måndag 5 oktober 2020

 Det är i dag den 5 oktober. Ehwaz, min trevliga kontaktperson  fick i gång Bloggen!   Han sa också att det är gymnastik klockan halv elva. 

Dit ska jag gå.  Jag har ätit fil och havrefras till frukost. Längtar ibland tillbaka till Örebro och min läkare Åsa. Längtar ALLTID efter min familj. 

I dag ska jag gå till Apoteket och köpa ögondroppar. De tog slut häromdagen.  I dag kom Sirejra (?) med maten. Hon är från  Thailand . Jag försöker att lära mig namn på personalen.  Nu har Ehwaz varit till Apoteket och köpt ögondroppar för tre månaders  förbrukning!                                                 

Nu ska jag ta en droppe i vänster öga varje kväll! Jag har ytterst lite syn på DET ögat.  Jag har under lång tid tagit trycksänkande droppar i vänster öga! Problemet med synen  är något som gör mej ledsen emellanåt. 

Nu ska jag i alla fall skriva av mig lite. Att sitta inomhus dag efter dag utan att träffa fler än personalen gör ingen människa glad.  

Det kommer också olika bud om vad som är tillåtet och icke vad gäller kontakt med andra och  det skapar en viss förvirring.  Jag är ytterst noga med att följa alla regler och förordningar  både för min egen och för mina medvandrares skull. Corona har verkligen ställt till med mycket oreda, ovisshet, sorg och isolering!

 Värst tycker jag det är att när skräcken för Corona kom in i våra medvetanden så förde den med sig mycket av isolering även på det digitala planet och vad gäller telefonkontakter. Det var som om ett tjockt täcke lades över landet och där skulle det förbli tills Corona en gång för alla var utrotad.  

Verkligheten har visat att sådana önskedrömmar inte var något att bygga på.  

 Jag   ser nu tiden an och  rättar in mig på det sätt som passar mig för att inte bli ännu mer förvirrad. 

Tvål och vatten, Handsprit, Hålla avstånd, "en smula sunt förnuft", som samlats i ens inre genom år av erfarenheter!   Jag har haft en intressant dag ! Det bästa är att nu är det naturligt för min äldre väninna här i huset att vi tillsammans  avslutar kvällsmåltiden med att be "Gud som haver barnen kär", en bön som vi båda, som barn, lärde oss och det ger oss båda en himmelsk frid att ta med oss när vi går vidare  till nattens vila!   Just nu , i denna sena timme, får jag från ett barnbarn en  SMShälsning och tillönskan om en god natts sömn. Visst blir man glad . Gossen är vuxen men har ändå en tanke på en gammal mormor. Jag tar vara på varje sådant glädjeämne! Sov Gott alla som är vakna och orkar läsa!              


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar