Fredag 30 augusti 2019. Något omtumlad känner jag mig och det finns risk att det ej går att dölja.

Omtumlad! Ska det behöva  vara så när jag haft hela dagen på mig för att förbereda mig för att skriva  lite när klockan blivit tillräckligt mycket för att inte bryta mönstret, som jag lyckats skapa och som jag ej, trots en del tappra försök, lyckats komma ifrån.

Fortfarande har jag problem med, om det nu är glasögonen eller synen är svårt att veta men det bereder mig vissa svårigheter när jag ska skriva! Jo jag vet!  Jag borde ha gått till min optiker tidigare. Varje fredag bestämmer jag mig för att gå dit "nästa vecka".
Till slut är jag där! Sedan får det vara slut med allt gnäll gällande synen. Hoppas jag!

Nu ska jag, som i går, genast gripa mig verket an och berätta varför jag känner mig omtumlad.
Jo det har  att göra med flytten från villan för två år sedan!
För att gå rakt på sak så har jag, med viss fasa, sett en kartong i mitt sovrum. Under lång tid!
Att den givit mig obehagliga "vibbar" (hoppas att det heter så men jag har hört ungdomar säga det  så då måste det väl vara ett ord OK att använda!)

I dag  kom jag på att jag ej sett kartongen sedan Lennart i veckan städade här! Ringde och fick inte det svar jag blivit van att få, nämligen,  "jag vet inte".Kartongen placerades på min säng och jag började ta upp det kuvert, som låg överst! Innehållande ett brev skrivet av min och mina syskons morfar.

 "Stockholm den 22 oktober 1913."
(Sju år efter att mamma skickats till fosterhem, numera kallat familjehem,  hör han för första gången av sig!)
" Jag vill nu fråga dig om du skulle vilja komma hem till mig då jag nu har en så pass stor inkomst att jag ser mig i stånd att själv taga vård om dig.
Jag vill att du själv skriver ett svar genast å närslutna kortbref och säger huru du vill och du bör därvidlag ej låta påverka dig af någon annan.

Jag vet naturligtvis ej om du trifs men jag tror i alla fall att du ej förlorar på att komma hem!
Skriv genast för vill du komma så är det en del handlingar och formaliteter som måste genomgås!

Helsningar från den som du förr i verlden kallade pappa!
Din mors vistelse är mig absolut obekant! Ej heller vill jag att du skall hafva det minsta med henne  att skaffa!
Jag läste och läste! Och tänkte!  Nu var mamma efter att i 6 års tid bott i en bondgård där hon först efter att skolans lärarinna insett att hon hade det svårt och genom kommunens försorg flyttats till ett nytt och bättre hem, ännu ej fyllda 15 år, i en situation där hon själv måste besluta om sin framtid.

Jag tror att jag i  tidigare blogg berättat något om det här.. Dock ej återgivit något om brev hon fått från sin "far"!

Jaha så blev det som det blev ännu en gång. Jag återkommer i nästa blogg med att berätta hur en 15- åring ensam fattade sitt beslut om flytt eller icke!

Sov Gott, mina vänner! Tänka sej att jag ej varit ute på hela dagen! I dag ber jag särskilt innerligt för en äldre man som drabbats av en svår  åkomma! Var gärna med och bed om helande!!!

Torsdag 29 augusti 2019! En "lättjefull" men betydelsefull dag!

Jag tar " konen vid hornen", som Georg skämtsamt ibland sade! Betyder att lika bra att sätta igång med något som ska göras utan att "dra ut på tiden".

Om jag inte tar en liten  promenad runt kvarteret t.ex.så känner jag det som om jag är på väg att bli "insnöad"!  Att vara inomhus en hel dag ger tillfälle till många tankar. Ganska intressant kan det vara om det inte sker alltför ofta!

Dagen i dag var tänkt att startas med en promenad.  Varför det ej blev så vet jag inte!
När ingenting runt omkring mig hände efter det obligatoriska telefonsamtalet med  Elsemarie som ringer från bilen på väg till sitt arbete i Göteborg! Ibland ringer hon inte och då vet jag att hon har annat att tänka på med det ansvarsfulla och intressanta jobb hon har. Jag är så tacksam för min fina relation med de mina. Även när dagarna går utan att vi talats vid så vet vi var vi har varandra!

Gårdagens blogg handlade om bråd död. Även denna dag har det talats om död.
En kvinna, 18 år gammal har i dag i Stockholm  skjutits till döds. Tre unga kvinnor döda på lika många dagar! Det är förskräckligt.

Att vara med på det godas sida betyder att samarbeta med Gud och DET är något högst intressant !
Men inte alltid så lätt! Men vem har sagt att det skulle vara det?
Jesu ord medan han ännu vandrade på jorden "Och se, JAG är med er alla dagar intill tidens slut" tror vi på.  Förresten hur skulle jag, som nu är 92 år gammal och från min barndom, och hela livet , fått se det ena efter det andra av sanningen i hans ord kunna annat än känna tillit till Gud!

Då är jag trygg hela vägen ! Ibland får man vänta lite men SVIKER gör han aldrig!
Det där att vänta har nog för de flesta av oss kristna stundom haft lite svårt med och jag tror att OM vi hade lärt oss den läxan lite bättre så kanske vi både mått bättre och fått se mera ske!

Men ack nu är det väl dags att prata något om dagen.  I en tidigare blogg skrev jag om en ung man som "lever farligt" . Någon som jag aldrig har träffat men som jag lovat en av hans vänner att bedja för!
Under några dagar har den lilla skaran av förebedjare  utökats något och vi är nu fast beslutna att här ska vi hålla ut i bön tills livet ändras för den till synes utslagne!
Våra förböner betyder mycket!
Jag har tidigare berättat om hur jag har varit med om att gråta "andras tårar" vid många tillfällen och fått se hur Gud har förändrat förhållanden. Visst har det ibland tagit sin tid ! MEN, som jag gång på gång skriver: "GUD SVIKER ALDRIG!"

"Lita på din Gud, han är nära! Över alla djup vill han bära!  Fadershandens kraft  aldrig sviker!
 Ljuvliga säkra tro!" Så sjöng vår älskade pappa med sin starka stämma och vi barn bar den kören med oss ut i livet! Minnen som aldrig bleknar!

I dag har varit en "tårarnas dag" för den unge mannen och hans familj! Jag har aldrig träffat någon av dem men jag förenar mig med de vänner som ber och som litar på GUD! Inte alltid gråter jag som jag i dag  gjort,   men jag bara överväldigades av tårar när jag tänkte på den svåra situation  som är för handen  och vi ber att Guds vilja ska ske!  Och Guds vilja är att göra något nytt och förblivande!

När jag i dag satt här och bad tänkte jag på hur Jesus ibland lämnade sina lärjungar  och i ensamhet bad till sin Fader " i det fördolda" (som det står i Bibeln) och kom tillbaka till sin lilla grupp med förnyat mod.

Ja så blev det som det blev också i kväll
Nyss fick jag foto på dottern på Västkusten som nyss tagit sitt kvällsdopp i havet.
Jag kan ej låta bli att minnas och längta till de där ljumma sommarkvällarna i min barndom då vattnet var så behagligt varmt och vi badade i mörkret . Jag måste nog också!!!!!

Natti, Natti mina vänner! Sov Gott! Gud är god och det gör mig både glad och tacksam!

Måste berätta om mina två yngsta barnbarn ! Först får jag ett SMS från Tobias. "Hur mår du mormor?" Jag talade om att jag mår bra! Ve mig om jag inte kan säga så!!!!
Så kommer, på väg hem från jobbet, Kristin!  Vi fick en lång innehållsrik pratstund till ett glas saft! Kristin har en helt underbar katt, som heter Sussie! De där två älskar varandra och det är fest när de möts igen! Vi pratar både om katt, jobb och om Gud. Hon läste så fina bibelord som hon hade i sin iPhone! Vi litar på Gud båda två och då finns det alltid något att prata om!

Onsdag 28 augusti 2019. Skön och intressant sommardag i sällskap med döttrarna!

Så är jag i diket igen! Alldeles för sent för att skriva blogg! Ändå envisas jag!
Tja, ska sanningen fram, så är det väl som vanligt så att jag ej vet hur mycket jag kommer ihåg av händelser om jag väntar med att skriva.

Så här blev den underbara sköna sommardagen!
Att döttrarna kommer en dag i veckan känns tryggt. De kommer till förmiddagskaffet.
I dag hade Ulla sin Lennart med sig. Ni vet, han som är utbildad städare och nu pensionär. Han tycker om att, efter kaffe och en pratstund bli lämnad ensam för städningen!

Så vi gick till slottet och tittade på en underbar utställning. Jag hade läst om den men kunde ej i mina vildaste fantasier föreställa mig vidden av den Jag passar på att tala om att sista dagen är på söndag.
Jag är tacksam
att döttrarna envisades med att ta mig med på  promenaden dit!
Trevliga och kunniga guider fanns på varje avdelning. Gav upplysningar och svarade på frågor!
På måndag börjar inpackning av utställningen och långtradare kommer för att ta allt till  sydligare länder!  Då ska jag gå ner till slottet och titta . Fick av guiden veta hur det i stort sett går till vid det tillfället men vill se med mitt högra öga, som ändå funkar ganska bra!

Kerstin gick in på restaurangen och beställde var sin salladstallrik åt oss. Kyckling, räkor och olika sorters grönsaker! SÅ gott!
Tog oss sedan till en affär på Storgatan där vi ännu en gång köpte lammkött och Kerstin fick tillfälle att prata lite arabiska med killarna innanför disken! Det är alltid intressant att lyssna.

Så drog de hemåt med sin mamma. Vad såg vi då? Jo en nystädad lägenhet. Dammfritt och rent.
Lennart hade åkt hem utan mat i dag! Han hittade nog lite ätbart hemma i Hjortkvarn!

Så klart är jag både glad och tacksam för all omsorg som visas mej!
Nu ska jag sova fast jag redan gjort det en god del av kvällen. I fåtöljen, som så ofta!
 I morgon blir det gymnastik i grupp på en av stadens Vårdcentraler. Jag tar Färdtjänst dit och promenerar hem! Det gäller att använda benen så länge som möjligt!

Nu tackar jag min Gud och vän och hans son, Jesus för en bra dag, också i dag
Sov Gott, mina vänner!!

Tisdag 27 augusti 2019. " Sorgen och glädjen de vandra tillsammans"!

Ja så är det  och vi kan inte göra något för att förändra det! Något att vara tacksam för!  Nyss satte jag mig vid datorn denna ljumma, tysta sommarkväll  Det är sådana här underbara kvällar som längtan efter  Georg, min älskade livskamrat, dyker upp! Det är länge sedan han dog men det händer, som nu, att jag får en tår i ögat!

Den här bloggen kommer att handla en del om "bråd död."
I gårdagens blogg skrev jag om en kvinna, endast 33 år gammal med make och dotter ,10 år, som skulle föda deras andra barn här i Örebro. Något tillstötte och modern avled.

I dag kan man i tidningen läsa om det fruktansvärda drama som utspelade sig i Malmö under gårdagen. En annan kvinna i samma ålder, blev på öppen gata nedskjuten av någon. Polisen arbetar fortfarande med utredningen. Kvinnan höll sin baby i famnen när hon träffades av flera skott! Babyn undkom med lindriga skador.

Som mamma lider man kanske lite extra av det faktum att barn i tidiga år mister någon av sina föräldrar!
 Så hände sig att jag i dag fick telefonpåringning om att en god vän, som jag ej träffat så många gånger på senare år men tidigare, en tid; hade tät kontakt med. hade omkommit i en tågolycka.
En fin och intressant människa, som mänskligt sett dog i alltför unga år. Han var singel.
Begravningsdag är bestämd och jag är anmäld att deltaga i den.

I går fick jag även en önskan om förbön för en bror till en av mina goda vänner, boende i annan del av landet. Fick nyss en hälsning om att det ser ut som om han repar sig efter sina smärtor i lederna!
Vi tackar Gud för det och fortsätter i förbön! Vi lever i en ond värld men vi har en stor och kärleksfull Gud som ser sina barn och vill komma till vår hjälp!

Så får vi stå med och trösta och hjälpa där vi kan!

En ung människa skriver just nu och ber om förbön för att få ett jobb! Visst vill  vi vara med och be om ett lämpligt jobb! Gud gillar när hans älskade barn ber om hans hjälp! Natti, Natti mina vänner!

Måndag 26 augusti 2019. Vilken underbar sommardag vi fick i dag!

Att skriva så här sent är ingen bra ide' . Något jag lärt mig sedan gammalt! Forskar numera i anledningen till mina sena kvällsvanor! Mest på grund av att de kan härledas till mina första tonår.

Låt mig först få säga att mina glasögon ej är av bästa slag. Eller om det är  mina ögon ! Ska ta reda på det där! I alla fall kräver det viss ansträngning att få till en blogg.

Dagen har varit helt underbar! Lagom varmt och mycket sol. Jag tog rullatorn och gick ut en sväng.
Nej idag gick jag ej fyra långa trappor. Jag tog hissen i båda riktningarna!
Handlade lite ost , bröd och skorpor , blodsaft och paprika och tog sedan en runda kring kvarteret!

I kväll är jag yr. Fick telefon att min besökstid hos min distriktsläkare på onsdag avbokades. Det gjorde mig inte så glad. Hade samlat en del frågor som jag tänkt få svar på!
I dessa dagar, då jag i fredags var på kardiologen och träffade en läkare som är van att operera in hjärtklaffar av gris eller kalv när nu mina egna tycks fungera allt sämre och han  var villig att ta sig an mina klaffproblem, så var det lite svårt att bestämma . Opereras eller icke!

Jag fick veta att min livskvalite' kunde förbättras men också om att det alltid finns risker vid sådanr ingripande.  Jag skulle kanske ha behövt prata lite med barnen om detta men jag är ju lite dålig på det här med att prata fysiska åkommor så doktorn fick nog klart för sig att jag helst avstod operation. Rätt eller fel av mig fattat beslut vet jag ej !

Dagen har också ägnats åt förbön för dels en mycket ung man som jag började be för i förra veckan. En kille jag aldrig träffat! Inte heller hans familj. Men jag fick hans historia av någon som önskade att jag skulle be och så klart gör jag det.  Förväntar mig att Gud som kan göra det omöjliga ska utföra sitt verk .

Har också varit ledsen med tanke på den unga familj från Syrien med en dotter på 10 år. Nu skulle föräldrarna  få sitt andra barn  då något gick fel vid förlossningen och modern, 33 år gammal avled. Jag kunde inte låta bli att gråta när jag såg pappan med dottern och den lilla nyfödda babyn på fotot i tidningen!  Pappan har en bror med sin familj i Sverige!
Pappan med de två barnen bor inte i Örebro men ett antal mil härifrån.
Jag har  under årens lopp då och då hört om  när min man Georg föddes och hans mamma avled. Fadern, ung pastor i en baptistförsamling i Uddevalla lämnades ensam med en tvåårig son och så den lilla nyfödda Georg! Jag hörde min svärfar berätta om detta ibland !

Men  nu har denna vackra sommardag nått sitt slut och jag tror att vi blivit lovade ytterligare några fina sommardagar.
Pratade med Filip i dag. Han har kommit hem från New York och jobbar nu på sitt första jobb efter sin examen. Ett jobb som har rötter i både Göteborg och i NewYork! Han stortrivdes och det gjorde mig glad att höra. Så skönt att få jobb, som man under några år utbildat sig för.

Nu till sängen! Sov Gott mina vänner!


   

Ett litet försök att komprimera åtta dagar för att under en timme blogga denna söndagskväll! !

Hörde i går om en ung människa som uttryckt en önskan om en vän
Själv skulle jag vilja önska att min syn skulle vara bra och att hjärtklaffarna funkade som de ska!

Den gångna veckan har varit en högst turbulent vecka.
Vi talar ibland om att vi gråter "andras tårar"
 Visst har jag varit med om det många gånger under mina många levnadsår men denna  vecka har det varit koncentrerat kring människoöden som gjort mig så illa.
Intresserad av människor har jag varit sedan tidiga barnaår och försökt räcka en hjälpande hand när det varit möjligt.

Den gångna veckan har ibland varit mer än jag tyckt mig orka med, fast jag vet att jag inom mig har en vän som vet allt, känner till allt och är mäktig att gripa in och, som vi sjunger i sången, "han kan förändra förhållanden" SÅ många gånger jag under min levnad fått uppleva sanningen av dessa ord!

Det är semestertider och på grund av att sommaren är kort så måste även pensionärer passa på att göra små resor innan höst och vinter nalkas!
Sven och Maria kom hem från sin resa till Göteborg tillsammans med vänner!
Ulla och Lennart från Dalarna där de gästat goda vänner!
Kerstin och Awad är ute  och åker med sin lilla husbil någonstans i Sverige.
Elsemarie och Lasse har det så bra och trivs i sitt  hus så  de njuter av det liv de har!

Den 21 augusti skulle Georg ha fyllt 93 år: Samma dag var det 71 år sedan vi i Korskyrkan på Dbelnsgatan 48 i Stockholm vigdes av vår pastor Linne' Eriksson! En glädjens dag!

Det är dagarna efter den 21 som jag menade har varit turbulenta dagar.
Om jag nu ska prata lite  om mig själv så var jag i sällskap med Kerstin till USÖ och Kardiologen den 23 augusti. Ultraljud hade tidigare gjorts och nu träffade vi en läkare som var redo att operera in nya hjärtklaffar. Det talades tidigare om grisklaffar. Nu om kalv! Det är ju fantastiskt vilka möjligheter som står oss till buds. Läkaren berättade både om fördelarna med klaffbyte och om riskerna för en operation i min ålder även om det inte var helt ovanligt att det förekommer.

I går tänkte jag att det kanske vore nyttigt att gå  i trappor. Att hjärtat skulle må bättre av det. Jag har ibland avstått hissen och tagit de två trapporna, vilket jag tydligen överdrivit något när jag var hos doktorn och berättade. Jag kände nu ett visst krav att stå för mina ord och Kerstin sa att nu kan du ju gå femte gången den här veckan. Som du brukar!
En envis smålänning tänker att "minnsann, jag ska nog visa!" Så jag gick två trappor ned till entre'n och samma trappor upp igen. Om det var bra för hjärtat eller inte har jag i dag försökt läsa mig till men ej fått svar. I alla fall inte ett som jag ville ha! Men med allt sjukvårdskunnigt folk som vi har i familjen så kommer jag nog att få veta!

I går och i dag 24 och 25 augusti har vår församling tillsammanshelg på Hjälmargården. Där var Georg och jag alltid med och sedan jag blivit ensam har jag varit där.
Nu är det bara jag i familjen som tillhör Filadelfia. De övriga har genom ändrade bostadsförhållanden  sökt sig till andra församlingar.

Sådärja! Nu återstår att se hur lång tid det här inlägget har tagit !  Jag tittar inte på klockan utan skickar iväg det osminkat som mestadels och söker upp min sköna säng.
Tacksam för allt jag fått uppleva av Guds kärlek och omsorg denna dag säger jag GODNATT till er alla mina vänner!

Lördag 17 augusti 2019. ! Tacksamhet är ordet för dagen!

Att blogga har blivit lite av rutin i mitt gamla liv! 
Jaa, men varför kan jag inte börja tidigare på kvällarna?  "Lathundar får inte bråttom förrän om kvällarna", sa hon, vår kloka, fina mamma!

Jag har många gånger undrat varför jag i alla tider alltid sett till att vara sist i säng! Redan som 12åring minns jag att jag kunde sitta på sängkanten och vänta på att allt skulle bli stilla innan jag kröp ner i sängen bredvid någon av mina syskon. ( sju personer i två rum och kök varav "finrummet" stod oanvänt tills någon gäst skulle komma och sova där. När storebror Helge kom upp i tonåren fick han dock sova där.  Dock bara kort tid!
När jag och mina tre systrar plötsligt som enda personer i samhället drabbades av Scharlakansfeber och fick åka till Västerviks epidemisjukhus fick Helge ej längre bo hemma av smittorisk eftersom han jobbade i livsmedelsaffär. Jag tror att jag tidigare berättat om detta ! Hur mamma och pappa hastigt blev helt ensamma. Helge fick ett rum hos sin chef! 

Åter till mina sena kvällsvanor! Värst var det när ugglan skrek sent på kvällarna. Då hade jag svårt att somna!

"Nu till något helt annat" som de säger i TVnyheterna !
I dag dök Lasse plötsligt upp! "Ska jag skjutsa dej?" "Men Gud vad god du är" utbrast jag!  För i min värld finns alltid Gud och änglar med och styr och ställer! Ett tillstånd jag trivs med att finnas i!

Iväg bar det till Liam som fyller nio år i veckan. Hann med ett besök i den roliga lilla bokhandeln på "min" gata!  Presenter, sång, applåder! kusin i nästan samma ålder som Liam.

En underbar och annorlunda födelsedagsmiddag, så god,  bjöds vi på.  Och födelsedagstårta förstås!
Efter hemkomst blev det, som så ofta, en lång stunds sömn i fåtöljen!  Oj, så gott jag sover där!

Ulla sms: "Hemma!" Hon ringde senare och berättade om vilsamma dagar hos deras vänner!
Nu ska jag lägga mig "på riktigt" och jag tackar Gud för att han är med, som han lovat!
 Jag är SÅ tacksam för att vi två vet var vi har varandra! Amen! Sov Gott, mina vänner!
 

Efter söndag kommer måndag och en massa andra dagar ! Nu fredag kväll!, 16 augusti! 2019.

Jo jag gör mina tappra försök att komma tillrätta med bloggandet, men det var inte så lätt som jag trodde att komma upp på banan igen!

Det må bli ett sammandrag ännu en gång! Att skriva lite om hur livet lever med oss är ganska bra för både nutid och framtid.  Att jag har begåvats med omtänksamma barn som inte bara ser till mitt timliga goda utan även är bra på att meddela när de kommit fram till sina bestämmelseorter om de är ute och reser, är något jag uppskattar!

Sven och Maria har tillsammans med sina vänner anlänt till Göteborg under dagen.
Elsemarie och Lasse har (efter att ha  avslutat sina jobb) åkt från Göteborg till Örebro och åkte direkt till en fotbollsmatch där Tobias är med och spelar så där finns väl de.
Bor hos Tobias!
'Ulla och Lennart är gäster hos sina goda vänner i Dalarna!
Kerstin och Awad har i morgon en födelsedag att fira då också jag ska vara med.
Den fina killen Liam fyller i dagarna nio år och det ska vi fira i morgon.

Jag känner mig bättre och är glad att orka vara med !!

Sven skrev nyss och berättade att de träffat en familj från Kil, där Sven bodde från 1951 till 1954,då han även fått sin lillasyster Kerstin! Minnen dök upp och jag skrev till Sven och berättade när han tog sin yngre kompis Hans Viktorsson och gick upp till Järnvägsstation ! Lyckades korsa den starkt (på den tiden!) trafikerade Storgatan!
Någon vänlig människa hittade de små killarna och kom hem till mammorna med dem! Sven var tre och ett halvt år och Hans några månader yngre!
 Jag var glad att ha sonen hemma igen och pratade lugnt med honom om "promenaden"!
Han talade om att medan Hans stod utanför tågstation och "väntade" så gick Sven in "och tittade hur mycket klockan var!! Visst kunde han en del men dock inte läsa och hade absolut ingen aning om siffrorna på klockan! Men Kerstin  Wiktorsson och jag var så klart stolta över våra pojkar, samtidigt som vi var tacksamma för att de visste var de bodde och eskorterades hem till huset där vi hade lägenheter "vägg i vägg"!

Jag "känner för" att sova nu  och då är det bäst att göra det! Det kommer mera blogg i morgon!
Från Filip i New York har jag intet hört. Där är väl klockan omkring fem så han sitter väl och äter middag.
Ska bli roligt att träffa de mina och höra vad de varit med om på sina "utflykter".

I dag har jag haft en stilla dag med lyssnande till predikan från en konferens av vår pastor i Filadelfia från 80-talet!  Han och hans fru Solveig, som under året flyttat hem till Gud, betydde så mycket för oss alla under sin tid som pastorspar!  Må Gud välsigna Sven när han nu fortsätter utan sin goda hustru! Av erfarenhet vet jag hur svårt det är att bli lämnad ensam när man levt tillsammans  under många år! Men Gud är med och det betyder mer än man kan ana!

Natti, Natti, mina vänner! Gud är god och vill vårt bästa! Alltid!     

Söndag 11 augusti 2019. Intet nytt under solen!

En  del dagar bara försvinner.  Inte gick jag ut och ingen människa har jag sett!
Sådana dagar hinner man tänka bakåt och framåt.

Många minnen ramlar på. Min mamma sa ofta :"Det är inte roligt att bli gammal!"
Däri hade hon rätt! Fast om det inte vore det där med syn och hörsel så är det inte så dumt ändå! Tänk så många tankar man hinner tänka!

Om ett barnbarn ringer och pratar lite och samma barnbarn efter en stund skickar SMS med frågan:" "Mormor mår du verkligen bra? Du lät inte så glad som du brukar," så är det klart att man blir tacksam för ett sådant SMS!
Blir glad för denna  omsorg. "Fortsätt med denna lyhördhet", tänker jag!  Eftersom jag känt detta barnbarn sedan han var två dagar gammal torde jag mig veta att de där generna, eller vad det nu är, intresset för hur medmänniskan mår, kommer att som Zebrans ränder aldrig att försvinna!
Sådana människor behövs !!!

Uppsatsen om hur det är att bli gammal har jag ej börjat på ännu så jag har en del att göra!
Tidigt i morgon kommer Kerstin och Ulla! Jag har  kallelse att infinna mig på Vårdcentralen för  provtagning. Jag besökte ju diverse mottagningar efter remisser jag fick vid förra besöket så det har kanske med det att göra.

Gud är så god varje dag och jag lever tillsammans med honom och vi trivs bra ihop Gud och jag!. Vilken förmån.
I dag på Radiogudstjänsten talade Sebastian Stakset. Underbart att lyssna till hans glada budskap om vad Jesus kan göra när han får göra det han önskar i en människas liv!

Sov Gott! I dag har det regnat!

Fredag 9, lördag 10 augusti 2019. Och lite av varje!

"Förnattssömnen den bästa är" förfäktade vår stackars pappa, som hade svårt att få tyst på sina pratglada döttrar.  Alltid hade det hänt något som, särskilt tvillingsystrarna, måste med inlägg av mycket fnitter och glada skratt diskutera.

Vår snälla pappa!! Skönast för honom var nog söndagseftermiddagarna då han i "finrummet" satt på en stol och sjöng om "Jesu kärlek, famnande världen vid! Sjung om det blod som skänker sargade hjärtan frid! Sjung om den stora gåva Fadern i Sonen gav! Sjung detta glada bud till var syndens slav! Kristus på korset vunnit frälsning för var och en! Han uti sig förenat människa och Gud igen!
Brusten är templets förlåt , vägen är öppen fri! Öppen till Nådastolen för dig och mig!"

Hur skulle jag kunna glömma dessa gamla sånger som sjöngs så ofta både hemma och i baptistkapellet! Pappa sjöng alla verser och började sedan på en ny sång.
Han flyttade hem till Jesus när han var femtioåtta år gammal. Efter en lång och svår sjukdomstid.
"Han har så starkt hjärta som bara inte vill sluta att slå", sa doktorn på sjukhuset! En befrielse för pappa och oss alla när änglar till slut hämtade honom till det land där han hörde hemma!

Jaha! så är jag där igen! Tillåter mig att ännu en gång använda mig av  Kommunistledare Hermanssons ord: " Någon ordning ska det väl ändå vara i partiet. " Ja han hade också en svordom med men det lärde oss våra föräldrar att ej använda även om det ibland skulle passa i en mening, så därför utesluter jag den.
Inte alla bloggläsare kommer ihåg Hermansson, men kanske någon! De fightades på ett gemytligt sätt, partiledarna sinsemellan på den tiden  det begav sig! För att använda ett gammalt uttryck!

Ja så blev det alltså varken fredag eller lördag utan mest "lite av varje",!"
 som det står i rubriken!
Sorry, Sorry!  Nu ska jag be för böneämnen jag nämnde i går och för ännu ett par, som delgivits mig i dag! "Jesus förmår att ändra på förhållanden och bryta det motstånd som reses mot hans barn!"
"Spärras din väg utav hinder så väldiga , och utav berg som där skyhöga stå! Räkna med GUD ty HAN gör det OMÖJLIGA! Han gör vad människor icke förmår!" 
 Ja så blev det som det blev! Ännu en gång! Sov Gott mina vänner! Gud är god ! SÅ mycket jag har fått se av hans hjälp i små vardagliga ting också denna dag! "Vad du är rolig Gud"säger jag emellanåt !

Torsdag 8 augusti 2019. Alla dessa dagar!

Som sagt! Hitta tillbaka till banan igen blir inte lätt ska jag säga! Särskilt inte om man inte har glasögon som passar. Jag plockade fram ett antal gamla par för att trots allt få till en blogg.

Har ej skrivit blogg sedan 31 juli kan jag se!
Av någon anteckning ser jag att jag sovit både natt och dag!
Den fjärde augusti åkte jag färdtjänst till Kerstin och Awad där jag bjöds på arabisk mat så god.
Om jag minns rätt så åt vi Mlochoie. Lammkött kokt tillsammans med speciella torkade grönsaker, smaksatt med citron.

Bernard ringt från Falköping där familjen har semester . Morfar  Sam är i Frankrike hos döttrarna och deras familjer! Så tomt det måste vara  efter hustru, mamma och   mormor Boel som fick sluta sina dagar på jorden för kort tid sedan. Jag tänker ofta på Sam och delar hans sorg. Jag har erfarenhet !

Kerstin och Ulla "synade" mina kläder,  sorterade och hängde in i garderoben medan Lennart städade här.
Utflykt till Botvidssons  sommarstuga stod på dagens program, men jag avstod den här gången! Jag vill helst inte ge mig iväg hemifrån utan sällskap av någon i familjen numera. Dels på grund av att jag har en del småkrämpor som jag går på kontroll för och fått ny medicin i samband därmed och som gör mig trött. Dels på grund av min nedsatta syn som gör mig osäker.

På grund av regnskur precis när jag skulle till Bank och Apotek så blev  det en hemmadag som jag ägnade åt att be för en äldre och en yngre man, okända för varandra men båda svårt sjuka.

Ibland är sådana stilla dagar viktiga!!! Vi fortsätter att be för dem! För Gud är allting möjligt!
I går, onsdag 7 augusti, hann jag med både bank, apotek  och en stund av stillhet i Nikolaikyrkan! Att titta in och sitta en stund i Nikolaikyrkan har blivit något av tradition. Dels står det "Öppen kyrka"   på en skylt  utanför, något av en öppen famn. Denna onsdag var dock kyrkans dörrar låsta.
Utanfr på en bänk satt min vän, sedan många år, Christer Odhe.  Första tiden jag bodde i villan på Trängkårsvägen kom han och fikade med mig vid köksbordet många gånger. Numera ses vi ej så ofta, men gillar att ses då och då på stan
 . Att träffa Christer är alltid intressant. Han vet mycket och har bra minne.  När jag en tid jobbade på RIA tillsammans med Håkan Blome`var Christer en av kaffegästerna, som sällan fattades vid våra samlingar i lokalen eller när vi åkte på utflykter och för rekreation för våra vänner, då oftast  på en gård, Palmbohult i  stadens närhet.
  
En dag för någon vecka sedan fick jag besök av min kära vän Annika Fisk. Hon har så mycket att ge sina medmänniskor bara genom att finnas till!

I dag har jag sovit mycket! Jag har ett stort behov av sömn numera och sover gör jag!
Nu är det dags igen! Filip kom från Lettland i går och har med Thea åkt till Berlin i dag för ett par dagars semester!
Natti, Natti mina vänner! Gud är så god och jag ser hur hans änglar finns här hemma och grejar med sådant som jag inte klarar själv! "Glöm inte bort att änglarna finns! Att de är här för att se hur du har
 det " sjunger jag tillsammans med många andra! Gud som haver barnen kär! Se till mig som liten är!