Så är det lördagskväll hos Ruth. Vilken fin dag det har varit i dag Gick här och tänkte på Isak. Ibland längtar jag efter honom så jag nästan blir gråtfärdig.
Jag hade lite svårt att komma igång efter nattens sömn. Den kunde förresten ha varit bättre!
Att jag skulle få besök av Annelie och Markus i dag var överenskommet . Jag hade tre semlebullar i frysen och mycket grädde i kylskåpet så det blev semlefest i dag igen.
Att prata med Annelie och Markus är så givande. Deras Gudstro är så grundmurad och jag är så glad för att höra Annelies förtröstan på Gud. Vi har haft kontakt i så många år och att se hur hennes tro på Gud undan för undan har vuxit sig starkare och starkare gör att också min tro växer. Det lönar sig att tro på Gud och att bedja, Jag minns Annelies troende farmor hur hon spelade på sin gitarr och sjöng om Jesus och bad för sina barnbarn.
Sedan jag blivit ensam pratade jag lite med Filip i Göteborg. Thea är i Örebro över helgen så det passade bra att byta några ord med mormor och skingra ensamheten..
Nu ska jag avsluta detta bloggande med att för gott ta avsked av Singapore för nu är det slut med roligheterna där.För vår del. Vilken stad. Så ren och fin!
95.11.26. Att åka till flygplatsen tog en halv timme på motorväg. Långa avstånd!
Vi vinkades fram till Security, vilket något förvånade oss. Vi förklarade att vi skulle ha "different places in Sweden"så de ej skulle blanda bagaget.
De bara svängde lite med väskorna och vi förstod ingenting förrän en polis snabbt satte på securitaslappar, slängde väskorna tillbaka på våra bagagevagnar och pekade mot incheckningen, där vi trodde att vi befunnit oss.Hahaha! Förvånade tittade vi på väskornas lappar.
En svensk dam talade om för oss att de snabbt dragit en apparat runt väskorna. Något vi, sega smålänningar, ej uppmärksammat när vi stod där och tyckte att det var en konstig incheckning.
Men tänk så lättvindigt och snabbt vi fick securitaslappar på vårt bagage!!
Incheckningen gick otroligt snabbt! När vi satt där och väntade vid Gate 22 så delades tunna regnkappor ut till oss alla. ( I Singapore var allt så perfekt och genomtänkt.) Dessa togs, av en del, på under stor munterhet, då det tycktes tämligen onödigt, eftersom det rörde sig om bara några få steg utomhus.
Vid närmare eftertanke var det kanske ej onödigt med tanke på den stora mängden passagerare och om alla kommit på planet med några regndroppar på kläderna så hade det möjligen fått konsekvenser. Regnet i Singapore var för övrigt speciellt. En kort skur och sedan var allt som vanligt igen!
I rätt tid kom vi iväg.Åkte över Istanbul, Wien, Amsterdam.Höjd 6.000 meter, 700 km. i timmen. Gjorde några små anteckningar under färden. I Amsterdam lämnade många passagerare planet och det dammsögs och städades noga. Till Köpenhamn kom vi klockan 9.00 Middag hade vi ätit på planet vid 2-tiden på natten. Här gällde att veta vilken klocka man tänkte på!
Att åka från Amsterdam till Köpenhamn tog en timme.! Stina, som skulle till Kalmar behövde ej vänta så länge på sitt plan, så vi sa adjö där, nöjda och glada. Själv fick jag vänta ytterligare fyra timmar i Köpenhamn.
Nu till något helt annat, som de säger på TV.
I dag hände sig att jag gick trappan ned till källaren där mitt badrum är beläget.
En tid har det varit stopp i golvbrunnen där och vatten från badkaret har jag måst passa så det runnit litet i taget.
I dag tänkte jag att nu ska det bli ändring på detta så jag sa till Gud som jag tänkte.
"Nu, Gud ber jag dej om hjälp här. Nog har du rörmokare i himlen som kan komma och fixa detta.
(Jag har i tidigare blogg berättat om hur en man (ängel) kom till ett tåg och hjälpte två kvinnliga evangelister med deras väskor vid tågbytet. De hade varit bekymrade över väskornas tyngd.)
Jag påminde honom om hur han en gång sa till mej:"Mitt älskade barn, jag hjälper dig med ALLT"
"Om du inte skickar en ängel från Himlen nu, så ska jag ringa till min rörmokare på måndag, men Gud jag vet att du aldrig sviker och om du inte skickar någon från Himlen så ber jag dej att ge mig en ide' så jag kan göra något själv.
Jag hade flera gånger använt mig av rensband och en käpp men utan resultat. Vattnet rann sakta i alla fall.
Nu fick jag en ide' att göra som Georg gjorde när han tog tag i sådana här grejer. Han kavlade upp skjortärmarna och använde händerna. Nu hände något!!
Inte alls långt ner stötte jag på den största boll av kolsvart hår, som jag någonsin skådat och förmodligen aldrig mer kommer att få se. Så enkelt löstes det problemet!
Jag har tidigare, vid flera tillfällen, föreslagit Gud att ge mig en ide' när det hakat upp sig och jag känt mig ensam och rådlös. Hjälpen har ej uteblivit. Vi har ett okomplicerat förhållande till varandra, Gud och jag.
Vid några tillfällen har Elsemarie, som rektor,och med ett gott hjärta, ringt och sagt:"Mamma KAN du genast ta emot en av våra elever som ligger risigt till i sitt boende ? Bara tills det ordnar sig" Någon gång har det gällt någon som behövt ett handtag från en medmänniska
Jo så klart har jag fixat till det i TVrummet och så har de för en kort tid blivit hjälpta.
Jag är intresserad av människor och tycker det är roligt att få ge en hjälpande hand När det behövs, Där det behövs!
Elsemarie vet detta sedan sina tidiga barnaår. Så vi hjälps åt och gläds tillsammans när allt ordnar sig för våra skyddslingar.
Ganska kul att jag, faktiskt i dag, fick SMS från en invandrarkille, som ett tag fick sin tillflykt här och med kolsvart hår, boende i Sverige sedan lång tid tillbaka. "Jag tittar förbi någon dag. Jag har mycket att berätta för dig. Det var så länge sedan vi sågs."
Ett sådant SMS gör mig glad långt in i hjärtegrunden! Vilken NÅD att få vara med! Ska bli SÅ roligt att ses igen. Jag vet sedan tidigare att allt ordnade sig snabbt och på ett bra sätt för honom.
Men nu har tiden rusat iväg och jag säger GOD NATT till er alla, mina vänner! Gud är god och sviker aldrig. Jag tackar Gud för en bra dag och att vattnet rinner som det ska i badrummet.
Gud har så många vägar att hjälpa sina barn när vi barnsligt förtröstar på honom. Han är, i högsta grad, intresserad av att se till oss i allt, som vi möter, i en ond värld.
Jag läser på köksväggen åter orden av den tyska Nunnan:"Gud ÄLSKAR att ge oss goda gåvor men han finner så få som tror det och därför är det så få som får uppleva det."
Herren välsignar oss och bevarar oss! Herren vänder sitt ansikte till oss och ger oss frid!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar