Samma år som min bror slutade sjätte klass och sedan blev fiskardräng, slutade jag ettan. Vid den tiden var det många som gav oss barn avlagda kläder. I köpingen fanns en smed vars yngsta dotter var tre år äldre än jag. Hon kom då och då till vårt hem ,särskilt på hösten när det började skymma tidigt, för hon ville se när mamma tände fotogenlampan i köket. Hennes stora systrar gav henne fina skor och kläder som hon när hon växt ur dem gav till mej. Alla vi barn fick kläder av snälla människor i samhället. Mamma och pappa tog tacksamt emot och vi barn fick ju på detta sätt bra kläder. Sådana som de ej hade råd att köpa till oss.
Jag återkommer till min första examen . Att ha en alldeles ny examensklänning var liksom ett MÅSTE. Min älskade snälla Fröken kom en dag med ett vackert tyg som skulle bli min examensklänning. Jag blev så klart jätteglad och mamma också. Mammas väninna sydde den och så fin jag kände mej.
Efter samlingen i klass rummet tågade vi den korta biten till Lutherska Missionshuset alldeles bredvid. Det var likadant varje år. Oj så högtidligt det var.Syrener, liljekonvaljer, pioner prydde lokalen och spred en underbar väldoft. ( Varför fanns ingen som var allergisk mot blomdoft på den tiden?)
Till orgelmusik sjöng vi alla,barn och föräldrar, psalmen "Fädernas kyrka i Sveriges land, kärast bland samfund på jorden. Vida hon famnar från strand till strand. Fast är hon grundad av Herrens hand. Byggd till Hans tempel i Norden " Det var flera verser på den psalmen. Den finns ej i vår nya psalmbok. Så delades " avgångsbetygen" ut till dem som slutade sjätte klass. Sist sjöng vi " Idenna ljuva sommartid,gå ut min själ och gläd dig vid den store Gudens gåvor. Se hur i fägring jorden står! Se hur för dig och mig hon får så underbara håvor." Det var så otroligt högtidligt alltsammans . Glad var jag för att jag också nästa läsår skulle få ha min snälla Fröken. Kan f.ö. berätta att också då jag slutade andra klass fick jag tyget till min examensklänning av min Fröken...
Efter skolavslutningen var det bara en sak som gällde. Snabbt hem, på med baddräkten och ner till sjön. Vi fick ej bada före skolavslutningen, som alltid var den 13 juni om den dagen inte var en söndag, Risken att bli förkyld efterförsta doppet var ju överhängande! Och att inte få vara med på examen? Bort det!
Östersjön ! Vilka somrar vi hade! Badviken. nedanför byn besöktes av många barn och ett par år var simskolan förlagd dit. Vad vi badade! Och så roligt vi hade. Visst var det sorgligt att sågen brann ner men tack vare den flyttade vi ju från " skogen" till kusten. Vilken tillgång att få växa upp där.
Märkligt att solen sken varenda dag när man var barn!
Nu börjar det bli sent så jag får väl berätta om spökhistorierna och pappas gårdfarihandel vid ett senare tillfälle. Tack alla som följer min blogg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar