onsdag 31 juli 2019

Onsdag 31 juli 2019. Ibland händer inget. Ibland händer mycket!

Upptäckte just att datum är sista dagen på juli sommarmånad! Därför vill jag i anständighetens namn  skriva några rader fast jag nästan bestämt mig för att avsluta dagen med en liten FBhälsning att "det blir ingen blogg i kväll".

En liten avskedshälsning till sommaren får det bli!
Den kom och den försvann! I alla fall känner jag det så,
Tror att det för min del har att göra med att jag ej vågat simma i havet sedan jag blev lite skrämd när hjärtat hojtade till vid årets första försök till bad i havet.

Att ha haft förmånen att som barn växa upp vid stranden av  Östersjön och flera gånger pr dag njuta av havsutsikt och att bli verklig vän med vattnet med simturer, båtturer, fikastunder, bad både morgon och kväll kanske jag ej till fullo förstod värdet av då men o , hur på äldre dagar man längtar till den där tiden!

Innan jag somnar i kväll så vill jag berätta att Kerstin hämtade mig i morse till Cardiologen på USÖ där jag hade tid för ultraljud igen.  Det tar ju sin tid och jag är så tacksam för den noggrannhet som jag upplever i samband med undersökningar som görs!

Att inhandla färdiglagad mat i min Närbutik är ett  nöje som är så värdefullt.
På balkongen satt vi och åt köttfärslimpa, potatis och grönsaker och njöt av sista julidagens vackra väder!
Kerstin "matade" via sin iPhone in pengar till parkeringsautomaten!
Vår samvaro avslutades med besök i en affär "på min gata" där vi handlade stor bit lammkött och d:o lever! Kerstin köpte också i en kartong torkade grönsaker som hon tillsammans med lammkött ska tillverka en god palestinsk maträtt utav.  Hon visste också hur hon ville ha lammköttet delat i lämpligt stora bitar!

Nu tackar jag Gud för att det finns mat att köpa och att jag har pengar att handla för, att jag har en säng som just nu väntar på mig,många kära i min familj och mycket, mycket mer!

Kära vänner som känner till "Bönens väg" jag vill nu nämna två sjukdomsfall, båda män  dock okända för varandra att ni ska vara med mig och ytterligare några som känner till hur sjukdom har tagit sitt grepp över dessa personer. Vi ber till vår store Gud "som kan gör MER, ja, LÅNGT MER än vi kan bedja eller tänka  att Hans vilja ska ske och att dessa män ska få ett möte med Jesus

Nu säger jag GodNatt till er som ännu ej fallit offer för Jon Blund, vilket jag snarast  hoppas få göra. 

tisdag 30 juli 2019

Tisdag 30 juli 2019! Det finns dagar då jag gråtit ohejdat. I dag har jag tillsammans med Rebecca skrattat ohejdat.

" Här växlar det av dagar år, av vinter sommar  höst och vår " sjunger vi.

" Att gråta har sin tid, att skratta har sin!"
"Att få gråta UT" är ett känt uttryck. Det är nyttigt för människan att någon gång få gråta ut inneboende sorg och besvikelse!"

Att få "skratta UT, hör man inte så ofta fast det gör vi ju ändå!
Visst är det underbart att ibland få skratta ! I dag har min vninna Rebecca och jag skrattat ohejdat. Vi kommer säkert att sova gott i natt.

Det hela berodde på ett lite invecklat  missförstånd då Rebecca pratade om iPhone och jag envisades med att tycka att hon sa Alfons.   Den senare, min trogna gräsklippare,  som gick runt i min trädgård på Trängkårsvägen! Tyst och stilla gick han omkring och klippte gräsmattan. Vi blev goda vänner, Alfons och jag men  när jag sålde villan  fick han följa med han med i köpet!

Rebecca skulle i dag hjälpa mig med min iPhone och frågade vad min telefon heter. Hon behövde veta detta. Eftersom jag är fullständigt "borta" vad all teknik beträffar så hade jag betydligt lättare att lyssna till Alfons än till iPhone! 
Har den ett namn, blev min fråga. Joo det hade den sa Rebecca ! Jag föreslog Halebop, något hon inte nöjde sig med, Till slut frågade hon om jag hade en sladd hon kunde få titta på. OK, jag plockade fram den sladd jag använder när jag laddar min iPhone ! Hon tittade på den och utbrast glatt att "det ÄR ju en iPhone du har.

Gissa om vi skrattade! Högt och LÄNGE!

Alfons vandrar omkring på Trängkårsvägen och klipper gräset. Min iPhone behöver inget extranamn utan fungerar med sitt rätta namn!
Jag har bara EN hörapparat som funkar. I morgon när Kerstin och jag ska till Cardiologen för ultraljud av mitt hjärta ska vi passa på att gå till Audiologen för att få  den andra lagad!!

Men var så säker på att Rebecca och jag i framtiden  kommer att minnas och skratta för det blev verkligen något att skratta åt!  Att missförståndet varade så länge så hon mäste be om sladden för att kolla vilken sorts telefon det rörde sig om.

Ja så blev det en rolig dag för oss. Hur livet ser ut i stora vida världen har jag ej kollat  i dag.

I mitt kylskåp kan jag hitta en del godsaker som barnen plockat dit.
I dag en underbar lammgryta, perfekt kryddad, som Kerstin lämnade  kvar i förgår.

De tar reda på om jag äter och dricker och tar min medicin.  Mina fantastiska barn!
I dag har Lennart och Ulla haft hand om en begravning i sin kyrka.
Lennart, utbildad pastor, är  ibland förrättare vid begravningar och han är känd för att skapa den atmosfär som behövs för att begravningen blir den värdiga  högtid som de sörjande förväntar sig!

Nu säger jag Godnatt eftersom jag gäspar lite för mycket och snarast måste till sängen!
Kan  tala om att det i kväll är betydligt lägre temperatur i luften än vad fallet var i går kväll!
Natti, Natti!

måndag 29 juli 2019

Måndag 29 juli 2019. En omtumlande dag ! Stockholm , Lesjöfors och lite annat!

En del dagar är omtumlande dagar! Man vaknar på morgonen och vet inte vad som ska hända. Men händer gör det!

Som jag tidigare sagt så har jag ej varit i form sedan jag kom från Island. Jag har faktiskt inte skickat utlovade vykort därifrån.

Men om man har nog med att ta sig fram en dag i taget så är man nöjd med det och så blir det som det blir!

I dag var det dags för nya provtagningar. Ulla kom på morgonen  och hämtade mig och följde med till Vårdcentralen På väg därifrån bad jag Ulla att köra till min hårfrisörska och se om hon återvänt från semestern.  Tänka sej! Hon fanns på plats och  sa att jag fick komma in på direkten!
SOM jag har väntat men härdat ut! Nu känns det jättebra att vara fin i håret igen!

   Sedan till Apoteket för att hämta antibiotika innan vi fick vårt förmiddagsfika.
Till lunch  hade Ulla  med sill och potatis med alla tillbehör.  SÅ GOTT!

I dag har det varit 30 grader varmt .  Att dricka och att äta är viktigt har jag lärt mig.

När Ulla åkt hem sov jag en timme i fåtöljen! Tror att det var nu det omtumlande började.
 På TV visades en dokumentär om Astrid Lindgren!
Det som rörde om i mitt inre var alla bilder från Stockholm med alla årtal och gamla gator och människor.
Mina år i Stockholm och ungdomens liv där fick så stor betydelse för hela min framtid.

För att bara nämna EN dag, nämligen den dag då tidningarnas löpsedlar med stora tjocka, stora, svarta bokstäver ropade ut ordet  FRED1 och hela stan förändrades.
Affärerna stängde. Alla skulle ut och ropa och skrika och göra allt som ej "gick an" i vanliga fall!
Fram på eftermiddagen fattade också min chef beslut om att låsa dörren och jag fick ledigt resten av dagen. En dag som jag aldrig kommer att glömma! Georg var med i svängen på stan och berättade sedan hur han och många fler klättrade omkring på Stureplan och det stora taket där. .

Vad gjorde då jag?  Jag cyklade hem till mitt rum och fixade med min garderob och gjorde nyttiga saker. När man nu fick ledigt så oförväntat! På stan visste jag ju att så många fanns ändå så där behövde inte jag vara.

Jag kunde ej heller bara vara glad utan ett visst vemod fick grepp om mig!
Det var förvisso en viktig dag men kampen mellan stormakterna låg och pyrde. Dessutom alla dessa lemlästade människor och ett sönderslaget Europa! Kanske borde jag inte tänka så men hos mig var fredsglädjen något dämpad.
För den som vill se glädjeyran så titta på dokumentären om Astrid Lindgren.
Visst förde krigsslutet mycket gott med sig,som gjorde livet lättare att leva men vilken bitter eftersmak!

Omtumlande blev också den film som tagits under bilkörning, jag tror år 2014, genom Lesjöfors!
SÅ många minnen på en och samma dag blev nästan i mesta laget för en 92-åring!

Sov Gott mina vänner! I morgon ska det bli svalare!

söndag 28 juli 2019

Söndag 28 juli 2019. Han kom, som han lovat , med kaffebröd och stannade en god stund.

Ja se det blev ännu en bra dag! I skuggan  Trettio grader!!!!
Vissa njuter, andra lider! Välj själv!

Som sagt, Filip på väg hem till Göteborg kom! Han hade kaffebröd med sig som han förutsagt och han bryggde själv kaffet!
Om nu inte något av mitt intresse för att leka skådespelare  finns i denna dataingenjör så tar jag honom på allvar och är så glad av att se hur intresserad han lyssnar när jag för kanske andra, tredje gången berättar mina minnen från mina barndomsår i Småland. Ibland säger han att han vet och då tar jag en ny.

I dag pratade vi om "Svensson i Flyt" som bodde i ett ruckel på andra sidan ån från "Lugnet" där min bror, Helge och jag bodde med mina föräldrar.
Svensson sa inte så  mycket men i den lilla affären på "Kanalen" nära Snarås inhandlade han ibland en färgglad plåtburk med karameller som överlämnades till mamma, som ransonerade åt Helge och mej. Gissa om vi gillade Svensson!

Han hade egenheten att gå omkring i stugorna och äta . Eftersom han älskade rotmos så har jag i efterhand funderat på om han med ett lyssnande öra kunde ana sig till när denna läckerhet serverades. Rotmos lagades alltid i mängd att räcka två tre dagar i både större och mindre familjer.

Vi bodde inte så långt från stora bondgården Hasselås där Selma och Viktor Östling bodde med sina vuxna döttrar och där Helge och jag ofta var och trivdes gott!

 Jag minns  hur tant Östling en dag hälsade på hos mamma, som berättade att  Svensson hade varit  hos oss och mamma visade den stora skål hon hade haft full  med rotmos. Skrattande berättade hon att Svensson ätit upp allt.
Då talade tant Östling om att  han hade ett par timmar tidigare suttit i bondköket och ätit lika mycket där.

Att han kunde äta massor ena veckan och sedan inte äta på lika lång tid var känt i trakten.

Vid något tillfälle var jag med mamma till honom och såg allt han hade samlat i rucklet och runt omkring.  Myndigheterna höll tydligen ett öga på honom och så länge han var frisk , till synes, så fanns ingen anledning att störa honom. Kommunen lät, om jag minns rätt, bygga ett litet rödmålat hus dr han fick bo lite bättre sina sista dagar på jorden. Någon familj fanns inte.
Han var verkligen vad man kallar en enstöring!

Jag minns att vi, när vi i maj varje år åkte till Figehom för att fira mammas  födelsedag, åkte förbi det lilla huset och jag kunde berätta om mannen som en gång en kort tid bodde där. 


Jag fick en otroligt fin avslutning på dagen då plötsligt ett möte från Livets Ords Europakonferens i Uppsala med predikan av Joakim Lundqvist om " det förlorade fåret" , den borttappade penningen, Den förlorade sonen. Om Guds stora kärlek!.

"Gud , vad rolig du är"! Det är söndag och ingen kyrka för min del men så fick jag en hel och innehållsrik predikan, som jag uppmanar mina bloggläsare att lyssna till!
"Europakonferensen, Livets Ord Uppsala.  SÅ tacksam för denna uppfordrande predikan!

SOV GOTT mina vänner!

lördag 27 juli 2019

Lördag kväll 27 juli 2019. Så tog veckan slut utan att ha börjat!

Ja, i MIN värld känns det så!  I morgon är det en vecka sedan jag kom från festen i Göteborg då vi firade Tobias 20 år!
Jag kom åter till Örebro med höga förväntningar på den kommande veckan. Så mycket jag hade att uträtta!
Av dessa blev tyvärr intet. Tisdagen med besök på Vårdcentralen  visade vatten i lungorna . Eftersom  jag, som de flesta av mina bloggläsare vid det här laget känner till, är dåligt hemmastadd i medicinska termer, så kan ni ändra mitt ordval efter eget huvud!

Jag tyckte att trycket över bröstkorgen blev ännu tyngre!!!
Jag har sedan dess sovit, till och från, även på dagtid!

I dag är det fjärde dagen.
En del dagar är s.k. "tysta dagar" och de har också sitt värde. Jag har ej orkat läsa
Som jag tidigare berättat och alltid kommer att gra, så har jag fantastiska barn!
Plötsligt finns det bullar i frysen, Mjölk i kylskåpet, mat till flera dagar, bröd och smör! Svens goda bullar börjar jag dagen med. Icke i dag!! Det kändes inte som att jag ville ha kaffe i dag så då förstod jag att det var något som var fel och har varit denna vecka.

Med posten i dag kom remisser till hjärtröntgen och mera blodprover ville den unge duktige läkaren , som jobbar ihop med min ordinarie omtyckta distriktsläkare att jag skulle komma till Vårdcentralen och lämna.
För mej, som så lite begriper,  låter det som ljuv musik! Ja ni förstår.
Det känns som när jag var i Newyork med mina barn. Jag gjorde allt de sa och följde med på allt de fann värdefullt att se!
Om doktorn säger :"Jag ska skicka en remiss" och dessutom skriver ut medicin som Kerstin, med fullmakt kan hämta omgående på apoteket , då är det ej att undra på att jag tycker att jag har det bra!

Jo lite tjock i halsen kan man väl stå ut med!  Arbetslusten har ej återkommit så  i dag var jag tacksam för lite hjälp!
 Att jag just denna vecka har tvingats säga nej till kära vänner, som önskat komma på besök  gör lite ont i mig. Men, som sagt, detta har ej varit en vanlig vecka utan jag har varit sjuk men sovit så mycket så om nu hostan ger sig för gott så borde jag vara på bättringsvägen!
Tacksam för all hjälp jag fick på Vårdcentralen! Jag åker så gärna omkring med mina remisser!

Mest av allt tror jag att jag väntar på Min hårfrisörska, Beata, som ska komma åter i dagarna!
Natti, Natti alla mina vänner

fredag 26 juli 2019

Fredag 26 juli 2019.. Kalla det blogg eller vad ni vill men det blir lite om dagen i alla fall!

Ibland tänker jag att jag vid något tillfälle ska skriva en liten uppsats om "hur det är att bli gammal!

I tisdags var Kerstin med mig till Vårdcentralen där jag för första gången mötte en ung kille, som var så ambitiös och hade avdelat en god stund för mig, vilket jag uppskattade.

I dag kom kallelse till Cardiologen och så ville han ha kompletterande blodprov.
Jag gör allt de säger till mig att göra fast jag vet inte innebörden av det jag gör.

"När var och en SIN syssla sköter, då går det väl evad oss möter, sa min kloka mamma! Att hålla mig på avstånd vad gäller sjukvård har aldrig vållat mig några bekymmer!

Att jag har varit frisk mestadels är något jag är tacksam för.
Blodbrist har alltid varit ett störande moment och nu ska mina två läkare kolla dess eventuella orsak.

Ofrivilligt rinner ett minne  från min ungdomstid i Stockholm upp i mitt inre!
I januari 1943 då jag ännu ej fyllt 16 år anlände jag en kall vinterdag för att börja ett jobb som lärling i en Kemikalieaffär på Söder. Jag har i tidigare blogg berättat därom.

Efter min 16årsdag måste jag ha något som kallades för "Arbetsbok"  I denna skulle finnas intyg om läkarundersökning. Jag hade ännu ej uppnått myndig ålder och en dag sa chefen att jag skulle gå till en läkare på Södermalmstorg som hade uppgiften att tillhandahålla läkarundersökning och arbetsbok med vederbörlig stämpel.  Myndigheterna kunde när som helst kolla om detta var gjort.
Den proceduren skulle vara helt kostnadsfri så jag fick inga pengar med mig.
Efter undersökningen skrevs ett recept ut av den medelålders läkaren.
Jag hade Blodbrist och skulle äta järnmedicin. Blodbrist har följt mig som ett spöke genom livet allt sedan dess!

Jag tackade och beredde mig på att lämna läkarmottagningen. Men se ,nu skulle han ha betalt. Jag sa att chefen sagt att detta var en åtgärd som var helt kostnadsfri. "Ja men jag har ju skrivit ut ett recept", meddelade han!
Förlägen sa jag att jag inte fått några pengar med mig och undrade om jag senare kunde få komma med betalning för receptet.


Jo det gick han med på. Jag gick Hornsgatan tillbaka till jobbet och berättade. Jag vill minnas att chefen och hans fru inte gillade det som skett och att jag några dagar senare för egna pengar till doktorn betalade för receptskrivningen  utan att vidare diskutera det skedda med chefen.
"Att göra rätt för sig" var något som mamma och pappa  präntat in i sina telningar! Det var nog bara några kronor men om lönen är 50 kronor så.....

Ja men tänk  vad det dyker upp gamla minnen!
I dag är tredje dagen som jag hållit mig inomhus och sovit en del.
Kom på mig själv i dag med att jag utfört ett par enkla sysslor och kände glädje över det!
Nu ska jag enligt råd skölja näsan med ljumt saltvatten för att, om möjligt dämpa hostan och nästäppan ska få en omgång!.
Nu har jag måndag och onsdag inbokade för läkarbesök enligt remisserna!
Tacksam är ordet!  Sov Gott,kära vänner! Fortsätt gärna att be för mej! Gud är god!



 

torsdag 25 juli 2019

Torsdag 25 juli 2019 . Nej jag har inte hämtat mig !

Fyra dagar har jag varit hemma, sedan jag kom från Onsala. Av dessa dagar har jag sovit det mesta av tiden. På tisdagen  23 juli var Kerstin med mig till Mikaeli Vårdcentral.  Efter att i ett inledningsskede fått frågan om jag tålde antibiotika och jag svarat ja trodde jag att jag skulle få denna av mig högt aktade medicin, som i min värld står för det bästa för min hälsa. Den tar bort allt ont , om ni frågar mej!
Den som läser min blogg vet hur okunnig jag är inom den medicinska världen!

Onsdagen och torsdagen har jag legat i sängen enligt ett råd jag fick av en vän som önskade mig VILA, vilket passade mig utmärkt. Jag hade ju varit ute och rest, om än kortvarigt, men ändå! Att jag behöver lång startsträcka, betydligt längre än övriga i min familj är det få som har förstått!
Nu har jag alltså sovit  i två dagar sedan jag kom från Vårdcentralen.
Att "gå till doktorn" har aldrig lockat mig men jag är så tacksam att dessa underbara människor finns. Att redan i början av besöket få veta hur en rundligt tilltagen tid reserverats för mig som fyllt nittio år  och är inne på "sista sträckan" noterades tacksamt som "ett minne för livet" !

Jag är så nöjd med sjukvård jag blivit delaktig av, och så tacksam. "Så har jag ju Jesus och fåglarna", som Linn vid ett tillfälle då hon var tre år godhetsfullt tröstade mig med då jag just var i behov av uppmuntran!

När jag fått mera "ork" så ska jag ta itu med  de skrinlagda inläggen och ta fram dem i ljuset.

Det här är precis så mycket som jag orkar  med just nu  Nej, jag klarar inte foton  i kväll heller!
Men i morgon!!! Då!!!  Sov Gott mina vänner! Gud är så god och uppehåller oss dag efter dag! Ärat vare hans namn!. 







 

måndag 22 juli 2019

Måndag 22 juli 2019. Hostan tilltar men innan dess var det bara roligt.

På morgonen kom de två glädjespridarna, Kerstin och Ulla, som vanligt.
I går kväll kom jag hem från min två dagar långa semesterresa !
Jag åkte med i Tobias  ganska nyinköpta bil med hans tjej vid ratten ! Jag har ju inte själv någon bil numera så jag får vara tacksam att jag blir bjuden på skjuts.

Jag gillar att åka med unga människor som verkligen tagit till sig de lärdomar i bilkörande som de tillägnat sig. Ofta av sina mammor, som kompletterat körskolans undervisning.
Jag iakttog noga de snabbt fattade besluten den tuguettåriga tjejen gjorde , samtidigt som jag njöt av  att jag inte längre behöver utgöra någon risk i trafiken.

Alltnog! Resan gick perfekt, nonstop och min lila tvådagarspackning bars in i min lägenhet!
En kram till den duktiga chauffören och så ser v fram mot nästa resa!
Att Elsemarie och Lasse bor i en underbar trakt med ett rymligt hus gör att vänner gärna söker sig dit för ett par dagars rekreation.  På lördag,  så tar deras sista semestervecka vid och då ska jag åka dit och vara med om diverse utflykter den veckan. Hoppas att jag är frisk då! Jag  har fått en förfärlig hosta och min nattsömn blir störd i allt större omfattning.

Vid hemkomsten i går kom Kerstin och tog hand om mej! I dag har de städat, köpt god mat, som vi ätit på balkongen! Fikat med kringlor,som Elsemarie skickat hem till Sven som hon lovat honom men jag vet att han gärna bjöd oss att smaka!

I dag mår jag inte bra på grund av min envisa hosta  och tryck över bröstkorgen! I morgon hämtas jag av Kerstin, som följer med till Vårdcentralen där jag har en tid för besök!

I Onsala var  det mysigt med alla barnen samlade! Det är så gott att se den innerliga syskonkärlek som finns mellan Storasyster och hennes yngre bröder.! Hur ömt de kramar om varandra!
Den här gången var det Tobias 20årsdag som firades och familjen gratulerade!
Det är mitt yngsta barnbarn. Av fjorton! Av alla är jag älskad och ompysslad! Inte att undra över om jag är tacksam!

Nu blir det sängen för min del. Bed gärna till Gud att hostan tar slut! Och att jag får lättare att andas!
Så många gånger jag fått bönesvar! Sov Gott mina vänner!
Efter samtal med Tobias och ännu en skriftlig lektion angående  överföring av bild till bloggen inser jag min bestående oförmåga vad gäller denna exklusiva del i digitala världen och jag ger upp ännu en gång fast det var inte meningen!!!!  Han har långa dagar på jobbet men om han vill och orkar så tar jag hit honom i morgon för att låta honom sköta bilderna, minutiöst titta på och vips så har jag lärt mig! Sorry, jag ljuger ibland! Bara så ni vet. BSNV.

 

onsdag 17 juli 2019

Tisdag 16 juli 2019. "Var dag är en sällsam gåva. En skimrande möjlighet!"

I dag när jag skriver r det onsdag men jag lovade att skriva om gårdagen i dag.
Om gårdagen minns jag med glädje besök av Inga. Buss-Inga ni vet. Som hamnade bredvid varandra på bussen, upptäckte att vi hade samma barnsliga tro på Jesus när vi började samtala.
Sedan dess är vi goda vänner och träffas när Inga har tid och är i stan.

Som ni vet så bor jag , med för och nackdelar, mitt i centrum av staden.
Hämtade mat, casselergratin med stor burk färska grönsaker. Vad jag älskar de där grönsakerna!

Vi åt, vi pratade om våra familjer och bad för dem! Vi fikade och ser nu fram emot att jag ska komma åter från min semesterresa som påbörjas i veckan!

Det blev en nödvändigtvis kort blogg! Jag har börjat göra, som min lillasyster säger: "Att lyssna till kroppen."
Om den intressanta dagen i dag får jag skriva i morgon!!!Sov Gott mina vänner!

tisdag 16 juli 2019

Måndagen 15 juli 2019. Vilken fest i Betel i Odensbacken!

Fick inbjudan av min väninna Yvonne att komma till  Hampetorp där trubaduren Håkan Isaksson  med ett gäng gospelsångare skulle ha konsert.
Håkan är en god vän sedan flera år fast vi träffas sällan! Så klart jag ville. Vi tog plats i Tobias bil och så bar det iväg.  Dålig som jag är i Geografi så vet jag inte mycket om platserna mer än att jag en kort tid  för flera år sedan vikarierade som lärare på skolan i Odensbacken och att våra vänner Britta och Ingemar Engström med sina barn flyttade från Lesjöfors till Odensbacken något år innan vi också flyttade, för vår del till Örebro.
Så klart har jag under alla år i Örebro flera gånger varit på dessa platser!

Håkan har förmågan att få igång både kör och åhörare. Han är social och får alla att känna sig hemma i svängarna! Han blandar småprat , musik och sång men ingen kan undgå att märka   hur kärleken till Jesus och hans lust att föra ut budskapet om världens Frälsare finns där som en röd tråd. Det gör mig så glad.

Han blev glad över att se Elsemaries Tobias finnas där och sökte sig till vårt bord så vi hann med en pratstund vid kaffet. Han påminde mig också om att han och jag hade samarbetat med Närradioprogram som kallades Teofil för flera år sedan.

I dag har Elsemarie och Lasse kommit hem från Rotterdam där de vistats ett par dagar!

Att prata om sin hälsa på bloggen är ingen bra ide' så nu ska jag ta fram den stora svarta boken som jag tror att jag köpte redan på 90-talet för att skriva in ett och annat från mitt omtumlande liv för att kunna läsas som ett koncentrat! Tanken var god! Vad av den bliver låter jag vara osagt.

 Ute i världen är det bråkigt! Klimatförändringar med oförutsedda konsekvenser hörs om dagligen!

Den dag som svunnit har för min del varit av den lugnare sorten. Om den berättar jag i morgon.

Sov Gott mina vänner. 

söndag 14 juli 2019

Så blev det söndag som det skulle! Ingen kyrka, ingen promenad  fast jag hade tänkt ta en runda!
Nu är det kväll och jag hade bestämt att skriva lite om , och visa bilder från Island. Ulla har insett mitt dilemma angående foton och skickade i dag några foton med rubrik " lite  stöd för minnet!"

Det där med foto är inte min grej, tyvärr, Nu skriver jag (inte om Island ) något liknande en blogg   som  jag fått lära mig och när den är klar ska jag skicka foton och sedan trycka på "spara"

Jaha då är det alltså läge för att skicka foton och trycka på "spara"! Enligt vad jag fått undervisning om. Jo det är visst från Island. Det här är mitt examensprov! Han som lärde mig heter Tobias. Om det här går bra ska jag göra ytterligare ett försök. Dock icke i dag! Nu är det sängen som gäller!

lördag 13 juli 2019

Lördag 13 juli 2019. Lite fredag också.

I morgon är det en hel vecka sedan jag kom hem från Göteborg och Onsala!
Jag kom hem med en dröm om en fin vecka då jag skulle ha arbetslust, hinna med allt som låg och väntade. Kanske göra något besök. I alla fall bjuda hit någon! Visserligen är många av mina  "gamla" vänner döda. Satt i dag och tänkte på många namn  men några finns ännu kvar att kontakta och en del nya har tillkommit!

Hur blev veckan? Mest har jag sovit! Bortsett från min benägenhet att ej kunna hantera luftombytet så har det mellan sömnturerna  varit en del turbulenser som tagit ut sin rätt!
Vissa förkylningssymptom och händelser i min omgivning har, som jag tror, satt sina spår!

Det är semestertider. Folk har rest bort från stan och min utevistelse har inkränkt sig till den där promenaden längs med Drottninggatan till Nikolaikyrkan.
I torsdags var den,som vanligt, öppen

I går när jag kom dit var den stängd.  Jag satte mig på en bänk . Där satt en ung kille. för vilken jag berättade att jag brukar gå till kyrkan  och prata med Gud.  "Brukade han också be till Gud?"
"Nja , nej inte ofta. men om jag behöver hjälp med något!"  Jag sa till honom att det verkar som om han har en bit till att gå. Jo det var precis vad han också trodde !
För att livet tillsammans med Gud ska bli riktigt spännande så behöver vi ha en personlig relation med honom!
Vänner, som läser detta! Låt oss be för den där killen . Jag tror att han var på tillfälligt besök i staden. Jag lät honom förstå att jag var glad för att Guds ledning gjort att jag fick träffa honom!

I dag är det lördag!  Kerstin ringde. Barnen hör alltid av sig och jag har tidigare sagt att jag är så tacksam  för att de alltid, tillsammans med sina familjer , gör allt de kan för att på alla  sätt stötta mig de dagar jag har kvar att leva. Hur många vet bara Gud!

En del dagar känns bara som att jag har nog med att klara av livet för egen del fast jag gärna vill bli till glädje för mina medvandrare, Gör det ni ska medan ni orkar! Kraftlösheten smyger sig stilla på utan att det märks .

I dag blev det fest. Att bli bjuden till son och sonhustru på läcker sillunch med potatis från egen skörd är något fantastiskt. Tillsammans med Kristin bli hämtad från stan till "utkanten"  i Hovsta och få äta sill tillsammans med familjen var så mysigt!  Jordgubbar, grädde och glass till efterrätt! Bättre sommarlunch finns inte! Om ni frågar mej!
Satte mig, vid hemkomst, i en fåtölj och så blev det som det brukar. Jag somnade.

I dag har Lasse och Elsemarie anlänt till Rotterdam  för jazzkonsert, tror jag!
I morgon blir det, för min del, lunch tillsammans med barnbarn
Tack alla som ber för mig! Veckan kunde ha varit bättre  men jag är så tacksam för alla bönesvar jag får av Gud! Jag har änglar som Herren använder "för att hjälpa mig när jag känner mig lite dålig.

Ofta gråter jag lite när jag ser Guds fantastiska  omsorg om mig. I ALLT, som han sa för flera år sedan vid ett till fälle då jag var i" botten" av allt eget.  Han har stått fast vid sitt ord!Sviker aldrig!

Nu blir det sängen och jag ser fram emot en bra dag i morgon! Så tacksam för att ni ber för mej!
Gud välsigne er, kära vänner! Natti, Natti!

torsdag 11 juli 2019

Torsdag 11 juli 2019. Solig och sköpn sommardag! En liten kort blogg i kväll!

Begriper inte varför jag ej känner mig normal efter hemkomsten från Island och Onsala!

Visst brukar det ta ett par dagar men nu börjar jag bli otålig. Ibland  undrar jag om det är jag som ställer för höga krav på mig själv eller om det är min omgivning! Jag hörde i morse en bra Morgonandakt i Radion P1. Talaren sa att man fick lämna allt det där ogjorda till Gud och be om Hans hjälp att hantera det.  Något i den stilen, som jag minns det!

Jag fikade tidigt morgonkaffe i dag, åt frukost, gick åter till sängen och sov ett par timmar.
Då jag är i behov av att röra på mig så tog jag"konen vid hornen" och  gick till Nikolaikyrkan. Denna kyrka har mycket som passar mej.

Utanför står det på den där skylten som jag älskar att den finns där: ÖPPEN KYRKA !
Inga stängda dörrar! Bara att gå rakt in i den vackra kyrkan. Med eller utan rullator.

Jag har tidigare berättat att jag ganska ofta tar mig en tur till den kyrkan. Sitter en stund i stillheten.
Tar den lagom långa promenaden tillbaka.

Men vad nu då? Mer än 10 personer brukar ej finnas där i bänkarna när jag tar en förmiddagspromenad dit. I dag var det annorlunda! Kyrkan var fullsatt av människor.
På sista raden fanns en stol ledig och god plats bredvid för rullatorn.
Jag frågade damen som satt bredvid mig vad som pågick. Jo det var ungdomar som skulle sjunga och
spela, fick jag veta. Vilken konsert!  Jag fick lite hosta och gick innan det var slut.
 Vilken fullträff!

Jag gick hemåt med tonerna inom mig.  Att jag ej känt mig helt OK denna vecka gillar jag inte.
Bed gärna till Gud att jag blir bra och att synen förbättras! Ska gå till optiker någon dag.

Hade lite mer att skriva om egentligen men  känner att det ännu en gång är bara sängen som gäller!
Sov Gott, mina vänner!  Må vi alla få sova gott också den kommande natten ! Gud är god!

onsdag 10 juli 2019

Onsdag 10 juli 2019. En annorlunda dag! Så det kan bli!

Jaha, så blev klockan snäppet nära midnatt igen!
Fast jag började fundera på bloggandet redan vid tretiden denna dag!

Hur blev det så här? Som ni alla vet så är jag dålig på att tåla luftombyten!
Att, som i söndags, komma från Västkusten till Höghuset med Statistiska Centralbyrån mitt emot min bostad kan ta musten ur vem som helst. Visst kan jag ta mig till slottet i närheten och se på floden som flyter därförbi men det där med att känna havet i luften så fort man går utanför dörren det är en annan sak det. Som min lilla kille, som bott hos oss flera månader, sa när socialen flyttade honom till en släkting. "Att bo hos dej, det är en annan sak det!"

Nu har jag bott här i tre nätter och det vare mig fjärran att klaga! Jag bor så bra och har nära till det mesta!
Men att växa upp vid havet på Ostkusten och när man blir gammal ha dotter och måg att hälsa på vid Västkusten! Det är en annan sak det!

Eftersom jag inser att bloggar om  besök på Island  och i Malmö måste vänta ännu bara för att jag inte tog tillfället i dag så är det som det är.
Sovit till och från utan att bli störd. Då jag fick endast två ingående samtal tog jag mig för att ringa upp ett par vänner som sökt mig under tiden jag varit borta!Det blev långa, fina samtal!

Fick telefon från min kusin, som jag för inte så länge sedan fick kontakt med genom en person i ett radioprogram, som lotsade mig vidare! Om detta har jag tidigare berättat.
Då jag vet att det finns de som läser min blogg, som också vill vara med och be till Gud om hjälp för mina böneämnen så nämner jag att vid dagens samtal med min kusin  fick jag ytterligare tre vänner, som jag aldrig träffat men som jag förstår är i stort behov av ett möte med Jesus, som kan förändra människors liv! Låt oss tillsammans bära dessa vänner i bön till Gud!

Jag har gråtit några gånger i dag! Dels av glädje för att Gud är så god och visar sin kärlek och omsorg den ena gången efter den andra.
Så grät jag när jag lyssnade till radions program "Sommarpratare" med tonsättaren Sven-David Sandström, som intervjuades i maj i år och slutade sitt jordeliv tionde juni.
Sven-David var från Borensberg där vi under några år var bosatta!
Hans föräldrar Sven och Lisa blev våra vänner och när sonen kom hem på besök var det naturligt att vi skulle  träffa Sven- David. När han inte var med så pratade vi alltid om honom och föräldrarna gladdes över hans framgångar.  Med all rätt!
Minns med glädje när han vid jultiden kom med goda kakor som mamma Lisa bakat och önskade oss GOD JUL!  Så många minnen lockades fram i dagens radioprogram.


Det var en fin avslutning på dagens program om Sven-David när Einar Ekberg sjöng den fina sången: "Finns det kors alltför tunga att bära? Blir prövningen stundom så svår? Finns där ingen som ser dina tårar och ingen som nöden förstår?
Någonstans bland alla skuggorna står Jesus. För att hjälpa dig i nöden är han där. Ser du efter skall du finna att där står han för att lätta alla bördor som du bär!" 

Sven-David visste om sin dödliga sjukdom och man anar att han hade mer att ge men han  var klar med  sitt livsverk!
Nu är för länge sedan dags att sova sedan jag tackat Gud för en fin dag och för Sven-Davids "stund på jorden".


tisdag 9 juli 2019

Sammandrag 28 juni 2019och en bit framåt!

Undrar ibland varför jag skriver Blogg!Är det för mina vänner, mina barn och barnbarn eller för min egen skull.  Jag vet inte!! Förmodligen finns det fler anledningar!!

I dag är det tisdag 9 juli och jag har sannerligen lång väg framför mig!
Det får ej bli för långt! Det ska innehålla åtminstone någon gnutta av sanning och dessutom något intressant!

För min del är det ett tillfälle att slippa skriva dagbok! Jo jag gör det också ganska ofta. I dagboken kan man skriva mer fritt än i bloggen.

Just i kväll finns det anledning för mej att korta av lite av det jag tänkt skriva!
Som ni vet så har jag relativt stora problem med luftombyten.
För två dagar sedan åkte jag från Göteborg till Örebro. En sådan manöver gör jag inte utan att konsekvenserna kommer som ett brev på posten. Så har det alltid varit! Jag vet ingen mer än jag själv som tror på sanningshalten i detta, som  för mig blir  en anledning till att när som helst ge upp för jag bara MÅSTE till sängen. 

Eftersom jag nämnde om att dagens datum är 9 juli så dristar jag mig att nämna något om vad den dagen hade i sitt sköte!
Jo för andra dagen vaknade jag upp i Örebro, i mitt eget hem!
Väskan skulle packas upp innan döttrarna kom. Icke!! I morgon ska det ske! Absolut!Kerstin och Ulla kom. Städningen hade Lennart grejat medan jag var i  Göteborg!
Vi kunde göra, som vi brukar, gå på stan och titta var de har godaste maten. I dag blev det lite Mellanösternmat, som vi alla tre gillar efter tillbringad tid i de  trakterna!.

Restaurangen fanns  i vår omedelbara närhet.
På hemvägen handlade vi lite smått innan vi fikade med specialkaka liknande dem man köpeer i Jerusalem! Kerstin och Ulla har jobbat som volontärer där för många år sedan!

Ja, mina vänner! Nu har vi nått den punkten då jag är mer intresserad av sängen än av att skriva.
En trivsam dag tillsammans med döttrarna börjar närma sig sitt slut ochjag är så tacksamför att e kom och tog mig ut på stan. Annars"soffar  jag till mig"! Inte bra!
Synen är, som ni vet, ett problem. I kväll hittade jag i skrivbordslådan ett par gamla !!!!(tror det var de första jag skaffade för många år sedan! ) De funkar i kväll mycket bra! Vad nu detta kan bero på!

Sov Gott och jag vet! Både Malmö och Island väntar stilla!!! Sov Gott! I kväll är Tobias i Mora med sitt sommarjobb. Kommer hem i morgon!