Flera är i rad , på den tiden vära barnbarn var små öch då Georg levde , så samlade vi alla till julbord hemma i vårt kök , då på Eklundavägen, där vi bodde på den tiden.
Georg och jag planerade, handlade och njöt av att få träffa dem alla.
Att få dela julglädjen med en skara barnbarn var något vi verkligen gillade.
Men tiden går fort och nu är dessa barn vuxna och har egna barn och helt naturligt blir det ju så att "generation äldre" behövs inte på samma sätt.
Förra året bjöd jag på julbord på restaurang. I år valde mina barn att baka till adventsfest och bjuda här hos mej. och kom med "Förning", sa man i Småland i min barndom.
Sven och Maria, Elsemarie och Lasse, Kerstin och Ulla! Awad och Lennart upptagna med barnbarn. Så mysigt att ha dem all ha familjen runt bordet.
Att bli gammal har sina nackdelar men också vissa fördelar.
Allt sköttes av "barna": När finkopparna, som visst tål maskindisk , men som ändå d omtänksamt diskades för hand och insatta i det skåp där de hör hemma!
Så skönt för mej att inte ha huvudansvaret !
Det är roligt, och viktigt att ta vara på tillfällen då man kan träffas så här.
I kväll är Elsemarie och Lasse hos kollegor de hade under sin tid i Örebro.
I går såg jag hur Gud ordnade små detaljer i samband med besöket hos ögonläkaren och det gjorde mig så glad!
Aj då, nu ser jag att jag tagit för mycket tid med det jag skrivit. Ögonen vill sova
Alltså måste jag invänta morgondagen för att berätta det jag hade tänkt säga som avslutning. Jag ler mot den dag som kommer! Sov Gott, mina vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar