lördag 27 april 2019

Lördag 27 april 2019! Visst är det roligt att ha vänner som tittar in ibland!

Med en uppväxt i ett hem där det ofta kom någon och hälsade på känns det både roligt och naturligt när någon ringer och säger:" Är du hemma?" Mestadels är jag det och någon kommer för en pratstund och vi tar en kopp kaffe tillsammans. Så har det alltid varit och jag trivs med det.

I vår lilla by med tre hus och fem familjer med flera barn infann sig människor av skilda slag!
Det var "Åljohan" som sålde strömming från lådan på cykeln, Dricksbilen, som åkte runt och försåg oss med svagdricka i "femliterskutting", som flaskorna kallades . Man kunde också köpa läsk av chauffören men det hade inte vår familj råd med så det fick stanna vid köpet av svagdricka , som kostade sjuttiofem öre för fem liter. Pant behövdes ej för man bytte bara flaska varje lördag.

En och annan "försäljare", smutsig , hungrig och trött  kom och sålde skosnören  sytråd, sy  och knappnålar och lite annat krimskrams. De bjöds på mat och kaffe och kanske hade vi råd att köpa några hårspännen eller säkerhetsnålar!

Någon representant för Jehovas Vittnen  kom ibland. Dessa bjöds på kaffe men några affärer blev det inte.
 Sotaren, som visste allt om stora världen och pratade med mamma som om hon också var införstådd med världsläget, skrapade sotet av ringarna på järnspisen med sina svarta fingrar men kunde ej få kaffe då spisen måste vara kall vid sotarens ankomst.

"Kaffegubben" kom varannan vecka och sålde kaffe i halvkilopaket!
Brödbilen kom och sålde kakor och annat kaffebröd. Den bilen kom bara sällan och köpingens bagare kunde fortsätta att baka och sälja bröd som vanligt. Stora, runda limpor för femtio öre.

I Baptistkapellet var det ofta möten. Ibland kunde någon sångarevangelist stanna två- tre veckor och sjunga och predika om Jesus. Många från den lilla köpingen och från landsbygden kom till kapellet och  många blev frälsta och döpta. Dessa s.k. "tillresande evangelister" bjöds på mat i olika hem dagligen. Också i vårt hem tog vi emot dessa intressanta matgäster.

"Men nu Ruth får du väl avsluta", ropar en röst från jag vet inte var!
Som så ofta blev det inte som jag tänkte när jag BÖRJADE skriva.

Att dagen i dag blev en ljus och trivsam dag beror till stor del på att jag fick besök av min väninna Rebecca. Vi har levt lite olika liv och har en hel del att berätta för varandra! "Varje själ har SIN väg att gå" sjunger vi i en sång. Visst är det sant och många smärtans tårar följer med de händelser som vi upplever under resans gång medan vi sjunger:

"Gud har ej lovat att vi ska få, ha bara sol och himmel så blå! Att vi ska slippa bördorna här. Slippa all möda, alla besvär!
MEN som vår dag är Kraft skall vi få! DET har Gud lovat ge oss ändå! Ljus på vår vandring, hjälp i var strid! Att vara med oss NU och ALLTID!"

Nu blev det kanske lite si och så, som så ofta med mitt bloggande men jag mår bra av att skriva lite  när jag nu en gång gett mig in på dessa marker och jag tror att ni som läser har överseende med en som är glad över att finnas till och som har en önskan att få vara med när vi bär "varandras bördor", som det står om i Bibeln.

Sov Gott, mina vänner! I morgon är det söndagsmorgonkaffe i vardagsrummet och så TVgudstjänst!



fredag 26 april 2019

Fredag 26 april 2019. Sjuk eller inte sjuk! Det är frågan!

NÅGOT är det som är fel i alla fall. Jag ska få komma till min läkare nästa vecka. Säger som Filip "Vi kan fjåga mamma och hööja vad hon säjjej" när han inte ville göra som jag sa.
Nu är det dags för mej att höra vad min läkare säger!

Länge har jag känt mig lite "halvdan". Olika småkrämpor dyker upp lite hur som helst. Och när som helst.  Men jag "funkar" ändå rätt skapligt vad gäller huvudet även om jag visst märker att minnet ibland har sina luckor.  Men nu ska vi vara glada.

Häromdagen fick jag en vänlig tillsägelse att skriva tidigare på dagen då jag inte är trött. Denne bloggläsare hade upptäckt det jag själv länge varit medveten om.
De sena bloggarna gör att jag förminskar och förkortar så innehållet blir lidande.
Jag sneglar mot sängen i stället för att ägna mig åt det jag ska skriva.

Just nu är timmen sen och jag nöjer mig, ännu en gång, med att endast berätta om dagen.
Tid var beställd hos hårfrisörskan. Färdtjänst för att ta mig dit också.
 Vädret var strålande och jag försöker att använda benen så mycket jag kan så jag tog promenad hem.
Köpte lunchlåda i min Närbutik samt en extra låda med färska grönsaker! Så jättegott och så behändigt !

Kristin kom och vi satt på Balkongen och fikade med Svens goda bullar. Jag är så tacksam för att han kommer och lägger goda bullar i min frys för jag har inte bakat varken bullar eller kakor på länge men jag drömmer om att få ork nog att baka någon dag.

När Kristin gått hem gick jag till sängen och sov länge.  Det är just detta ständiga sovande som gör att jag säger att något är fel för att sova onaturligt mycket  på dagtid är inte naturligt!
Inte för mej i alla fall! Jovisst, jag vet att jag är gammal, lever på övertid måhända.

TV meddelar att det är torrt i markerna och skogsbränder förekommer över hela landet. På tisdag är det Valborgsmässoafton och brasornas kväll. I flera kommuner har man bestämt att inte tända någon våreld den 30 april detta år.  Nog säkrast!

För många år sedan satt jag en Valborgsmässoafton tillsammans med Georg och  hans resegrupp i ett flygplan  på väg till Arlanda från en resa i Mellanöstern. Jag minns hur fantastiskt vackert det var att från flygplanet se flera "majbrasor" vartefter vi reste genom landet. Då var det normalt aprilväder!

Märkligt nog är jag trött trots allt sovande under dagen. Tobias  ligger sjuk i feber och måste stanna hemma från jobbet i dag.

Nu säger jag GodNatt till er alla mina vänner! Är så tacksam till Gud för att han är så god och aldrig sviker.
I dag ringde min "nyupptäckta" kusin! Vi är goda vänner och tycker båda att det hade varit roligt om vi träffats tidigare i livet. Vi pratade länge. Hennes mamma och min mamma hade samma mor men ej samma fäder.  Hennes liv har kantats av många problem, som jag sluppit undan!!
När jag kommit hem från Island i juni ska döttrarna och jag åka dit och hälsa på och uppmuntra lite.
Som jag sagt tidigare: "Livet är inte rättvist".

Nu är det dags att tacka Gud för dagen som gått och för hans aldrig svikande kärlek till sin skapelse.
Sov Gott, mina vänner! Gud är god!!!
 

tisdag 23 april 2019

Tisdag 22 april 2019. Härlig SMS kommentar från mitt barnbarn:" Jag ska spela tills jag dör!

Själv ganska omusikalisk är jag så imponerad av min familjs musikalitet och säger det (ibland med ett stänk av avund, fast det märker de nog inte) När jag i dag kommenterade ett av barnbarnen fick jag detta meddelande:" Jag ska spela tills jag dör! Kan inte vara utan det! Kram!

Så klart blir farmor glad och minnen dyker upp.  När den nu i orkester spelande redan som 6-åring började spela och jag hade förmånen att på dagis hämta och följa med till Betels musikskola för övning. Den minsta lilla fiolväska man kan tänka sig bar hon högtidligt och lycklig redan då. Vi åkte buss in till stan och jag minns hur en och annan log när de såg den lilla flickan med den lilla fiollådan. Med det intresset vid den åldern anade medföljande farmor att det inte var tillfälligt. Därför kändes det gott i farmors hjärta att i dag få denna hälsning då jag skrivit att jag är så glad för att hon är musikalisk och kan spela i orkester!  Att ha fått följa med HELA vägen är av oskattbart värde för en gammal farmor, som nu har nöjet att få ta en fika med Kristin emellanåt. Vi håller fortfarande ihop!

Om att resa och komma hem igen,tycker jag inte! Innan jag ger mig iväg har jag resfeber. När jag kommit dit jag ämnade mig trivs jag så bra så jag vill inte åka hem. 
Resfebern gör åter sitt inträde och jag anländer åter till den plats som jag lämnade och jag vill inte komma tillbaka. Inte just DÅ.  
Nu ska allt bli som det var FÖRE resan. Men det blir det inte. Jag VILL inte komma hem för jag hade så trevligt borta och blev uppassad och lärde mig att smita undan sysslor som jag i ett tidigt skede erbjudit mig att utföra.  Jag tog ledig tid.
Det värsta är ändå inte de nu sagda sanningarna utan jobbet med att packa ur resväskan!Så har det alltid varit!

Nästa gång bär det iväg till Island! Spännande värre. Jag har, tack vare min reslystna man och mina barn varit ute och rest en del. Inte så konstigt när man fått leva så länge! Tack Gud!
Nu gäller det att hålla sig på hemmaplan för undvikande av resors konsekvenser!
 
Det är inte bara det där med resfeber och uppackning av resväskan utan också att jag utöver resfeber FÖRE resan, vid ankomsten till  bestämmelseorten drabbas av besök av Jon Blund i två till tre dagar. Då är jag så sömnig och får tvinga mig att se pigg och glad ut!
Resans sista dagar blir resans bästa!
Så kommer jag hem och vem står där och väntar som om han skulle vara avlönad? JO, JON BLUND!
Så kommer två tre dagar då jag bara vill sova. Men tiden därefter är underbar och jag kan berätta om allt roligt som resan bjudit på!

För att, som vår hulda moder lärde oss, vara sanningsenlig så skulle jag kunna ta ett foto  av min fortfarande OUPPACKADE resväska sedan gårdagen. Men jag avslutar i stället med en liten rolig historia och önskar er alla GOD NATT!  I morgon blir en ny dag om Gud vill !

Om ni läst den här förut så meddela mig så jag inte upprepar den alltför många gånger. Men de där minnena av barnbarnen njuter min generation av att få återkomma till. Igen och igen och igen!

Filip vägrade att somna. (Kanske var han inte trött men det var mormor). Filip säger:" Vi kan fjåga mamma och hööja va hon säjej! " "Filip, det VET jag. Hon säger att nu måste du sova!"
Han är tyst en stund innan han ser mig i ögonen och säger sakta:" JAHA! å då jöj inte ja dä!"
Sov gott mina vänner! Vi ber för våra syskon på SriLanka, som så hårt drabbats av ondskan. 
GUD har dock sista ordet! En dag ska det visa sig. Till dess är vi med i hans arme'! 
MOT DET ONDA!  FÖR DET GODA! 



måndag 22 april 2019

Måndag 22 april 2019. Annandag Påsk!

Planer för kvällens blogg var storslagna tills jag insåg att jag själv inte är i  kondition att överhuvudtaget syssla med skrivande av vad slag det vara må. Därför blir det som det blir.

Dagen började bra med fika i vardagsrummet vid halvsjutiden tillsammans med Filip.
Det är NU jag skulle fortsätta med att skriva om denna dag, som långt ifrån är slut för bloggläsare och andra ,men tyvärr är den ett avslutat kapitel för min del då min kondition ej tillåter några ytterligare ansträngningar denna innehållsrika dag. Samlar till morgondagen!

Sängen står där och ropar mitt namn och jag har borstat tänderna och är klar för natten.
Sov Gott mina kära vänner och familj. Om en halv timme tror jag mig sova för att förhoppningsvis i morgon bittida tacksam vakna till en ny dag efter en natts god vila! Jag vilar under Guds, den Högstes Beskydd, som alltid!  Det bästa som finns! Gud har varit med hela dagen och sviker inte när vi ska sova!!! "Herren är min herde, mig skall intet fattas." Plocka fram Bibeln och läs 23 psalmen ! Amen!

Söndag 21 april Påskdagen 2019!

Paddor och datorer är för tillfället ur funktion! Nu har jag bara iPhoneatt lita till!                                                     Klockan är 17.08 ! Alla har fått
Mellanmål av Lasse! Påskens kock! De som ätit mellanmål spelar nu fotboll på den görstora tomten! Linn sover! Jag skriver. Elsemarie är ute i skogen och springer! Hon badade i havet i morse!                           I kväll ska viäta grillat lamm och potatisgratäng! Nu kommer Linn och berättar att hon sovit som en sten och nu vill ha varmkorv innan hon ger sig iväg till trädgårdens fotbollsplan. Lasse levererar mellanmål till alla! Jag njuter i solen Här sitter Linn och jag på ljugarbänken i solskenet och inväntar Elsemaries återkomst. Ha en  fin kväll!


torsdag 18 april 2019

Torsdag 18 apri 2019. Omväxlande dag



Min andra dag i Onsala!
Elsemarie och Lasse bjöd mig att åka med till Botaniska Trädgården! Det var länge sedan jag var där!
Så mycket vackert att njuta av! Både Else-Marie och Lasse har påsklov så de hade tid med mig! Soligt och fint väder var det och vi njöt ifulla drag! Våren är i antågande och om någon vecka tror vi att de flesta träd är gröna.
Vi fikade i solen och promenerade omkring.
På hemvägen åkte vi till en stor Handelsträdgård i Fjärås och där fanns allt man kan önska för att idka trädgårdshanterig. Vi köpte en del fröer och plantor och tog sedan sikte på Onsala!
På vägen dit stannade vi och köpte Rödspätta och Remouladsås, något som av Lasse vid hemkomst tillsammans med fantastiskt gott potatismos serverade som dagens rätt!

Han är suverän på att laga mat den mannen och dagens måltid var inget undantag!

Denna torsdag är inte vilken dag som helst. Nej det är en minnesrik dag. År 1972 kom Elsearie och jag tillsammans med pappa Georg, som ännu ett par veckor skulle guida grupper, som ville se Det Heliga Landet där Jesus en gång vandrande omkring före sin himmelsfärd.

Samma dag som vi anlände föddes ett vackert barn i Jerusalem! Georgs och mitt första barnbarn! I dag fyller han 47 år!
 Hans föräldrar bodde, när Mikael föddes, i Betania nära Jerusalem och medan Georg fortsatte resan genom landet med den för honom nya gruppen som vi hade med oss från Sverige så bodde Else-Marie, då fem år gammal, och jag i  Betania! Efter ett fåtal dagar kom Kerstin och Mikael hem från BB och vi fick fyra veckor tillsammans. (Sista två veckorna följde vi med Georg på en ny gruppresa.)
Det kom en del släktingar, vänner och bekanta för att gratulera och beskåda det vackra barnet!

I dag har vi ringt och gratulerat Mikael, som i tidig barndom tillsammans med sina föräldrar flyttade  till Sverige.
Nu har han familj med fru och tre fina barn.
De firar hans födelsedag i sitt sommarhus i Skåne!

Eter den goda middagen känner vi nu för att gå till nattens vila. Vi har  haft en jättehärlig dag och är så nöjda.  Nu ser vi fram emot påskafton då vi hoppas på att vara några fler kring matbordet.
Vädret ska enligt tv vara strålande i helgen. Här är så fridfullt och vacker är omgivningen så det är för mej en härlig avkoppling.







måndag 15 april 2019

Måndag 15 april 2019. Notre-Dame brinner och hela Paris sörjer!

Jaa,den stora Katedralen, som byggdes på 1100-talet brinner och enligt TV nyss så kommer den att brinna ner.  Dagens stora nyhet.
I morgon åker jag bort för att fira påsk. Vid min ålder är det faktiskt bra att den möjligheten finns för man har nog med att överleva en dag i taget.  Visst märker man av åldersförändringarna och att då få chansen att åka bort några dagar och bli uppassad och få äta mat som man själv ej lagat är verkligen något man mår bra av. Jag tar paddan med mig så skriver jag lite på den.

Tog en promenad i dag då jag kände att benen hade stort behov därav!

Jag lägger mig nu och trotsar yrseln. I morgon hämtas jag till tåget av Tobias. Då kommer han upp och hämtar både väskan och mej och jag slipper att ensam ta mig ner till gatan.

Nu säger jag God Natt till er alla.  Han vakar över oss, var och en! I sin stora kärlek!


söndag 14 april 2019

Söndag 14 april 2019. Hoppet får inte slockna!

Vilket hopp? I detta nu
 gäller det, för min del, hoppet om att en dag komma ihåg hur jag en gång lärde mig att skanna foton och påminna mig hur jag då gjorde. Att kunna föra över foton från min iPhone till bloggen!

Eftersom jag även i kväll misslyckas med detta och ingen hjälp just  nu finns att tillgå så blir det att återigen  skriva utan att få med foto.  I morgon ska Tobias komma och hjälpa mig. Så gör vi, som i sagan om  gumman som bakade limpor och först när de var i ugnen såg att hon glömt att lägga i  jästen, öppnade ugnsluckan och slängde in den efteråt! Så slänger jag in foton i bloggen!

I dag har inget hänt mer än ett och annat telefonsamtal. I går hände så mycket mer!
Klockan 13.00 kom Elsemarie och Lasse. Jag hade varit i Närbutiken och handlat bullar och kakor för jag har inte samma lust att baka som jag haft tidigare. " Men mamma, finska pinnar hinner du göra" sa Elsemarie och minsann, fick hon mig att göra en sats sådana.

Att syskonen skulle komma klockan tre hade förtäljts mig. De hade inte grattat mig på födelsedagen sa de.  Så kom de med  underbara tulpaner. Sven hade bullar med sig, förutom en nygräddad stor, grov limpa, som jag i dag smakat på. Jättegod! En fin födelsedagstårta och paket.
Ett paket var oerhört tungt och jag trodde mig förstå att det innehöll papper till min skrivare då jag länge pratat om att jag inte var i takt med utskrivningen av mina bloggar. Att tänka på döden utan att dessa fanns utskrivna på papper var ingen behaglig tanke.

"Vad tror du det är i paketet", frågade någon. Glad svarade jag att det var papper till min skrivare.
"Men öppna paketet då", blev uppmaningen! OK, jag öppnade. Vid åsynen av vad som doldes under papperet brast jag i gråt och vartefter jag såg innehållet fortsatte jag att gråta en stund.

Aldrig kunde jag tro att jag skulle få en så fin present och att  ett stort bekymmer nu var borta.
Nu grät jag glädjetårar av högsta kvalite'.
Den översta boken var daterad år 1918 och pärmen ett stort foto på mej själv.
Jag fortsatte min upptäcktsresa och fann mina bloggar från år 2012, 13, 14, 15, 16  och 17. Inalles sju böcker.  Detta var en så stor och underbar överraskning så jag finner ej ord för min förundran och min glädje.

Hur hade detta gått till? Jo Chalmerskillen, Filip, hade fått veta att det gick att beställa på andra sidan Atlanten och sedan, om jag fattat rätt, hade man hjälpts åt, sedan jag lämnat ut mitt lösenord, som Filip så där i förbigående frågat efter ifall han möjligen skulle kunna hjälpa mig med de många utskrifter som ej var gjorda. Nu kommer tårarna igen! Vilken grej! Att det kostar mycket pengar förstår jag men deras generositet är så stor och mina fyra barn gladdes med mig!
Varje "pärm" ett stort foto på mig i någon rolig situation.

Vi fikade med Svens bullar, finska pinnar, havrekakor och tårta. Jag kände mig något omtöcknad må jag säga! Nu har jag överblick och kan i kommande bloggar lägga till sådant som måhända borde ha funnits med från början!

Det är nu jag återigen inser min brist på kunnande vad gäller det digitala. I min iPhone finns ett foto, som nu borde ha kommit med i bloggen. Jag radade upp alla sju exemplaren på soffan i vardagsrummet, fotograferade dem och förhoppningsvis kommer detta foto att snarast visas i bloggsammanhang.
I övrigt har under dagen bestämts att jag tar några dagars semester i Göteborg och stannar där över påskhelgen. Att jag från Gud fått flera vardagsbönesvar gör mig både glad och tacksam.
" Han vid min sida går " får bli kvällens sång. Minns ej fortsättningen men sjung om ni kan !

I kväll har i TVs Agenda talats om de barn som vistas i läger i Syrien och annorstädes, många föräldralösa, sedan föräldrarna dödats efter att ha  valt att gå med i destruktiva rörelser utomlands.Nu ska barnen tillbaka till de länder varifrån de kommit! Oj så  illa medfarna de är!
 Det talades också om massmord av främst kristna, men också av andra minoriteter, som under lång tid pågått i Irak!
Ibland undrar man vad som ytterligare ska hända innan Jesus kommer åter och allt blir honom underlagt! "Trygg jag är, trygg jag är, innesluten i hans famn" fortsätter vi att sjunga därför att det är sant! Natti, Natti, mina vänner!

 

lördag 13 april 2019

Lördag 13 april 2019.. Det finns olika slags tårar att gråta!

Ibland  gråter man  andras tårar, ibland gråter man för att man är ledsen för något som hänt, ibland gråter man för att man förlorat någon som man älskar och ibland gråter man för att man blir överfallen av glädje!

 Dagens tårar, för min del, kan nog hänföras till det sistnämnda.
Att barnen i dag kom med födelsedagspresent för att jag var bortrest när jag fyllde 92 år och de ej då fick tillfälle att uppvakta sin gamla mamma, blev för mig en stor överraskning, som jag aldrig kommer att glömma.
Jag är ej vän med datorn i kväll och är dessutom lite sen så jag ber om överseende med mitt hastiga avslut på en blogg som kunnat bli intressant om jag inte, vilket jag befarar, hade tryckt på lite fel knappar och dessutom inte kan få in ett foto. I dag anförtrodde jag Tobias att jag har glömt hur man gör. Tre gånger hade han visat mig hur man gör och dessutom ska jag ha skrivit ner på papper tillvägagångssättet för att få ett foto från iPhone till bloggen.  SORRY, SORRY! Obildbar är ordet!

Nu anser jag att av olika anledningar bör jag lämna kvällens skrivande till en ny dag gryr. En dag då förhoppningsvis hjärnan fungerar och jag kan förmedla anledningen till dagens glädjetårar!
Till dess önskar jag er, alla mina vänner, en God Natt och låt oss knäppa våra händer och tacka Gud för allt gott vi får del av! Sov Gott!

 

torsdag 11 april 2019

Torsdagen 11 april 2019. Kall men trevlig dag!

Dagen kom och gick och jag förblev inomhus.
Hade, som så ofta, vilda planer på en dag då det skulle hända saker. Vad hände?
Jo kom plötsligt ihåg att sista samlingen för studiecirkeln om åldrandet skulle äga rum just i dag.
Bäst att hänga med " until the bitter end" tänkte jag och gick dit. Jag hade inte varit där på två veckor så jag skämdes lite för det, men att stanna hemma sista gången gick ju inte an. Jag hade läkarbesök och annat de två föregående veckorna. Det gäller att prioritera även för en pensionär.

I dag gick jag innan det var slut för även då hade jag en tid att passa. Det blåste och jag var glad att jag bor nära Studielokalen så jag snabbt fick varmt kaffe o

Sven och Maria var på KDSmöte , i min närhet och kom upp till mig en stund för lite fika.
Solen sken och på den inglasade balkongen var det varmt och skönt. Faktiskt första kaffe stunden där för i år. Fler ska det bli!

F ick SMS om att någon ville ha hjälp i bön i en svår situation. Sådana "nödrop" är så värdefullt att få. Gud hör bön och det är en oerhört stor förmån att vi , som det står i Bibeln, får vara med och bära varandras bördor.  Så många gånger jag själv fått be om hjälp i bön och fått uppleva bönesvar.

Nu ser jag fram emot att senare få veta att Gud gripit in. Ibland får vi vänta men Gud sviker aldrig. Förr eller senare får vi se att Gud fanns där mitt i allt!
Jag påminde för en tid sedan i min blogg om att vi har att veta vem vi själva är, vem fienden, som står Gud emot är och vem Gud är!

Nu har dagen tagit slut och i morgon blir det besök hos min fina hårfrisörska, Beata!
Natti, Natti mina vänner! Sov Gott!  

onsdag 10 april 2019

Onsdag 10 april 2019. Vilken dag!!

Jaa, det kan man säga! Så fort jag rör vid en knapp på datorn så händer det saker!
Inte vill jag i onödan störa Chalmerskillen (min sista utväg vid datorkrångel) men tänka sej! I dag hade han TID och sa att jag fick ringa igen om det behövdes.
Och behövdes gjorde det!
Egentligen är det alldeles för sent att skriva nu men minnet är kort och inte säkert att jag i morgon vet vad jag gjort idag. Särskilt inte då jag varit ovanligt (med tyngdpunkt på ovanligt) lat i dag.
Frukost halv tolv fast jag hade börjat få in andra rutiner.
Inget morgonfika men sömn i fåtöljen före frukost.

Kallt ute gav ingen lust till promenad. Inga kom och vi fikade med muffins hon hade med sig.
Tänkte skriva tidig blogg men fick av någon outgrundlig anledning på TV upp en dokumentär från England sedan 80-talet. Handlade om Prinsessan Dianas liv och hastiga död. Det tog tid.
Ja sedan var det vissa saker som jag tidigare av Filip fått lära mig angående datorn, men som.  jag nu hade glömt.  Några telefonsamtal och en stor portion tålamod från Filip gjorde att jag fick allt på rätt  köl. Därför sitter jag nu här i denna sena timme. Sen beror på att jag absolut måste se Uppdrag Granskning angående psyksjuka patienter. Tyvärr kom jag in lite för sent i programmet så jag ska se det i morgon igen.

Att trösta människor som lever med olycklig kärlek är ej lätt men om man förstår och efter en tid kunnat se det helt galna i situationen, så är det lättare att vara till hjälp för den som hjälpen behöver.  Att också känna till att Gud kan förändra det som för människor ser omöjligt ut ger hopp om att det hela kommer att lösa sig på ett bra sätt.

På grund av min ovilja att sätta igång med att arbeta i morse så har jag allt mer kvar till i morgon.
Att inte "komme igång förrn halvgångs medda" var något våra morgonpigga föräldrar inte kunde tåla.

Nu fick jag så ont i mitt vänstra öga, det som jag knappast kan se med så jag ska lägga mig nu och blunda med båda ögonen och förhoppningsvis vara i form i morgon.
Jag måste iväg till min hårfrisörska i morgon. Lite lyx ser mina snälla generösa barn till att jag kan kosta på mig. Jag är så tacksam för deras omsorg om sin gamla mamma.
I dag ringde Linn från Växjö. Det är så roligt när barnbarnen hör av sig då och då!
Jag har alltid haft god relation med mina barnbarn och har från dem alla så härliga, roliga minnen, som jag njuter av att  återuppliva på gamla dar!!
Sov Gott mina vänner! I frid somnar vi och i frid vaknar vi. För Gud är med oss!
 

måndag 8 april 2019

Måndag 8 april 2019. Glädjedag!

Att vakna på morgonen, fika med en av bullarna som sonen Sven la i min frys för ett par dagar sedan och veta att i dag kommer döttrarna på besök ger en god start på dagen.
Mina barn är mig till så stor hjälp och glädje  och jag är så tacksam!
Nyss fick jag en påringning av yngsta barnbarnet, Tobias, och i dag när vi var på SCB och åt lunch fick vi sitta vid samma bord som ett annat barnbarn, Kristin, som just hade slutat för dagen och hade tid att äta tillsammans med oss.
Sedan vi kommit åter hem till mej kom dammsugaren fram  och det är så bra att de som ser normalt tar tag i sådant jag missar!

En del av dagen sedan jag blivit ensam gick åt för att sova i fåtöljen.
I kväll har jag haft långt FBsamtal med en god vän i Lesjöfors. Hasse var en av våra vänner under vår tid i det lilla brukssamhället och jag har förutom honom  en och annan kontakt kvar där och det är mig till stor glädje! Hoppas att vi kan ta en tur till Lesjöfors på vårkanten!
Så många minnen vi har från åren där.

Jag tog inte den promenad jag planerat i dag och i morgon ska det bli kallt säger de på TV.
Kalla dagar är inga bra dagar om ni frågar mej!
Nu ska jag sova några timmar. ElseMarie ringer när Lasse och hon är på väg till jobbet i morgon bittida. Då har jag sovit klart och kanske jag tar itu med något som jag lagt på hög någon vecka!!
Hoppas alltid att jag ska få" mer ork i dag än jag hade i går"!
Tänker ibland på min systersons ord om sin mamma, som liksom jag trodde att orken skulle återkomma. "Hur kan man tro att man "ska bli bättre" när man fyllt 80 år.
Månne det har att göra med vår småländska envishet? Jag har nu börjat tvivla på att jag " ska bli bättre" när jag fyllt 93 än vad jag är i dag! Tiden går fort och jag har en del kvar att göra.

Nu ska jag tala med Gud om en del böneämnen som dykt upp under dagen och tacka honom för all hjälp jag åtnjuter varje dag. Gud är god! Natti, Natti!

söndag 7 april 2019

Söndag 7 april 2019. Nu har jag en del att bita i ska jag säga!

Enligt vad jag kan se så har jag ej skrivit något på datorn sedan den andra april. Den tredje blev det av någon anledning datorkrångel ! Joodå visst kan det tänkas att jag själv gavanledning därtill. Jag trycker på en knapp här och en annan där när jag frustrerad försöker att förstå den digitala delen av en människas liv. Ett liv som pågick i ca tio år innan det på väggen i mitt barndomshem sattes upp en stor apparat med vev , som man snurrade runt ett antal gånger och fick ett svar av en ibland vänlig, ibland en ovänlig röst hos vilken man begärde att få komma till ett visst nummer, tvåsiffriga på den tiden. Två personer byttes om att svara och man blev kopplad till det begärda numret.

Efter en stunds väntan svarade någon i den uppringda telefonen och man kunde prata. Om ingen svarade så återtog telefonisten samtalet och meddelade att ingen svarade på det önskade numret.
Jag ringde ibland till någon kompis, men de flesta hade ingen telefon.
I vårt föräldrahem insattes telefon för pappas affärsverksamhets skull.

När sågverket i Brevik nära vårt hem i Högskulla brann ned fyra veckor efter att vi flyttat in i vår lägenhet i stugan med två rum och kök, för att bespara pappa att cykla fyra mil varje dag, blev pappa arbetslös. Akassa var ett okänt begrepp. Var och en fick reda upp sin egen situation. Pappa tog kontakt med firmor och cyklade omkring och sålde olika varor, som han hade i en stor resväska bunden på cykelns pakethållare. Han hade orderböcker också i den där väskan.Jag kan ännu för min inre syn se hans handstil när han efter hemkomst satt och kollade vad bönderna beställt av utsäde och en och annan lantbruksmaskin och som noga antecknades i orderböckerna.
Mamma mjölkade korna på bondgården.
Snälla människor i samhället gav oss kläder och ibland en slant.

En dag när mamma slutat mjölka kom bonden på gården till mamma och sa att en viss person hade kontaktat socialnämnden i samhället, där bonden var ledamot och meddelat att mamma och pappa behövde ekonomiskt bidrag för att vår familj ej skulle lida nöd.
Då vaknade mammas stolthet till liv och mamma berättade hur hon hade talat om för bonden att några pengar från "Fattigvården" kunde ej komma ifråga.

Hade inte pappa slitit på olika sätt för att försörja sin familj och hade inte mamma varje dag mjölkat bondens kor utöver att hon vävde mattor och sålde? Hade inte mamma låtit barnen gallra rovor och jobba i köket på det näraliggande pensionatet för att få hjälp till sina skolböcker och mat? Vad fanns att anmärka på? Hade de inte trots att pappa blev arbetslös tillsammans sökt olika slags jobb här och där för att inte ligga samhället till last.?

Jag minns än i dag, trots min då ringa ålder, när mamma kom hem och berättade för oss i familjen vad hon sagt till bonden. Jag minns att jag skämdes lite för att mamma varit så arg. Nu var det så att den som "anmält" vår fattigdom till Fattigvården var en av mammas väninnor. Säkert hade hon och ett par av hennes vänner gjort det i all välmening men se, det gick mammas "ära för när", som vi sa i Småland.

Jag har också minne hur mamma många, många år senare när pappa var sjuk och efter lång tid dog, 58 år gammal, fick besök av Röda Korset då de förstod att mamma, då utan inkomster utöver en del städjobb, hade svårt. Besökte  henne och överlämnade en summa pengar vid mer än ett tillfälle!
Hur mamma talade om detta och uttryckte sin glädje och sin tacksamhet över dessa gåvor.

Jaha, så blev det så här igen! Jag skulle skriva lite om senaste veckan. Sitter och tänker att jag kanske tidigare berättat om samma saker som jag nu berättat. Jag tror att jag skriver och skriver i rena glädjen över att Datorn gick att få i funktion igen efter dystra aningar!
Jag bad till Gud  och Filip i Göteborg i samarbete pr telefon  med Tobias i Örebro fick den att fungera!  Nu är det som det är och allt det jag ämnat skriva  är något som får skrivas i morgon! Jag vet mina svagheter men har så svårt att ta itu med dem!

I dag har Inga varit här och ätit lunch och vad vi har pratat! Nu säger jag Sov Gott och har ni läst så här långt så vill jag ge uttryck för min stora beundran för ert tålamod! Vi hörs! Osminkat skickar jag iväg det jag skrivit! Hav överseende!!!


 

tisdag 2 april 2019

Tisdag 2 april 2019. En del dagar blir speciella!

Eftersom jag är på väg till sängen så bör det bli en kort blogg i kväll!
Det har varit en dag med något trolskt över sig.  Med och motgångar har turats om att sätta färg på min dag! Solen strålade. Trevligt besök av Kristin som var här i närheten och kom upp för en fika!

Jag har svårt att bli av med den omtalade "julsjukan", som började  annandag jul och inte vill släppa taget. Men när jag i dag använde mig av ordet julsjuka så upplyste mig en dotter om att det var fel benämning.  Det är nämligen så att "det går" just nu "småförkylningar" och till den kategorin hör min snuva,hosta,nysningar, halsont, huvudvärk, nästäppa och lite andra småkrämpor!
Jag har inte allt på en gång utan lite då och lite då, försökte jag förklara men det var för sent för diagnosen var redan ställd, Bara så ni vet!!

En del TVtittande på "FORUM" om åldrandets välsignelse (?) var intressant.
Telefonsamtal från min svåger, boende utomlands var en överraskning.
Kontakt med en tjej som jag tappade kontakten med för ett tag sedan men som nu kommer att resultera i ett kärt sammanträffande hör till dagens höjdpunkter.

Jag tror att jag i går erbjöd mina bloggläsare att få vara med i förbön för en arbetsplats !
Ibland kommer bönesvaren snabbt. Så vad gäller detta så  får ni nu vara med och tacka och prisa vår store Gud som grep in på ett oväntat sätt men så tydligt att "han gör vad människor icke förmår"
som vi sjunger i en sång. Gud tar ibland underliga vägar när han vill hjälpa sina barn.
Redan i dag kom detta bönesvar på ett något ovanligt sätt! All ära till vår store Gud, som vet bäst tid och sätt att hjälpa! Han tar de vägar han ser är de bästa och vi är trygga!

Nu är jag så sömnig så jag säger GODNATT till er alla , mina vänner! Sov Gott!

måndag 1 april 2019

Måndag 1 april 2019. Inte konstigt att jag brast i gråt!

Jo det har gått lång tid sedan jag flyttade in i min nya bostad. Vissa saker letar jag fortfarande efter. För en vecka sedan skrev jag i bloggen om den där killen i Stockholm som följde mig hem  och  jag började tänka på ungdomstiden och små förälskelser innan den riktiga kom! Tanken på honom och hans högtidliga ord om "Att mötas och skiljas" ledde tankarna till Georg och jag låg en stund på natten vaken och funderade på den där dikten som han skrev till mig två veckor efter att vi sagt ja till varandra. Han 17, jag 16 år! Jag har alltid haft den inom mej och kunnat läsa den ur minnet.

Jag började fundera vart den där sidan, riven  ur en skrivbok, med de fyra verserna. skrivna med blått och rött bläck tagit vägen vid senaste flytten. Eller drunknade dikten i översvämningen i Borensberg?
Hade den inte funnits sedan dess? Men nog hade jag väl sett den bland mina viktiga minnessaker!! 

I dag när Kerstin, Ulla och Lennart kom för att bringa lite ordning i mitt hem tog Kerstin och jag  itu med en trådkorg innehållande diverse viktiga papper och anteckningar!
En del skulle in i bokhyllan och en DödaHavsrulle till prydnadshyllan!
Plötsligt fanns i en plastficka något skrivet med blått och rött bläck!
Något som fick mig att brista i gråt. Ulla och Kerstin lät mig få gråta "tills gråten gått åt", som vi sjunger i en sång.

Minnena, saknaden! Allt kom över mig! Det oansenliga papperet med den oförglömliga dikten , skriven 22 februari 1944 lyste mot mig! Min glädje blev kanske särskilt stor därför att jag haft misstankar om att den försvunnit i senaste flytten!
Nu är allt i sin ordning och jag kan somna gott!

Hur blev det med Köttfärspajen?
 Jag ville att mina fantastiska barn skulle få lite bättre mat så det blev Revbensspjäll med min Närbutiks fantastiska sallad.
Inga kom senare och fick äta av pajen , som faktiskt blev riktigt god trots att jag ej förgräddade pajskalet.
Se bara hur allt ordnar sig till det bästa!
En sak till innan jag avslutar mitt skrivande! Den där hörapparaten som en del av er bedit för att jag skulle hitta efter att den för ett par dagar sedan försvann.

I dag hittade Lennart den när han dammsög i Vardagsrummet.! Gud är god!
Nyss fick jag i telefon in ett böneämne om en arbetsplats som behöver Guds ingripande ! Bed gärna med mig om detta!
Nu somnar jag nöjd och glad över denna dag och säger GOD NATT till er alla, mina vänner! Jag är så glad över att ni finns och att ni också förstår Förbönens betydelse! Gud med oss!