Tisdag 31 juli 2018. Första semesterdagen blev perfekt.

Att börja något nytt och ovant passar inte mej. Jag håller mig helst i gamla hjulspår.Men nu är det så att jag fått en ny padda, att jag inte har något annat att skriva på där jag nu befinner mig.  Jag kan naturligtvis låta bli att blogga men då står ju problemet kvar till i morgon och då har jag glömt vad jag gjort i dag.  Egentligen ingenting mera än att jag blivit så uppassad med fika och god mat. Strålande väder, lagom för att sitta på den härliga innergården tillsammans med övriga familjen. De tillbringade stor del av dagen vid stranden. Jag följer med dit i morgon.  I dag kom besök från Örebro. Roligt att vänner kommer ihåg en även om man flyttat. Det  blev en vilsam dag som avslutades med sång och flygelmusik av Else-Marie och Linn.  Ovan som jag är med den nya paddan så gör jag nog bäst i att avsluta innan jag gör någon dundertabbe. Ska träna mer i morgon med hjälp av de som kan mer än jag. Nöjd med min första semesterdag säger jag GodNatt till er alla mina vänner. SOV GOTT!

Lödag och söndag 28,29 juli 2018.SÅÅÅ Varmt.

De italienska flygplan som hjälpt Sverige ett släcka bränderna som härjar i vårt land, länade genom en av piloterna ett fint tack till Sverige för att de blivit så väl emottagna och omhändertagna med sådant de behövde. Nu vände de åter hem till sina familjer. Fortfarande är vi beroende av hjälp från andra länder.  Det är bra och osökt kom i mitt minne en gammal låt som vi sjöng i söndagsskolan:" När vi alla hjälpas åt. När vi alla hjälpas åt, verket framgång får, lätt blir bördan vår. När vi alla hjälpas åt"  Tänk så bra det är att man gått i söndagsskolan! Där lärdes bara "goda saker"ut.

Det har varit utsändning på TV väldigt ofta med anledning av bränderna.
Jag orkar inte göra så mycket nytta fast jag har en hel del att göra. Jag vilar mej och somnar till då och då. Jag gillart inte men det bara blir så.
I går skrev jag på FB att jag på kvällen bad till Gud om regn och att det inte skulle bli åskväder på natten för som Georg brukar säga att "åska är det räddaste jag är för." Det gällde alltså mej. Georg tyckte det var så fint att se blixtarna!!!
Regnet kom fedan under natten och inget åskväder. Det kom i dag (söndag) på förmiddagen. Jag satt i en fåtölj i vardagsrummet och hörde några smällar, en del rätt kraftiga.  Till min stora förvåning var jag inte alls rädd. Satt bara lugnt och väntade ut åskvädret. Då tänkte jag att säkert fanns de som läst FB i går kväll, som hade bedit för mig, för ett sådant lugn och den frid jag kände måste vara från Gud. Så olikt tidigare åskväder och mina reaktioner då. Tack vänner!

I dag skulle Elsemarie och Lasse komma för att hjälpa Tobias med flytten . Han får magasinera sina möbler fram till första november ty först då finns en lägenhet för honom men då med förstahandskontrakt. Nu har han bott i andrahand och han hade gärna stannat kvar där men han har ej tillräckligt många poång hos ÖBO och det blir en annan hyresgäst som flyttar in där.
I november är det hos en privat hyresvärd.
Huvudsaken är att det ordnar sig med bostad även om han får vänta tre månader då han får hanka sig fram hos bekanta och kompisar.Eller flickvännen!  Kanske några nätter hos mormor om det skulle behövas!

Nu är jag tacksam att denna varma dag tar slut och jag  får gå till nattens vila. Tobias och flickvännen är på väg hem från Spanien och har lång bilresa från Arlanda till Örebro i natt. De räknar med att vara hemma vid tvåtiden. Ber Gud om beskydd för dem. Nattkörning är inte så rolig precis!
Elsemarie och Lasse åkte till Tobias lägenhet i kväll sedan de städat och grejat här. Så snabba de är , unga människor. Eftersom min syn försämras så har det blivit ett problem för mig. Jag ser inte sådant jag borde se. Då är det bra när någon kommer och tar ett tag med hink och borste.
Jag får alltid hjälp från någon och jag är så tacksam!

Nu sätter jag punkt för i kväll och önskar er alla mina vänner en GOD NATT!
  

Fredag 27 juli 2018.Vilken värme!

Fram på dagen kom jag på att jag faktiskt måste ta mig själv i kragen och med rullatorns hjälp ge mig iväg ut.  Det blev Närbutiken som fick besök och så en liten promenad i samband därmed.

Kristin var på stan och ringde.  Så roligt att vi två fick en lång stund tillsammans. vi fikade med jordgubbssaft  som jag fick av Ulla häromdagen.

Kristin och jag pratade om första och andra världskriget. Hur allt plötsligt förändrades.
Vi talade om hur det började genom att hatet fick fritt spelrum. konsekvenserna av krigen  och hur det påverkade människors vardag.

Jag plockade fram gamla ransoneringskort och vi kollade årtal . Mina egna kort fanns ej men vår ordentlige vän Dagny hade kort från både första och andra världskriget sparade och dessa hade vi  nu i vår ägo. Kristin och jag använde en god stund åt dessa. Kort på textilier, skor, tvättmedel och mycket mer. Jag hade ju en hel del att berätta om den tiden och Kristin lyssnade intresserad. En annan dag ska vi sortera dem och även se vad som tex. redan 1940 började ransoneras. 
Kristin har semester så vi hade gott om tid. Det är så mysigt att sitta och prata med barnbarn.
Innan hon gick hem så dammsög hon hallmattan och lite till. SÅ bra!

Jag fortsatte att lata mig för i denna värme blir jag handlingsförlamad.
Trettiofyra grader ute och tjuguåtta inomhus mitt på dagen. I kvällens TV hörde jag att morgondagen blir en "ÖDESDAG" då mycket kan hända. Skogsbränderna är förödande. Hitintills har det mest varit norrut men nu är det risk för bränder också i söder. Det brann i dag på 43 olika ställen. Vi har fått hjälp från flera länder för att få bukt med elden men på grund av den svåra torkan så blir det nya brandhärdar. Nu väntas åska dessutom, vilket gr att risken för fler bränder ökar.

Vi ber till Gud om regn. Inte många gånger förut som jag gjort det!
Nu är det dags att sova och vi får anbefalla vårt land och oss själva i Herrens händer. Han har inte tappat kontrollen även om otrevliga saker händer på vår jord. 

Sov Gott mina vänner! 

Onsdag, torsdag 25 och 26 juli 2018.VARMT!

Jo jag kan försäkra att varmt är det. Tror att det fortfarande, fast kväll, är 30 grader!
I dag har jag återigen suttit på soffan i vardagsrummet för att invänta kvällen och sängen.
Jag går inte gärna ut i denna värme. Vaknade i morse och var väldigt yr. Det var länge sedan och jag blev lite rädd, faktiskt. Jag minns en gång i villan då jag låg i sängen och tyckte att allt omkring mig dansade. Det var så obehagligt.

Jag dricker mycket för barnen påminner mig och det är bra för det är så lätt att glömma bort den viktiga detaljen. I övrigt har jag pratat i telefon med min vän Annika och några fler.
Annika och en väninna ska åka "Bönetåget" (som från och med i år är en buss) där många kristna körs genom landet för att be till Gud för vårt land. för valet och annat som är viktigt för Sverige. Jag anar att skogsbränderna också hör dit.
De kommer att övernatta en gång i någon stad innan de kommer till den plats i Norrland där de i några dagar ska fortsätta att vara tillsammans med Gud och varandra och fortsätta i bön.
Eldsjälar nämnde  jag om i tisdagens blogg och här har vi nu ännu ett gäng med eldsjälar för att be      för vårt land.Gud använder sina barn, som är villiga att stå i hans tjänst. Det är så viktigt att vi , som tror på Gud förenas i bön för landet. Det är inte guld, allt som glimmar!
Jag ser ofta hur Gud finns till min hjälp varje dag och jag både skrattar och gråter när jag säger:"Men Gud så god du är!"Rolig är han också!

I går tog jag Färdtjänst till Sven och Maria i Hovsta. Där fanns också Bernard med de tre fina barnen.
Aline, Alfred och Amelie, som lämnat semestern i Falköping medan  mamma Lydia är kvar hos sin mamma som är allvarligt sjuk, Här behövs våra förböner!

Sven hade gräddat stora lass av pannkakor, som vi åt med sylt och glass. Uppskattad kvällsmat!
Maria och Sven hade så vackra blommor runt hela huset. Tomatplantor i mängder. Paprika och andra grönsaker. Stora björnbär på den planta som nu är några år gammal och ger så fina bär. Sylt av dessa fick vi till pannkakorna.Det växer och frodas och vi har ännu ej vattningsförbud i Örebro,vilket märks på växtligheten hös Sven och Maria. Att de lägger ner mycket arbete på sin trädgård syns såväl!

Plötsligt blev jag nu sömnig och bäst att  jag ser till så jag sköter om mej, som barnen säger!
Så GodNatt  kära vänner! Sov Gott! 






 

Tisdag 24 juli 2018,Värmevågen och skogsbränderna håller sig kvar.

Minnena från barndomens somrar, där jag numera ofta rör mig, var precis som denna sommar. Sol varenda dag. Kom att tänka på att jag under årens lopp åtskilliga gånger sa till Georg att jag bara längtade efter en sommar då man visste på kvällen då man gick till sängs att nästa morgon skiner solen och ännu en fin dag låg framför, I år har vi en sådan sommar.
Nu har det gått lite väl långt åt det hållet så nu bara längtar vi efter regn. Fast bara på nätterna förstås!

Djupt medveten om de "förlorade bloggdagarna" för ett tag sedan  och om att jag faktiskt borde ta tag i dem så dristar jag mig ändå att skriva om just dag som inne är. Varför? Jo, se, det har att göra med minnet.!!!
 Ulla hade sagt att hon skulle komma till stan och till mej i dag. Det gjorde hon.Samtidigt uträttade hon  en del ärenden åt Boo Hembygdsförening där hon är en av eldsjälarna.
 
Tänk dessa "Eldsjälar", som är så betydelsefulla inom både föreningsliv, välgörenhet. sport, mission och mycket mer. Ett fint namn på dessa är "volontärer". Vad vore väl livet utan volontärer? Jo mycket fattigare och tråkigare för ett stort antal människor.
Ulla hade lunch och en påse hembakta bullar med sig. Enkelt och trivsamt!. Tänk så det blir! Inte så många år sedan jag hade ork nog att räcka en hjälpande hand åt mina barn och deras familjer.

Ulla och jag kom i dag att samtala om huruvida hon och hennes syskon  tagit skada av att vi öppnade vårt hem för många människor, unga och äldre som var ensamma, förädralösa, alkoholberoende, sorgsna och nedgångna, under våra barns uppväxt.
 "Kanske var det inte alltid, på den tiden,  så roligt med  nya människor i hemmet, med  behov av hjälp av olika slag men jag vill tro att de lärde sig mycket om människor och även om hur vi kan påverka våra medmänniskors livssituation till det bättre.

För egen del tänker jag mest på gåvan att jag  var frisk och full av kraft och energi,
Georg reste mycket på den tiden och alla, som ibland bodde i vårt hem, kom ju ej  samtidigt.
Det var ju också så att våra tre äldsta barn  under åren hann   flytta till egna boenden.   Två av dem utomlands för några månader.Jag pusslade så gott jag kunde med att vara jasägare när Socialen ringde. Att ta emot en ungdom utan att veta mer om den människan än det man fick veta av Socialen i samband med mottagandet kan vara svårt men också spännande.

Det är ju så att "varje själ har SIN väg att gå" och måste mötas från den punkt där de befinner sig om det ska bli något bra av ansträngningarna. I stort tror jag att vi alla lärde något  för livet genom att möta människors olika livssituationer. Fick dela med oss av trygghet och annat som ej varit vanligt för våra nya vänner. Göra det bästa av det som stod till buds.
 Naturligtvis var Gud med i det hela. Att jag var kristen visste Socialen och det var deras val om de skulle lämna barnet eller inte. Aldrig hände det att de "backade" för att jag var kristen. Varför de nu skulle göra det?
Det de här, ofta "trasiga," små människorna behövde var KÄRLEK. Och Gud är kärleken, så det är liksom involverat , som man säger. Att få veta att man  har en viktig plats i tillvaron, att man är värdefull. I kyrkan sjunger vi;" Du vet väl om att du är värdefull. att du är viktig, här och nu. Att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du!!"

Gud har varit så god och jag bara fylls av tacksamhet för mina barn, som. med sina familjer  alla har det bra och alltid ställer upp för sin gamla mamma, omtänksamma och generösa.
Ulla hjälpte mig med en del sysslor innan hon åkte hem. Det är alltid något som jag behöver hjälp med när barn och barnbarn kommer. Inte att undra på att jag är tacksam och glad för allt! 

Ja så blev det som så ofta en del "utsvävningar", men som jag brukar säga så väljer man själv om man vill läsa.
Nu ska jag berätta att vi fortfarande har ovanligt varmt. Omkring 30 grader varenda dag.
Jag tackar Gud för att jag klarade att promenera hem från hårfrisörskan i dag. Tog en paus på vägen och gick in i en affär och dess mejeriavdelning för att få lite svalka.

Ja så blev det som det blev även denna bloggkväll Blott en dag ett ögonblick i sänder återigen! Vi ser alltid framåt ! Och uppåt! Sov Gott mina vänner! " Det går en ängel kring vårt hus" Amen!

 

Måndag 23 juli 2018. Vet inte om jag vill vara med längre..

Så mycket konstigt dyker upp på min iPhone. En faktura från jag tror Apple. För att jag har prenumererat på något som jag ej vet något om.

Jag är gammal och klarar bara av det som jag känner till. VARFÖR jag gör något och om jag INTE gör det så ska allting vara som det brukar eftersom jag alltså   vet vad jag gjort och inte gjort.

En av mina hjälpredor i datavärlden är i London, Hans bror , boende här i stan har
 åkt till Spanien. för någon vecka!Innan jag definitivt bestämmer mig om jag ska "vara eller inte vara" kvar i digitala världen med mina alltför svaga kunskaper på det området så ska jag kortfattat berätta om dagen som strax tar slut. För att i någon mån mildra nederlaget. Och för att jag inte ska fastna i det där jag i alla fall inte kan göra något åt. Det där fotot där jag på FB sitter i baddräkt och det är omöjligt att radera. tex

Så här långt hade jag kommit då min iPhone fick mig att hoppa till lite. Det var Filip som ringde från London!!! "Hej mormor , hur mår du?"
Jag lät honom få ta del av mina blandade känslor och han gav mig lite beröm, trots allt och jag fick veta en del om hur han har det.
Vi önskade varandra GODNATT och jag lovade att skicka iväg bloggen snarast, vilket jag gör nu.   Sov Gott mina vänner!
Jo jag har också i dag varit i affärens mejeriavdelning och funderat men i dag köpte jag ingen mjölk men man kan stå där en stund i alla fall så man svalnar av lite.
.

Söndag 22 juli 2018. Får nöja mig med det fast det ej var meningen!

Å vad jag putsar mina glasögon men inte blir synen bättre för det. Inte de nya ögontryckssänkande dropparna heller har gjort någon nytta. Tycker nästan att det blivit sämre sedan jag började med dem.  Men nu ska jag inte prata om det

Nu hände något roligt som ni ska få vara med om att dela med mej. Jag satt här och skrev de första två raderna på bloggen då jag insåg att det inte skulle gå att skriva mer. Bokstäverna var för små och min syn behövde något större. "Gud hjälp mej!" Jag visste att jag skulle kunna trycka på ett par knappar och försökte. Nej! Kan ej hjälpas men i London finns Filip. Bära eller brista.
Jag började söka hans namn bland mina kontakter. Precis som jag kom till Filip Hallqvist får jag ett meddelande:" Hej mormor, kan vi höras i morgon?"  Det var Filip som ville göra mig glad i förskott. Jag svarade:" NEJ! I need you NOW! RING!
Slumpen? Nej, inte  för mej!  Gud sa en gång till mej:"Mitt älskade barn, jag hjälper dig med ALLT."
Ibland skojar han lite med sina barn och det gillar jag!

Hur som helst så löste, från London, datakunnige Filip mitt problem på direkten men hade ej tid för samtal i kväll så han ringer i morgon. Glad kan jag fortsätta att skriva med de större bökstäverna.
Naturligtvis tackar jag Gud för hans omsorg! Han har själv fört mig ut på bloggandet, fast jag är så  okunnig och han har både synliga och osynliga änglar, som dagligen betjänar mig.
Klart att jag prisar Gud för det och mycket mer!

Jag hade nog tänkt att komma ifatt med det jag har att berätta om mina bedrifter under de dagar jag ej bloggade. Nu måste jag ännu en gång "hoppa över" dessa dagar för trots att jag sovit på dagtid så börjar jag bli sömnig och min systers ord att "man måste lyssna på kroppen" har i flera år följt mig och jag har sällan haft svårt att göra som hon en gång lärde mig.

Nu till dagen som strax tar slut. Ingen gudstjänst. Ingen promenad.
Besök av Tobias på väg till Arlanda och möte med tjejen med vilken han ska åka till (!!) varmare länder!! Här har vi varje dag omkring 30 grader och varmare ska det bli nästa vecka.

Nu är det väl så att en utlandsresa kan ha sitt värde oavsett väder. Man får tid för varandra och man upplever nya miljöer. Jag gillar att mina barn tagit  mig med på utlandsresor. Minnen finns kvar.
Med stor glädje minns jag när mina fyra barn överraskade mig med att vi skulle åka till NewYork för  att fira en av mina jämna födelsedagar. Vilken fest! Jag tänker ibland tillbaka på den där resan och att det verkligen blev av att jag fick se den stora staden som jag faktiskt önskat att få komma till men som jag nog trodde skulle stanna vid just en dröm.
Jag är så tacksam för mina snälla barn och deras familjer som alltid vill mig väl! 

Säkert får ungdomarna roligt på sin semesterresa. De är arbetskamrater och  har alltid roligt tillsammans enligt vad jag fått höra av barnbarnet.
Så bra att jag så snabbt fick datorhjälp från London och i morgon får jag samtal då både jag och Filip har mer tid på oss att prata. I kväll skulle jag skriva blogg och han höll på med plugget!

Ja nu vet jag inte vad det blev av det här men nu önskar jag er alla en God Natt! Kan berätta att jag i dag har pratat med min gamle vän Barbro i Lesjöfors. Vi påminde varandra om hur mycket roligt vi hade tillsammans på den tiden när vi ofta träffades. Innan TV fanns i varje hem!

Fredag 20 juli 2018. Ingen rubrik

I dag skrev jag på FB att jag skulle fortsätta  i bloggen där jag slutade på FB. Kära vänner! Nu är det så att jag fått ny padda och ny iPhone. Så mycket nytt på en gång klarar inte mina hjärnceller att hantera så nu avslutar jag alltså på min gamla dator som vanligt. Tobias invigde mig i nyheterna i dag men jag har redan glömt vad han lärde mig. Han kommer tillbaka i morgon!!

Jo jag skrev om att jag satt på min fina baddräkt och satt på balkongen och njöt. Och låtsades!!

Elsemarie ringde och Kerstin kom. Vi båda satte igång med att sortera papper som jag är mästare i att spara på. Slängde tidningar och annat som i ett par veckor legat på stolar i väntan på sortering.. Det är sköntatt få hjälp så jag stter lite fart.

Efter en stunds arbete gick vi en liten promenad innan vi besökte Thairestaurangen där vi köpte med oss matportioner, stora för att sedan sitta på balkongen och njuta av den goda kryddstarka maten.

När Kerstin åkte hem intog jag, som vännen Kronblomserien, soffan och sov gott ett par timmar..
Ringde och grattade min goda vän Lotta Sundberg som fyller 65 i dag.  Önskar denna underbara människa allt gott!!
Kvällen gick sedan åt för att skriva ifatt i dagboken. I morgon hoppas jag kunna skrivca på nya paddan utan att röra till det alltför mycket, Sov Gott mina vänner! Gud är god! Oj så mycket påtaglig hjälp han dagligen ger mig. SÅ tacksam för den gemenskapen
Gud som haver barnen kär! Se till mig som liten är! Amen!

!8 juli 2018..Ska försöka att ta mig ut ur denna djungel i vilken jag hamnat.

Jag gråter ibland. I dag för att Gud är så god. Hur jag får erfara hans hjälp i stort och smått. Då kommer några glädjetårar och jag säger: "Men Gud. så god du är!"

Jag gråter 0ckså  för min försämrade syn.  Jag fick vid senaste läkarbesöket ännu ett recept på droppar jag använt i flera år. Märkligt nog så harsynen försämrats märkbart och det är därför jag gråter emellanåt.  Så länge jag kan se att läsa och skriva (om än med möda emellanåt) så känner jag det som att jag ej borde gråta men jag kan ju ej undgå att se skillnaden och det gör mig ledsen.

Jag ska inte ägna tid och plats för detta just nu utan  vara tacksam för att jag ännu en gång kan försöka skriva ner lite glimtar ur mitt liv.

Som ni som läser regelbundet har märkt så har jag rört till det åtskilligt men tack och lov att huvudet funkar bättre än ögonen så därför finns det hopp om att jag ska ta mig ur denna djungel i vilken jag försatt mig.

Att jag har god hjälp av mina barn och deras familjer i det ena och det andra har ni nog märkt.
De har tålamod och är villiga att hjälpa mig med det tekniska, som alltid varit ett problem för mig.  Dock är det till föga nytta om jag ej drar mig till minnes upplevelser som jag varit med om och som ger dem anledning att ta hand om sådant jag ej klarar själv. Jag kallar det SAMARBETE, ett vackert och användbart ord.

Jag har flera intressanta dagar att se tillbaka på, men just nu tar jag bara dag som inne är.
Trots värmen också i dag 32 grader så kom Sven och Kristin och nu fick jag hjälp att få ordning på datorn igen.
Sven hittade en blogg skriven den 7 juli och som ej blivit publicerad så nu är det OK med den detaljen..
Utöver besök av de redan nämnda så kom, som utlovat, Tobias. Han ställde på bordet en stor flaska Lokavatten och en burk med stora, salta chips för "Det är viktigt att få i sig salt och mycket vätska" i den pågående värmeböljan var informationen till mormor, som tacksam tog emot gåvorna. Sven hade med sig frukt, mjölk och en stor burk underbar klarbärssylt som han kokat av bär plockade i min tidigare trädgård, där son med familj nu bor.

 Innan Tobias kom hade jag ett intressant telefonsamtal om bibelläsning med en person som gav mig så mycket att tänka på. . Det började med att vi  tillsammans fick ett snabbt bönesvar och fortsatte med intressant prat om bibelläsning.  Att läsa igenom hela bibeln från första till sista sidan!
Traggla sig igenom alla släktregister i  Gamla Testamentet . Inte att undra på om man drar sina slutsatser och missar själva budskapet.
 Det här hände för flera år sedan och mina tankar gick till det som i dag finns och som heter  Alphakurser och som numera kyrkorna i staden erbjuder de som är intresserade av att få veta om Kristen tro. och Bibeln. Själv började jag i unga år att läsa Bibeln men  började i Nya Testamentet.. Gamla Testamentet läste jag långt senare.

Jag älskar Bibeln och läser så gott som dagligen. Jag går gärna på Alphakurser. Ska börja ny i höst när allt i kursväg kommer igång. Det finns också Bibelskolor och det ät så bra att få sitta tillsammans och prata om det man läser.

Sådärja! Nu fick jag det sagt också. Ibland har jag haft små samtalsgrupper här i mitt hem. Också intressant. Vi fikar och samtalar.

Nu skickar jag iväg det skrivna ut på nätet i befintligt skick, som det heter.. Jo jag vet att jag har en del ytterligare att berätta men det får en egen sida.
Nu önskar jag er alla en GOD NATT  SOV GOTT! Sommarkvällen är ljum och skön och jag hör folk gå förbi på gatan här nedanför.

Lördag 7 Juli 2018@ Ännu en ljuvlig sommardag! Lite fredag också!

Så här blev dagen. Jag skrev på FB att jag väntade på kaffe. Det blev andra bullar! Else-Marie kom in och sa att hon skulle åka till sjön! Jag ville följa med! Else-Marie hoppade gladeligen i havet medan jag beundrade utsikten. Båtarna husen lövskogen. Jo hon har rätt i det att det faktiskt påminner om Figeholm. Fikakorgen var med och allt var som det ska vara.

Några morgonbadare fanns på plats. En hundägare med sin vovve vadade ut i havet.
Hemma väntade frukost och jag tog en rullstolspromenad på den plattsatta gårdsplanen.

Innan dess hade Else-Marie och Lasse ordnat med födelsedagstårta så fin, dukat kaffebrickan och så blev det sång för Tobias som fyller år i dag! Han fick paket och så hade vårt yngsta barnbarn fyllt 19 år. Så tacksam jag är för att ha fått vara med om många barnbarns födelsedagar!

Vi tog en lugn dag. Den effektiva Else-Marie hann, som vanligt med många sysslor. Strykning, fixade matsäckskorg och så blev det ytterligare besök vid stranden.

Själv valde jag att stanna hemma och sova ännu en stund.
I kväll har Elsemaries bästis från tiden i Borensberg, Helena, med sin man Henrik varit här och Lasse bjöd på kyckling grillad utomhus, god potatissallad, grönsaker. Måltiden avslutades med födelsedagstårta och fika.Vi saknade Filip som är i London för några veckors jobb i databranschen. En granne kom in med en stor skål underbara bigarråer som han plockat på sin tomt!

Gårdagen, fredag hämtades jag av Tobias till Onsala där vi firat hans högtidsdag i dag!
Linn kom i bil från Växjö och vi såg på TV Sverige bli besegrat av England i fotbolsVM!
I TV kan vi också se Almedalsveckan med samtliga riksdagspartier representerade!
Nu har tiden ilat iväg och jag säger GodNatt till er alla mina vänner. Sov Gott! Jag skriver i kväll på paddan! Natti, Natti!

Torsdag 5 juli 2018. Resfebern kom som ett brev på posten! Allt är som det brukar vara.

Att ha resfeber har blivit min lott! Trots att jag skriver lista och noga tänker så drabbas jag. Ändå går det bättre att klara den när jag är ensam än när mannen levde. Tur att det var han som reste mycket och inte jag.
"Hur eller hur", som hon sa vår moder! Ett uttryck som jag lagt mig till med och ännu en gång använder så var det besvärligare med en man som visste precis vad han skulle ha med sig och jag, hans fru  sprang omkring och tog med sådant som jag till stor del inte använde.

Nu ska jag iväg på semester. Ett uttryck som en pensionär inte bör använda fick jag veta i går av en som inte skulle åka "på semester". Jag tolkar det som jag vill!

I går började "Nora Marken". Kristin, Sven och Maria åkte dit såg jag på FB. Förr brukade Elsemarie, jag  och deras barn åka dit, köpa marknadskarameller och fika vid Strandstugan. Numera orkar jag ej med sådana bedrifter så jag gick i sällskap med Inga till en uteservering i slottets närhet och fikade denna sköna sommardag.

Efter det har jag plockat med mina pappershögar, som vanligt. Från en stol till en annan. När jag kommer hem från semestern så sätter jag in i pärmar. Jag har en god vän som heter Lotta som för många år sedan lärde  mig att gilla pärmar. Vet ej om hon upphört  med denna vana men det har
inte jag. Det är ganska jobbigt så jag ska ta under övervägande om det inte vore en bra ide' att åtminstone minska pärmarnas antal.! .

Fick nyss meddelande från Tobias, som ska vara driver i morgon, med förslag om avresetid, vilket spädde på min resfeber betydligt..Att hoppas på att han ska försova sig är fullständigt meningslöst. och jag vet att när jag väl sitter där i bilen så är det som det är och jag kan börja njuta av några lediga dagar.
Vad då, lediga dagar? Jag minns när jag en gång frågade en väninna som blivit pensionär vad hon gjorde för att få tiden att gå. (Själv var jag på den tiden förvärvsarbetande.)

Hon svarade förnärmad att hon hade väl att se till så livet fungerade med mat, tvätt städning, inköp och mycket mer. Fast hon var pensionär.
Nu förstår jag bättre. Ju äldre jag blir ju långsammare jobbar jag. Ser sämre hör sämre, får sämre balans. För mig är det den försämrade synen som är värst, tycker jag.
Det allra bästa är dock att huvudet, i stort sett, funkar. Något jag ständigt tackar Gud för.

I dag har jag pratat med Raquel, som med sin man och en son ska åka på semester inte så långt ifrån där jag ska vara så då ska det bli en liten "släktträff".

Om detta må jag senare berätta! Nu ska jag ta fram resväskan och "pricka av"på min lista.
Om jag sedan kan somna återstår att se. Skönt att få åka bil hela vägen!
Jag har faktiskt givit mig tid att lyssna till Statsministerns tal i Almedalen i kväll. Man måste hänga med lite i svängarna.

Säger nu Godnatt till er alla mina vänner! Från Danmark har fina bilder anlänt. De har det SÅÅÅ bra! .
 

Onsdag 4 juli 2018. Varm och skön sommardag. Jag höll mig inomhus,

Det tar väldigt lång tid för mej att komma igång på morgnarna. När jag äntligen är klar med fika och bullar, pratstund med Jesus. och frukost så har en stor del av dagen förbrukats.I dag läste jag i Galaterbrevet  där Paulus uppmanar församlimgen att "bära varandras bördor". Det var inte första gången jag läste det ordet som alltid får mig att tänka till! Så också i dag. Bördor har vi alla att bära nu och då och ibland möter vi någon som Gud sänt i vår väg till vår hjälp.

 I går blev två unga män skjutna till döds i Örebro. Säkert finns det anhöriga som sörjer och vi alla undrar.Det har blivit vanligare med våld också i vårt land och det är så sorgligt!

Efter att ha lyssnat till ett TVprogram i dag där det sades att motion, om så bara en 20minuters promenad samt intagandet av grönsaker skulle betyda att blodtrycket hölls i scshack, vilket fick mig ut på en timmes promenad i stilla mak, förstås, vilket utöver blodtryckssänkningen också bör betyda att nattens sömn kommer att bli djup och lång.

Telefonsamtalet i dag, jag tror att det var ett till antalet, kom från min vän Maria i Skåne som är min FB vän sedan lång tid tillbaka.Annars går jag här och småpratar med Gud. Han har humor och vi har roligt tillsammans. SÅ barnsligt det låter för någon. Inte för mej som levt i hans gemenskap under så många år och alltmer lärt känna honom. Dessutom så har han sagt att vi ska vara "som barn".OK då1

Att ta en promenad i grannskapet en ljum sommarkväll innebär att man hinner se sig omkring.
Fick en ide' att ta en sväng förbi "DIN BOK"!! STÄNGT för gott sedan en kort tid. jag har en kasse böcker som jag hann köpa innan den definitiva stängningen.
Det var inte långt till tårarna.  Jag sneddade gatan och mindes när bokhandeln låg i hörnet av Storgatan och Järnvägsgatan.  Alla mina besök där! Mindes också när Örebromissionens förlag och kontor fanns lite längre ner på samma gata.

På den tiden var  jag ofta där med bilen och hämtade litteratur för att sälja i olika kyrkor och kapell i Östergötland där Georg under några år var anställd som provinssekreterare i Östgötamissionen.
Jag fortsatte min promenad och kom ihäg när CafeDeed fanns där.
Gick ännu en gång förbi min gamla Folkhögskola, där jag tillbringade tre lyckliga år.
Passerade en restaurangs uteservering som just höll på att stänga för dagen.
En servitris höll på med att binda fast stolar och bord. Jag kunde ej låta bli att växla några ord med tjejen. "Är detta verkligen nödvändigt", undrade jag. "Ja alla restauranger här runt omkring gör likadant", blev svaret. Vi hann prata lite om tidernas förändring och jag nämnde förstås att vi på min tid i skolan fick lära oss 10 Guds bud. Joodå hon kunde tre korta bud men nämnde om hur vi  numera
 översvämmas av information från alla håll, som en förklaring till okunnigheten om 10 Guds bud.

Hann med att titta i några fler skyltfönster, sitta en stund på loftgången och njuta av kvällen.
Ser fram emot en ny dag då jag förhoppningsvis hinner med allt arbete som finns här och som väntar på att bli gjort efter flytten.
Sakta skrider tiden fram för en 91årig pensionär som inom ett par dagar blir hämtad för några dagars  semester!

Nu säger jag GodNatt ! Hittade i går på min iPhone fina bilder, som Kerstin fotograferade på  vår resa till Wien men inväntar hjälp för att få dem till bloggen!  Det kommer!

Tisdag 3 juli 2018.. Två killar har ringt mej i dag. Jag älskar dem båda två och känner mig så glad.

Det händer alltid något!  I dag hade jag bestämt träff med Inga. När hon gått hem så tänkte jag att en liten vilostund på  min sköna säng medan jag läste dagens tidning skulle passa bra!
Någon tidning blev inte läst och vilostunden blev till djup sömn.
När jag vaknade klockan halv  åtta så var det verkligen hög tid att gå runt med vattenkannan för torkan drabbar växter både utomhus och inomhus.
Vad tid det tar att vattna . Dock minimeras antalet krukväxter i takt med att jag glömmer att vattna.

Klockan närmar sig nu 23.00 Om jag ändå kunde beskriva hur ljuvlig denna sommarkväll är.
Nej nu får jag inte igen börja tänka på barndomens sommarkvällar då vattnet var ljumt och vi simmade långt. Jag tror att jag tidigare berättat om hur jag som 13åring  tog med min syster IngaBritta, fyra år yngre än jag   på en äventyrlig simfärd frän vår badstrand  för att simma till Äspö  och halvvägs dit fick  höra pappas rop från stranden.och vi då fann för gott att vända åter. . Det var sent på kvällen. Pappa kunde inte simma och jag kan förstå hans förskräckelse när han av någon fick veta våra planer.

Så var det killarna som i dag gjorde mig glad. Först min systerson Anders, som har en stor plats i mitt hjärta sedan barnaåren. Snäll, spontan och rolig! Han och hans Malin stod resklara för en semesterfärd Vi kom överens om att träffas när de kommer åter.

Nästa samtal kom från London och det var barnbarnet Filip som ringde för att jag ville veta hur han hade det på sitt nya jobb där, Jag frågade och frågade och fick veta att allt var så bra på jobbet med långa arbetsdagar. Anders och Filip påminner lite om varandra. Båda lugna och trygga och man måste bara gilla dem.  Dessutom är de båda "datakillar"!

Om man sover på dagen så bör man vara pigg på kvällen och inte längta till sängen.
Icke så vad gäller mig. Jag kan sova på dagen utan att vara vaken den kommande natten! Så är det bara! Kanske åldern spelar en viss roll.
Hur eller hur så ska jag nu inta min säng. Fast egentligen borde jag njuta av den sköna sommarkvällen och ta en promenad!

Eftersom jag nu inte tänker göra det så  säger jag Godnatt.. Sov Gott!
På Gotland pågår årets Amedalsvecka. Kanske FotbollsVM fortsätter i Ryssland. Jag är dåligt informerad om den senare begivenheten!


 

Söndag 1 juli 2018. Det är mycket med det jordiska! Örebro- en tyst stad! Var är folket?.

Som sagt! Varär folket?
I kväll "tog jag i på skarpen". som vi säger i Småland.  Nu fick det vara slut på innesittandet. En tur med rullatorn skulle det bli! Och en titt in i Närbutiken för att köpa mjölk!

Underbar kväll. Ljum som en sommarkväll ska vara!
Jag gick ut genom järngrindarna som omsluter vår gård och började min vandring.
Men varför fanns inga människor ute denna underbara kväll?
Klockan var ju bara 21.00! Något jag ännu undrar över.
Affären stängd. de flesta fiken likaså. En och annan ensam mnniska kunde jag se. Det var allt. Tyst och stilla. Nu funderar jag på om det kan vara så att det fortfarande pågår FotbollsVM i Ryssland som gör att folk håller sig inomhus. Eller har folk gått på semester.

Hur eller hur, som vår mor brukade säga för att få slut på onödiga resonemang.så lämnar jag staden därhän och berättar om en födelsedag i dag då ett av mina barnbarnsbarn fyllde 5 år. En söt liten tjej som hade besök av två kusiner från Stockholm, som ville vara med på festen. Roligt när kusiner träffas.  Så bjöds vi på fika med goda bullar och härlig hemmagjord marsipantårta
, fint garnerad. Födelsedagsbarnets faster Kristin hade varit mamma Lydia bejälplig med denna läckerhet. Synnerligen vacker och synnerligen god.

Att fylla år den här tiden och ha möjlighet att sitta ute på villans sköna altan förhöjer stämningen betydligt. Ytterligare två kusiner och deras föräldrar hade blivit drabbade av förkylning och kunde ej vara med.
För min del ordnades allt så väl då Tobias med bil och tjej befann sig i rätt tid, på rätt ställe ringde mig. De körde mig till Hovsta. där Födelsedagsbarnet bor.
På hemresan  fick Kristin och jag åka med farmor Maria.

Från Danmark har ett foto anlänt, plus en liten befarad rättelse av min i gårdagens blogg uppgiven siffra av 17 personer. Jag är visst inte så bra på matte som jag tror! De är 19 personer i ett stort hus med många finesser förstär jag.
All lycka till brudparet som gav anledning till denna stora manifestation och till gratulanterna! Låter faktiskt som att det kan bli riktigt kul. Att hålla samman familjen är viktigt!

Någon mjölk till morgonens gröt blev det alltså ej och jag var glad att  det så blev för att i denna folktomma  stad hålla en affär öppen kan ej vara lönsamt.

Att jag är tacksam för att nu få sova ska ni veta. Värken i ryggen är lite till och från men i morgon bör den vara mest från om ni förstår !

Nyss talade min iPhone om att jag har meddelande från Birgitta i Göteborg. Jag ska nu avsluta dagen med att läsa detta.  Sov Gott mina vänner! Gud är god.
Vill berätta att jag i går fick meddelande när det gällde en ung människa jag blivit uppmanad att be för och många av er  hakade på i den förbnen. Jag fick aldrig veta vad saken gällde men meddelandet i går gick i glädjens tecken, Bönesvar hade de fått. Det lönar sig att be till Gud. Låt oss aldrig glömma det! Sov Gott!