr även om vi sov in det.

Så tog det äntligen slut år 1989.
I dag har jag mått bättre än i går. Raggmunk hade jag lovat att göra hos Elsemarie , Lasse och Tobias. Så blev det och jag fick skjuts hem.  Nu säger jag GodNatt och ska sova gott för att i morgon ta en tur till stan. Tacksam för en glad dag! Gud är god.
Farfar och morfar njuter av att ha barnbarnen på Lussebesök.

onsdag 8 oktober 2014

Onsdag 8 oktober 2014. Stora Riksmötet Ö 89 i Örebro.

Direkt nu till 9 augusti 1989 och det stora Kristna Riksmötet i Örebro. Vi hade kommit hem från Småland kl.2 natten innan. 
Nu blev det bråttom att ordna till det för att ta emot de fyra gäster som skulle bo hos oss. Det kom mycket folk från hela landet och vi som bodde i Örebro öppnade våra hem för att ta emot deltagare.

Det var feststämning i den stora Toyotahallen med mycket sång och musik. Örebromissionens predikantkör, där Georg var med, sjöng. En av mina kvinnliga FBvänner sjöng solo, så fint. Jag har all sång på kassettband och lyssnar fortfarande ibland till den vackra sången.
Från Indien hade Moder Theresa speciellt inbjudits för att berätta om sitt arbete bland fattiga och sjuka. Det var en mäktig kväll! Riksmötet pågick i 5 dagar.

Den 17 augusti samlades vi syskon till bouppteckning. Allt låg i den tidigare omtalade plastmappen så det gick smidigt. Mamma hade skrivit ett personligt brev till var och en av sina barn. Vi läste högt våra brev och skänkte mor tacksamma tankar.Georg kom och vi firade hans födelsedag med tårta och presenter.
Vi hade vår hyrda stuga kvar och familjen fortsatte att vara där och njuta av vistelsen i Figeholm med bad och fiske.
Måste nämna att den 3 september tog Elsemarie definitivt farväl av Örebro och flyttade till sin lägenhet i Katrineholm. I min dagbok står det:"Om ett år ska de gifta sig, Lasse och hon. Det är inte så långt till Katrineholm och tack för telefonen! Vilken härlig uppfinning!" Jag häpnar när jag tänker på att det är 25 år sedan, bara. När kom mobilen?

Den 9 sept.var det auktion i Svennevad.En obeskrivbar upplevelse för en stor del av oss, barn och barnbarn. Vi hade så roligt varje höst. Missade aldrig detta nöje! Hade fika med oss och handlade för liten summa pengar.
I oktober fyllde Maria 40 år och det var fest där med ett 40tal personer.
I dagboken ser jag hur jag höll på med studiecirklar,födelsedagar, skjutsande hit och dit, sammanträden och besök.
De "stora" pojkarna bodde ofta över här. Överhuvudtaget hade jag tät kontakt med våra barnbarn, små och större.Lilla Kristin på RSÖ för operation igen.

Ulla och Lennart hade hela sommaren en gris, vilken slaktades den 4 december. Läser om detta i dagboken:"Jag vispade blod. Margit och Kurt var med och hjälpte till bl.a. med att passa Kristian.  Stina och hennes väninna, Ingrid, hade lovat att komma när grisen skulle slaktas. De kom och tog  hand om det mesta jobbet med att göra korv och steka köttbullar mm. Ulla och Margit gjorde leverpastej, jag gjorde blodpudding och kokade palt. Den blev ej bra så den fick hönsen!! " Det måste ha känts svårt för mej, som alltid varit förtjust i blodpalt. Det gjordes mycket annat gott också.

 Den grisen var så trevlig som husdjur. Följde efter Ulla ner till stora vägen och brevlådan och överallt, så det blev lite tomt och tråkigt när den var borta. "Men det går ju inte att både äta kakan och ha den kvar", sägs det ju.   
Hösten gick och jag deltog ibland i Närradion, vilket ledde till ännu fler kontakter. Svårt att få tiden att räcka till ibland.
Nu är jag snart framme vid Lucia och det tar jag i nästa inlägg.

I dag har vår förre och den nya statsministern haft sina sista debatter i riksdagen. Känns konstigt att efter 8 år vänja sig vid bytet, men det är kanske bra med ombyte.
I kväll skulle jag ha varit på husgrupp men har haft en "dålig" dag i dag så jag orkade inte. Har sovit mycket i dag och ska göra det nu igen. Låt oss alla sova gott! Amen!



 

tisdag 7 oktober 2014

Tisdag 7 oktober 2014. Berättelsen om mamma fortsätter.

Mamma med sitt äldsta barn, Helge.Här tittar de på ett gammalt söndagsskolkort.
Helge var noga med att varje fredag ringa till mamma. Till stor glädje för henne. Hon var stolt och glad över sin son.
Yngsta barnbarnet Elsemarie trivs tillsammans med sin älskade mormor.
I gårdagens inlägg hade vi hunnit fram till mammas sista dag i sitt "kära Högskulla", som hon kallade sitt hem, där hon bott i 48 år.
Stina ringde efter ambulans för att ta mamma till sjukhuset i Oskarshamn denna tisdag, 25 juli 1989.Läser i min dagbok: Efter ambulansen åkte vi i vår bil.  Mamma blev inlagd på sal K,avd.6. Fick dropp för att hon var så uttorkad och 2 flaskor blod a'400 ml. Efter det blev hon så pigg och skojade senare med personalen om att de borde ge henne mera dropp för att hon mådde så bra då.
Georg och Mattias åkte hem.
 
Jag stannade kvar och sov i en extra inställd säng. Stina hade natttjänst och tittade in i sjuksalen ibland. Åkte på morgonen hem för att sova.
Mamma togs till röntgen för ultraljud. Kräktes likadant som dagen innan. Åt  ingenting. Fick senare på dagen, av en läkare, veta svaret på ultraljudet. "Du har cancer i levern, Alva." Jag satt vid mammas säng och hörde. Mamma reagerade omedelbart med dessa ord: "Då dör jag." "Nejdå, du ska komma hem till Stina igen, "sa läkaren och förklarade hur de skulle göra.( Jag har skrivit något om att leda gallan, men jag är fullständig idiot vad gäller sjukdomar och människokroppens funktion så, ja ni förstår!) Vad som störde mig oerhört var frågan varför mamma måste få veta detta. Vi i familjen förstod ju att slutet var nära och överläkaren hade sagt till Stina att det inte fanns något att göra.

Mamma slöt sina ögon precis som att "nu är det klart.Jag ger upp."
På kvällen kom IngaMaj. Hon och jag avlöste varandra mellan säng och fåtölj och Stina, som vakade även denna natt, tittade in då och då.Jag åkte hem med Stina men kom tillbaka med Georg på förmiddagen.
Mammas, sedan många år goda vän, Borghild kom med vackra blommor och mamma klappade henne på kinden men orkade inte säga något.
Från Örebro kom Kerstin och Mikael på eftermiddagen. Mikael var ej med på mammas 90årsfest men ville träffa mormor Alva en sista gång. Han blev något illa berörd av att se henne sjuk men kände det bra att han ändå fick hälsa på  henne. (Nästa dag tog han bussen hem till Örebro.)
 Kerstin stannade kvar hos mamma över natten.
Från Göteborg kom Vidor, Birgitta, Nathalie och Raquel. Nästa dag åkte alla hem utom Kerstin, som stannade hos mamma ännu en natt.
På söndagseftermiddagen den 30 juli  och fram till kvällen satt Georg, Stina och jag vid mammas säng.
Stina och jag höll hennes händer i våra och talade om för henne hur mycket vi älskade henne.
Andningen blev allt svagare och klockan 22.08 upphörde den helt. Vi läste tillsammans ett Bibelord och tackade Gud för mammas rika liv och för allt hon givit av kärlek och omsorg.

Jag har nu, tillsammans med er bloggläsare, följt mammas sista dagar. Den lilla Stockholmsflickan, som kom till fosterhem i Småland, som "ensamkommande", helt utan familj. Så ville jag visa att hon inte lämnade jordelivet ensam utan hade både Gud och många, många med på sista färden.
Jag är medveten om att bloggen blev väl lång men ville ge mamma den tiden. Så här, skulle jag också vilja avsluta mitt jordeliv när den dagen kommer.
Nu önskar jag oss alla en GodNatt.   

måndag 6 oktober 2014

Måndag 6 oktober 2014. Mera Småland 1989.

Martin och  Magnus ska nu åka till bussen i Fårbo och sedan till  Örebro och sina kompisar. Mattias kommer till Högskulla.
Åter till år 1989. Efter 22 juli skrev inte mamma själv i sin dagbok men Stina, IngaMaj och jag skrev i hennes bok, som  hon själv skulle ha skrivit, så jag mixar nu från mammas och min bok.
Den 22 juli åkte Georg och jag till IngaMaj och Sune i Karlshamn. På väg dit lämnade vi Martin och Magnus vid bussen i Fårbo. De bytte sedan buss i Norrköping för att ta sig till Örebro.
Vi fortsatte vår färd söderut och hämtade Mattias vid en buss i Oskarshamn, dit han anlänt från Örebro och tog honom med till Karlshamn där vi stannade till nästa dag, söndagen.

Måndag 24 juli står det att mamma till kvällsmat åt havregrynsvälling vid köksbordet. Den natten sov jag hos mamma.Anders med familj åkte hem. Så mycket de hade jobbat med hus och tomt.
 Arrendatorn , Henry med fru Anna, kom med tårta och annat gott. Mamma tackade dem för lång, fin vänskap och sa ett sista farväl. Hela tiden fullt klar i tankar och ord.

Tisdag 25 juli är mamma yr "men ack så klar i huvudet", står det i min dagbok.
Äntligen har vi nått fram till den dag hon hade tid beställd hos doktorn.
Hon kräktes mörk vätska och mådde inte alls bra. Grannarna, i mellanhuset, Margareta och Göte kom  och hon fick tillfälle att tacka dem för  vänskap och all hjälp hon fått, samt säga adjö till dem.

Mamma trodde att vid läkarbesöket skulle Stina få ett intyg och sedan få tjänstledigt för vård av henne,
samtidigt som hon in i minsta detalj gjorde sig redo för att dö. Hon var ivrig med att virka klart mitt överkast, bad mig ta fram sitt lilla"skrivbord",en plastmapp, där hon förvarade sina få papper, för att ta en sista översyn och ytterligare slänga allt som inte behövde sparas. tittade igenom sina garnnystan, "kastade på" två nya sockar där hon använde "restgarner"i olika färger och varje stickning fick rätt antal ränder och färger, som stämde." När jag är död, ser du, då kan Stina fortsätta och sticka klart med det här enfärgade garnet."
Så kunde ytterligare något barnbarnsbarn få ett par sockar! Hon arbetade och tänkte hela vägen.
 
 Jag väljer att nu avsluta dagens berättelse om mamma, för att fortsätta i morgon.
Denna dag har det blåst kalla höstvindar. Jag har haft matgäst, som tog Isak ut på promenad och skjutsade mig till träningen.Fick en blåsig promenad på hemvägen.
Plockade fallfrukt och fikade hos Elsemarie och Lasse. Nu är dagen snart slut.

Nyss ringde Ulla för att säga godnatt. Hon berättade road att hon just nu har en son, Kristian, på väg till Tokyo, en annan, Emil, byter just nu plan i Chicago på väg till Los Angeles. Om jag minns rätt sa hon något om att en hade dagtid, den andre nattid.Jag har glömt siffrorna! Båda reser inom jobbet. Vilka tider vi lever i!!!

GodNatt till er alla bloggläsare. Sov Gott! Gud är god!
 
  

söndag 5 oktober 2014

Söndag 5 oktober 2014.

Mamma med sina fyra barn. Helge, Ruth, Ingamaj och Stina.Vi saknar IngaBritta som dog två år tidigare.
Jag går direkt till mammas dagbok den 16 juli." En underbar söndag. Alla mina älskade barn varit hemma och mina älskade Elsemarie, Lasse och Raquel. Må Gud välsigna dem alla. Jag känner mig så dålig. Kanske var det sista gången. Gud allenast vet när han ska hämta mig hem. Tack mina älskade barn för all kärlek ni givit mig!"
 Nu kommer jag att återge berättelsen om mamma ur hennes egen  dagbok. Lägg märke till hur hon "hängde med"!
17 juli:"I dag gör Georg vinden i ordning. Så åker dom till stan och köper en skomakarlampa. Så har dom varit här och satt kakel kring spisen. Så kommer min kära Margareta hit varje dag med ett strå smultron. Jag har sovit mycket dåligt i natt men vi fick ett härligt regn. Tack Gud, för att du är så god!
Tisdag 18 juli:" Jag har så ont i ryggen.Legat ibland. Ruth har också ont i ryggen sedan hon slagit sig i dag men ändå lagar hon mat. Stina hos Ingrid och tvättar. Georg lägger sista hand vid vinden. Sätter upp lampor osv. Margareta kommer hit varje dag. Så snällt av henne.

Onsdag 18 juli:"I dag har jag legat på fm.Mådde illa.Så kom Kristina, Kent och barnen. Kristina hos mig i natt.Georg och pojkarna varit till Blå Jungfrun i dag."

Torsdag 20 juli:"Georg hämtat Stina, som vakat i natt. Hennes bil är på verkstad. Så kom Sture och hälsade på. Så kom Lena, Rene', Anton och Tilda. I natt har jag sovit gott på en ny sömntablett. Lena sover hos mig i natt."

Fredag 21 juli:"Georg snickrar och hjälper till allt vad han kan. Lena och Rene' hjälper till innan de åker till Öland på eftermiddagen och vi är åter vårt vanliga gäng. Så kom Anders med familj sent på kvällen."

Lördag 22 juli:" I dag har Ruth och Georg åkt till IngaMaj och Sune i Karlshamn. Anders snickrar i källaren. Stina sköter hushållet. Så fick hon hem sina möbler i dag. Så kom Birgit och Evy hit en stund."

Det var det sista hon skrev i sin dagbok. En dryg vecka senare hade hon fullbordat sin stund på jorden.
Nu fortsätter jag ur min egen dagbok men det får bli i nästa inlägg.

Dagen som gått har varit så varm och fin. Inte kom jag iväg till kyrkan men är så tacksam för TVgudstjänsten från Linköpings Domkyrka och en god predikan i Närradion från Brickebergskyrkan i Örebro. En predikan om vikten av FÖRSONING. Vår relation till Gud var bruten men återupprättades genom Jesu försoningsdöd och därför är vägen till Gud "öppen, fri", som pappa sjöng när jag var barn.
Så tacksam jag är att jag får tro på denna verklighet. Guds kärlek är så mycket större än vi kan fatta.
Nu önskar jag oss alla en god och fridfull natt under Guds beskydd.

lördag 4 oktober 2014

En rolig lördag 4 oktober 2014.Åter till Figeholm 1989.

Här står en stolt Georg i Stinas kök och visar upp denstora gäddan för en förvånad mormor, som sitter vid fönstret.
Denna lördag började med att Kerstin, Elsemarie och jag möttes på Vasa konditori. Jag ville ej anta Kerstins erbjudande om skjuts då jag behöver använda benen. Det tog exakt en halv timme att promenera till fiket. Bakelsen låg och väntade och så blev jag serverad kaffe innan pratet började.
Det är så nu för tiden att alla har väldigt bråttom. Kommunikationen sker ofta genom SMS.
Att då ostörda få sitta och prata på ett kondis (Elsemaries stamkondis den tid hon gick på Musikhögskolan.) är avkoppling och mycket av värde meddelas.
Efter det, besök på banken och i flera affärer. "Bara titta, inte köpa", som gatuförsäljarna i utlandet brukar säga. En och annan mindre affär blev det väl.

I förväg vet jag hur besök på stan tillsammans med Elsemarie blir. Väl ute på gatan dyker det upp vänner och bekanta, en här och en där. Kramar och samtal och ömsesidig glädje över sammanträffandet.
På kondiset träffade vi f.ö. Sören Alnehill, pastor i Salem, Borensberg på 70talet.

När det gäller den andra dottern, Kerstin, så blev det i dag, som så ofta, att vi träffar arabisktalande människor och för dessa, att träffa en svensk kvinna, talande deras språk, därtill gift med en palestinier
innebär det att de skiner upp och man ser glädjen i deras ögon. Det är likadant när vi är utomlands.

Men nu till Högskulla år 1989. I mammas dagbok 6 juli kommenteras fotot ovan: "Så kom fiskarna hem med två stora gäddor. Den ena vägde 8½ kilo, den andra 3½. Det blir fina middagar." Här är jag åter frestad att skriva, som i går:" Det var en gång"...
Mamma skrev:"Georg och Lennart jobbar för fullt. Det snickras och hamras i huset."
Den 8 juli var en "härjig dag" med långväga besök av en familj, 5 personer.
9 juli står det:" I natt har jag varit dålig.Har svår värk i magen.Ruth här hela dagen. Stina i Göteborg."
10 juli:"Stina fått hjälp med en garderob. Ruth och Georg åkt hem med Petter och hämtar Martin. ( Det fanns en del att ta av. Min anm.) Så kom en familj från Falköping och hälsade på."
11 juli:"Georg målar lister. Alla håller på och jag har min värk, som vanligt.
Ruth och jag varit hos Ingrid i Fårbo."
Här vill jag berätta lite om den färden. Vi var borta ganska länge. Mamma sa adjö på ett speciellt sätt till alla vi träffade. På hemvägen bad hon att jag skulle stanna till vid "Kraftstugan", där Inez bodde. Det började bli kväll och det förvånade mig att hon inte ville åka direkt hem. " Hon har  varit så snäll mot mej",sa mamma. Vi gick in där och mamma tackade henne så innerligt för all vänlighet hon visat.
Jag förstod att det var sista avskedet och att det var angeläget för mamma att få säga de varma orden.

12 juli:" Georg snickrar allt vad han kan. För övrigt är här rörigt." Två personer kom sent på kvällen och stannade till nästa dags eftermiddag.
14 juli:"Lennart komit tillbaka. Sent på kvällen kom Magnus och Martin från sjön med en gädda. som de fiskat upp alldeles själva! Stina gör i ordning på övervåningen. Jag haft svår värk i ryggen i dag.
Ruth är här varje dag."
15 juli:"I dag har jag varit mycket dålig. Legat hela dagen. Har en olidlig värk i ryggen.Georg och Lennart gör klart på vinden. Så kom Helge och Karin."

Nu avslutar jag för i kväll. Som ni säkert förstår så har det fällts en och annan tår medan jag skrivit. Att vara medveten om att vara med på mammas sista färd i livet utlöser många känslor!

Nu är jag tacksam för en fin dag och fortsätter mitt skrivande i morgon.
Tänker på mammas livsvandring och avslutar med Psaltaren kapitel 16, vers 8:" Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja han är på min högra sida. Jag skall inte vackla!" Amen!

fredag 3 oktober 2014

Fredag 3 oktober 2014. Omväxling denna dag. Lite om år 1989.

Spela monopol var ett nöje när kusinerna Petter, Mattias, Bernard och Jonas träffades.
Dagen började med kaffegäst, fortsatte med träning, besök av barnbarn, som tog långpromenad med Isak, besök av dotter. Vi åkte till Maxi och handlade en del.När  hon skannade sina varor så tog hon också med det jag köpt. Det är så där de gör, mina barn. Alla fyra så generösa och jag känner mig så privilegierad och tacksam. Efter Maxi fikade vi. Ulla åkte hem till Hjortkvarn och jag fick en ny kaffegäst. Han var trött och behövde få lite vila och vi samtalade en del om dagen som varit.

Så blev dagen och nu ska jag skriva lite om år 1989 då Georg och jag firade midsommar i Figeholm.
Tydligen åkte vi sedan till Örebro igen några dagar.Lördagen den 1 juli står i min bok att Georg tog med sig barnbarnet Mattias och åkte till Mjölby och hämtade Elsemarie och Lasse, som avslutat sin "tågluffarresa" till Grekland. Georg var så omtänksam och tyckte att de inte skulle behöva fortsätta med tåget till Örebro när han med bil kunde se till att de snabbare kom hem.Det jag nu ska återge från min dagbok kan låta skrytsamt, men jag skriver för att visa mig själv att "det var en gång".
"Medan Georg och Mattias är i Mjölby tvättar jag, bakar bullar, 2 sockerkakor, finska pinnar, gör en köttfärsrulle, handlar jordgubbar och grädde.Så kom de. Vilken glädje!" Precis så står det i boken.

Två dagar senare åkte Elsemarie och Lasse till Vallersvik där de, liksom förra sommaren, skulle stå för sång och musik, samt barnaktiviteter på ungdomsgården tillsammans med ett team.
Samma dag tog Georg och jag med oss Magnus och Petter och åkte till Figeholm och vår lilla stuga.

Mamma hade efter vintern inte kunnat flytta hem till "sitt kära Högskulla" för där pågick totalrenovering och ombyggnad, utan hade bott kvar hos Stina i Figeholm, men enligt mammas dagbok så flyttade Stina sina prylar till Högskulla den 27 juni, med hjälp av flera vänner.
Den 28 juni står det i mammas dagbok:"I dag skall också jag flytta och följa med inventarierna till vårt nya hem." Nästa dag skrev hon:" Här är så vackert men jag är så dålig. Orkar inte vara uppe."
När vi installerat oss i vår stuga den 3 juli och gick den lilla biten för att hälsa på mamma såg vi hur dålig hon var men lugnades med att hon hade en tid på sjukhuset för undersökning snart.

Nu visste mamma att vi skulle stanna hela sommaren och hon uttryckte sin glädje över detta med orden:"Jag har räknat dagarna tills ni skulle komma." Stina var ju fullt upptagen med städning av sin lämnade lägenhet och att ställa i ordning i det nya hemmet. Nu fanns vi där. Varje morgon gick Georg till sjön och tog sitt morgondopp halv 6, gav mej kaffe på sängen och efter frukost gick vi till mamma och Stina. Georg hade fullt upp med att fixa ett och annat med huset. Jag ordnade med hushållsbestyren och pratade med  mamma, som blivit så liten och tunn. Hon hade så ont i ryggen och jag minns att hon STOD när hon virkade på mitt överkast.För mamma gjorde alltid klart det hon börjat med. Till skillnad från en viss dotter, som gärna "väntar till i morgon".

Ulla och Lennart kom också för att hjälpa till med att få klart med allt i "nybygget". Georg och Lennart isolerade vinden, slipade golv och uträttade en hel del annat. De hann också med att ta en fisketur i båten som fraktats dit från Örebro. I nästa inlägg ska jag visa resultat från en sådan fisketur.
Nu ska jag avsluta med att berätta att vår nya statsminister i dag tillträtt med alla sina nya ministrar  och i regeringsförklaringen räknat upp massor av bra saker som skall utföras under den nya mandatperioden. Själv är jag både nöjd och tacksam med tillvaron så jag tar regeringsskiftet med "knusende ro".
Nu tackar jag Gud för denna dag och ska strax sova. GodNatt alla vänner!

torsdag 2 oktober 2014

Torsdag 2 oktober 2014. Omväxlande dag. Lite 1989.

Morfar och Farfar Georg gillar att prata med de två äldsta barnbarnen Födda år 1972.
Dagen var mulen men varm.Fick på morgonen kaffegäst. Vi läste ur bibeln kapitel 14 i Johannes evangelium som börjar med Jesusorden:"Edra hjärtan vare icke oroliga, tro på Gud,tro också på mig!"
Precis vad som behövdes. Vi bad tillsammans om frid från Gud, om hans ledning i våra liv och fick uppleva frid och förtröstan.

Jag bakade "Danska Knasbollar" för att ta med till min vän Margareta som skulle få besök i dag.
Jag fick skjuts dit och vi hade som alltid så trevligt. Jag blev bjuden på en härlig svamppaj till lunch.
Vi trivdes, skrattade och pratade om allt möjligt och tackade till sist Gud innan vi sa farväl och bestämde att vi snart skulle mötas igen. Margareta är 97 år gammal, jag 87. Vi ska snart ut och resa, var och en på sitt håll, till Stockholm och Göteborg. Vi anser att vi bör resa medan vi orkar.

Sonen kom och hämtade några av mina hallonplantor för plantering i familjens trädgård.
Efter det tog jag en kasse äpplen med mig och gick till min syster, som gör mängder av äppelmos, energisk som hon är.
Nu går jag till år 1989 och juni månad.I mammas dagbok läser jag:14 juni:" Varit på läkarstation men utan resultat. Får äta tabletter för min ryggvärk."
17 juni:" Mått illa i dag. Har vilat en stund." 18 juni:" Känner mig inte bra, är sjuk i hela kroppen."
20 juni:"Jag varit mycket dålig på förmiddagen."

Den 22 juni åkte Georg och jag till  stugan,  som vi hyrt av arrendatorn i Högskulla, på den för mig välkända bondgården, där familjen Olsson i min barndom residerade. Kändes så bra.
I nästa inlägg får jag berätta mer om vår sommar i Figeholm.
Nu säger jag Tack för i dag till Gud, som ger av sin frid när oron vill gripa människor.
Tacksam går jag till nattens vila. Sov Gott, vänner!

onsdag 1 oktober 2014

Onsdag 1 oktober 2014. Sol varje dag.

Dagen började med dammsugning. Jag har ju städhjälp via kommun och brukar inte dammsuga själv. Det gick dock bättre än jag kunnat tro. Fick ej kontakt med min städhjälp i tid. Får bli en annan dag . Det är tjejsamling här i kväll. Kerstin lånar lokal för att träffa några arbetskamrater. Hon bjuder på jättegod fisksoppa. Jag kom nyss hem från husgruppens samling och har ,smakat av soppan. Perfekt!

Kerstin och hennes man har byggbestyr hemma hos sig. Så roligt med någon mer i köket här. Jag säger ibland att jag skulle vilja ha ett hembiträde, som gjorde det tråkiga och jag fick syssla med det roliga. Så kändes det nu.

Kerstin var med mig till doktorn i dag. Jag hade fått kallelse för att kolla hjärta och blodtryck. Nu fick hon lyssna på blåsljuden i mitt hjärta. Två läkarkandidater fick också lyssna.
Blodtrycket är alltid högt när jag är hos läkaren men är lägre när jag är hemma enligt utförda prov.


Nu är klockan 23.00 Det är 7 grader ute och tomaterna hänger gröna kvar. Vet ej varför de ej har blivit röda i år när det varit så mycket sol. Kanske jag sådde för sent. Vet ej! Är i alla fall glad att det ej är köldgrader.
I kväll skriver jag på "paddan". Nu gick alla hem. Kerstin lämnade så mycket gott kvar. Hon är liksom de övriga av barnen så generös, som jag tidigare sagt. Gud välsignelse dem, skulle min mamma sagt och så säger jag. Om mamma får jag berätta mer nästa gång.

Nu säger jag GodNatt och Sov Gott så ska jag se om jag kan skicka iväg denna lilla blogg.