fredag 3 maj 2019

Fredag 3 maj 2019.Aprilväder i dag. I Lundhagskyrkan på musikcafe!

Att bli gammal betyder, åtminstone för min del, vissa problem. Försämrad syn och hörsel, yrsel. osäkerhet , vilket medför att jag tappar saker, stjälper omkull glas, som tyvärr emellanåt innehåller vatten, vilket medför att detta måste torkas upp från bord eller golv. Utöver detta går allt så sakta.

När dessa brister med jämna mellanrum dyker upp i ens medvetandegör det att man börjar leta efter något positivt som  åldrandet fört med sig. För min del är jag tacksam för ett och annat.
Att jag fortfarande kan sköta min ekonomi, som på sistone förenklats i och med att sonen föreslog att jag skulle sluta föra kassabok. En last, eller dygd, som följt mig sedan jag började tjäna egna pengar.

Nu lever jag ett enklare liv. Tar ut från banken  när pengakuvertet är tomt och det har inkommit ny pension och  använder pengarna utan att vara snål varken mot mig själv eller andra.  Jag har tidigare berättat om mina föräldrars förhållande till mammon och som påverkade oss barn oerhört mycket.
Hur som helst så uppskattar jag Svens ide´ om den ekonomiska  förenkling han föreslog.

Nejmen hur hamnade jag här nu då? Jag är ju jättesömnig och skulle bara tala om det för mina vänner bloggläsarna.
Men det var ju det där med Lundhagskyrkan och dess musikcafe'!
Jag ,liksom många med mej gillar att sitta och fika och lyssna till fin sång och musik. Om man kommer i god tid så hinner man  också träffa vänner och prata med dem och för min del också träffa son, sonhustru, barnbarn med fru och tre barn. Dessa barns mormor dog nyligen och efter fikat åkte familjen för att besöka morfar,som säkert med glädje ser fram mot deras ankomst till Västergötland.
Barnbarn är en enorm tillgång när man drabbats av sorg.

Jag fick skjuts hem av mina vänner Gunnel och Torgny. Efter att ha växlat några ord med min hjälpsamme granne, som upptäckt att handtaget till min ytterdörr behövde åtgärdas och han fixat det så intog jag min plats i fåtöljen och intog en lättare kvällsmat innan Elsemarie ringde från Malmö dit hon med mannen anlänt. Så roligt med målarkursfortsättning för Lasses del. Vilken gåva att förvalta han har berikats med!

Nu säger jag GodNatt och kan försäkra att jag är mycket trött . Sängen nästa! Sov Gott, mina vänner! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar